När mörkret har sänkt sig…

… tänder jag gärna levande ljus. Så också denna helt vanliga onsdagskväll. Det som är lite annorlunda ikväll är att jag faktiskt sitter ute på verandan och myser. Det är ännu tillräckligt varmt denna kväll vid 21 tiden att det går att sitta här ute.

Jag trodde verkligen inte  att kvicksilvret skulle uppnå de utlovade 23 graderna eftersom molnen envisades med att hopa sig och täcka solen sgs helahalva eftermiddagen, men vid middagstid ikväll blev det hur soligt som helst och då steg temperaturen också.

Det finns egentligen inte så mycket att orda om ikväll. En helt vanlig onsdag går nu mot sitt slut och snart är det dags att knyta sig och invänta torsdagen i sovläge.

Vårvärmen lär skall fortsätta imorgon med, om än ngt svalare än idag. Härligt, härligt!

God natt, god natt från den andra sidan Potten!

Då åskan går…

… och blixtarna avlöser varandra tätt medan regnet öser ner, känns det minsann motigt att stiga upp en måndagsmorgon. Lillasyster ville  inte åka till skolan. Kom in i Makens och mitt sovrum vid 06.30 tiden och kröp ner på hans sida av sängen:

– Mamma, det regnar. Måste jag åka till skolan idag? Jag vill inte….

Och visst förstod jag henne, fast jag såklart inte lät henne stanna hemma. Själv har jag, som alltid måndagsledligt och mat skall köras hem från butiken igen, men innan dess skall ett Zumbapass klaras av.

Båda barnen befinner sig nu  i sina respektive skolor, Maken söver ner världen på jobbet och själv skall jag byta om till träningskläder. Zumban kommer verkligen att sätta en färgklick på denna gråa början på dagen.

Vi hörs!

His and hers grillar ute på verandan står torra under sina skynken i den hårda vinden och det nerösande renget….

Och så till sist, lite mera Zumbamusik. Bara för att sätta ltie sprätt på denna gråa dag…

Fast and furious, short and sweet

Ja, det finns många bra uttryck på engelska som kunde användas till att beskriva denna påskhelg.

En glad hemvändande Dotter hämtade jag hem på långfredagskvllen från busshållplatsen nära Ikea. Hon kom hem till ‘mamma mat ‘ och var så nöjd, så nöjd. Det är klart att det blir en aning ensidigt att alltid äta kafeteriagjord mat på studenthemmet.

Eftersom helgen var så kort, blev det påskmiddag på lördagen, istället för påsksöndagen, som brukligt är här hos oss.

Lördagen bjöd på en helt otroligt vacker dag, med hela 26 plusgrader och påskskinka som avnjöts ute på verandan med de nya fönstrena nerlagda och en härligt varm vårbris osm svepte in bland oss alla där vi satt. Alla vi fem i familjen och så Svärföräldrarna naturligtvis.

Maten serverade jag på den fina serveringsvagnen som Maken snickrat ihop för något år sedan. Enkom för större middagar på verandan under vår och sommarhalvåret.

Till skinkan blev det potatismos, ugnskokt sparris, sallad, semlor och en gelérätt som är väldigt vanlig vid högtidligare middagar och bland den äldre generationen.

Till efterrätt hade jag ämnat beställa äkta, skandinavisk prinsesstårta från ett av bagerierna här, men de vill ha några dagar på sig eftersom detta inte är ngt dagligt bakverk och jag kom ihåg detta alldeles för sent.Så istället blev det köpt osttårta från affären. Inte alls fy skam, den var riktigt god den med. Vi får bara ta det där med prinsesstårta en annan gång.

Trots att barnen numera inte längre är barn, utan ungdomar, skall det vara påskkorgar och besök av påskharen! Och gissa vad, den här mamman glömde!! Imorse då jag sömningt  steg up, såg Dotttern mig och påpekade vänligt och med glimten i ögat att det inte hade kommit ngn påskhare i år! Gissa om mamman i huset fick bråttom fastän klockan inte ens var åtta denna  påsksöndagsmorgon!

Ni som följer med denna blogg, vet att Lillasyster, som fyllde 11 i feburari är yngst men tror knappast på påskharen längre. Dock skulle hon nog ändå ha blivit väldigt besviken om inte ngn påskkorg fylld med choklad skulle ( på ngt mystiskt sätt) ha levererats!

Tack och lov för uppmärksam Dottern och tack och lov att allting redan var inhandlat och planerat. Bara att hämta korgar och godis ur gömmorna och skrida till verket. Resultatet ser ni ovan. Simsalabim, Lillasyster kunde bli väckt av Storasyster med den glädjande nyheten att påskharen visste hde gjort sitt besök i år också!

Efter den någorlunda hektiska, tidiga morgonen, städade familjen upp sig och gjorde sig fina. Det var dags att åka till kyrkan för årets påskgudstjänst.  (På bilden ovan ser ni Dottern i egenhändigt, över två helger, sydda vårklänning!) Och vilken gudstjänst det blev sedan!

Som brukligt är under större, kyrkliga högtider, var kyrkan fullsatt. Traditionen påbjuder att man går i kyrkan på de stora högtiderna, men inte annars? Har aldrig riktigt förstått mig på det där. Jag tycker att man antingen går regelbundet i kyrkan, eller så skppar man helt enkelt. Vad är det för vits att gå två ggr/år liksom?

Mycket sång och musik föermkom naturligtvis i den glädjefyllda gudstjänsten och som sagt, kyrkan var välfylld.

