… blev en väldigt stillsam historia för egen del. Hemma i Förorten spenderar vi helgen eftersom Maken jobbar dygnet från kl.07.00 på lördagen till kl.07.00 på söndagen.

På kvällen packade jag inte direkt picknick korgen, utan snarare kylväskan eftersom det är så varmt ute ( +30) och åkte till sjukhuset för att äta middag med honom. Nationaldagen på sjukhuset hade varit en lugn sådan, men det är ju självklart att personal behöver finans på plats.

Jag hann just och just hem innan åskvädret var över oss. Fönstren på verandan stängde jag hastigt och lustigt medan blåsten tilltog och allt flera stora droppar började falla. Blixtarna avlöste varandra medan det dova mullret tilltog.

Under förmiddagen klippte jag gräset, så egentligen var det väldigt bra med regn nu på kvällen. Nu behövde varken gräsmattan eller mina blommor i krukor bli vattnade för hand. Naturen klarade av detta alldeles själv ikväll.

Elgräsklipparen till vänster gjorde som vanligt ett utmärkt jobb med under förmiddagen . Robotarna som klipper gräsmattor hemma i Norden har inte alls slagit igenom här, men nu börjar allt flera eldrivna gräsklippare dyka upp här i vårt område. Vi köpte vår för två år sedan och den fungerar alldeles utmärkt.

Kaninen till höger smög jag mig på och den märkte mig inte ens. Gömd i det långa prydnadsgräset satt den och jag lyckades få ett par foton, innan den såg mig och hoppade skrämt iväg Söta är de och vi har en hel del kaniner här runtomkring. Om de nu bara kunde lämna mina blommor och växter ifred….

På fredagen, sen förmiddag, då många var lediga från sina jobb pga självständighetsdagen denna lördag, blev det sen frukost/tidig lunch på en trevlig resturang inte alltför långt hemifrån. Jag hade hört talas om den, men aldrig förut besökt den.

Laxsmörgåsen som både Lillasyster och jag beställde varsin av visade sig vara utmärkt!

Efter en mycket kort visit av Sonen var det åter dags för honom att flyga norrut på fredagkvällen.

Som numera brukligt är skjutsade Maken honom till det lilla flygfältet och jag hängde med. En halvtimme senare var han uppe i luften igen.

Knappa två timmar tog det honom att flyga tillbaka till delstaten North Dakota och studiestaden efter ett kort besök hemma där han hade gått på konsert och sett och hört den nya, populära stjärnan Alex Warren. Konserten hade varit mycket bra och arenan i Minnesotas huvudstad St..Paul, helt slutsåld.

I skrivande stund har stormen ute bedarrat för länge sedan och fyrverkerierna har äntligen tystnat. Fiona hunden har varit allt annat än lugn trots lugnande medicin och det är skönt att smällandet är över för detta år……

Grattis USA, 250 år! 🇺🇸