Väl hemkomna igen, var det dags för Dottern att återigen packa väskorna för att åka iväg söderut. Endast två veckor kvar med vanliga föreläsningar och sedan en vecka med tenter och efter det är detta första studieår på universitet över för henne och hon kommer hem över sommaren. Det skall bli härligt att ha hela familjen hemma igen- det ser både Maken och jag fram emot!

Vårfint!

Våren anlände för den andra gången idag med nästan tjugo grader varmt och otroligt vackert! I torsdags hade vi ju, som bekant, snöstorm och idag, tisdag, sken solen från en nästan molnfri himmel och vi fick nästan sommarvärme mitt på eftermiddagen.

På jobbet fick barnen leka ute och trivdes lika bra som vi vuxna tror jag. Åtminstone var spadarna och klätterställningarna flitigt använda under den timme som vi vistades ute.

Grillsäsongen är nu officiellt inledd också och igår blev det marinerade och grillade biffar till middag. Jag hittade en ny marinad som jag provade och alla  verkade glada och nöjda över detta fynd. Blir att pröva igen!

Palmsöndag

Stilla veckan inleddes med förmiddagens firande av palmsöndagen i kyrkan. Alla som vlle vara med att klä ut sig i tidsenlig klädsel och veva palmblad högt upp i luften i paraden som tågade in i kyrkan i förmiddags fick vara med. Månad barn deltog naturligtvis, men också  flera vuxna. Församligen bänkad inne i kyrkan höll också sina palmblad högt tlll den härliga, jublande musiken. Palmsöndagen, inleder ju som bekant den kristna Stilla veckan som kulminerar i påskfirandet nästa söndag och är helt klart, om inte den största, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan.

Dock fortsatte ju inte jublet  under hela  Stilla veckan. Under predikan hjälptes tre karlar åt att dra in ett tungt träkors in i krýrkan som sedan restes under total tystnad. Prästen hängde en törnekrona högst upp medan tystnaden förblev påtaglig.

Ett mäktigt ögonblick, som upplevs varje år, men förblir mäktigt.

På eftermiddagen åkte vi tillbaka till kyrkan faktiskt, men denna gång var orsaken en helt annan. En konsert gavs av den fantastiska blåsorkestern Encore Wind Esemble bestående av ca. 40 professionella musiker. Denna orkester har verkat i Tvillingstäderna i 22 år och det var ju verkligen synd att vi inte har hört dem förut, för de var fantastiskt duktiga. Dock var Lillasyster en aningen besviken eftersom det inte fanns ngn harpa med denna gång, men hon tyckte nog sist och slutligen att konserten var mycket bra, trots att att harpan uteblivit den här gången….

En trevlig avslutning på denna palmsöndag fick vi med Svärföräldrana över pizza och nu är det då dags för arbetsveckan att ta vid igen. Åtminstone har det inte lovats ytterligare snö denna kommande vecka. Alltid något…!

 

Hungriga småfåglar och mäktigt besök

De stackars små liven, de har inget att äta! Det lilla som säkert fanns innan snön är nu helt täckt igen och mitt fågelbräde på bakgården har varit extra flitigt besökt sedan snön började falla på onsdagseftermiddagen. I förmiddags gick jag ut för att fylla på åt alla sprarvar och andra småfåglar som flockas och hoppar runt på marken och turas om att få sig en mumsbit genom att stå på pinnarna som sticker ut från fågelbrädet. Det är roligt att se deras iver och man kan nästan se dem tävla om maten och trängseln är stor.

Dammen bakom dem är och förblir öppen och i den finns det en hel del fåglar också. Ett ganska stort gräsandpar simmar omkring rätt ofta och de eviga, högljudda Kandagässen kommer vi aldrig ifrån så länge vi har vatten bakom oss.

Dock fick vi mäktiga, fina besökare idag på eftermiddagen! De ville inte riktigt posera på bild, så jag fick lugnt stå ute i snöfallet ( jo, det har fortsatt hela dagen. Trots att meterologerna lovat att eländet skulle upphöra redan vid tiotiden imorse…) och vänta tills de behagade visa sina långa, vackra halsar under ngn sekund innan de dök ner för ngn läcker matbit igen…

Jodå, visst är det Herr och Fru Svan som gästar oss denna fredag! Jag lyckades som sagt få en på bild medan den såg sig snabbt omkring och säkerligen drog ett djupt andetag innan den dök under vattenytan igen.

Och visst finns det en hel del vårtecken trots allt det vita. Det gäller bara att anstränga sig lite mera och leta. Som t.ex alla dessa vattenfåglar som är tillbaka och allt fågekvitter i luften.

Dagsljuset varar ända från tidiga morgontimmen till 19.30 tiden på kvällen och snön smälter ju faktiskt vartefter den faller. Tung och fylld med vatten är den och jag orkar knappt lyfta en spade full då jag är ute och skottar. Så, visst är det vår, om än en vitare och kallare sådan än vad vi kanske skulle önska….

Dundersnö

Ja, så kallas termen då det snöar, regnar, åskar och blixtrar på samma gång. Ett rätt onvaligt fenomen, men som händer iband här i Mellanvästern på höstarna och vårarna då den ena årstiden försöker övergå i den andra.

Idag var sgs hela staten Minnesota stängd igen. Skolor, dagis, olika jobb etc, just pga av dundersnö och en riktigt ordentlig vinterstorm med hårda vindar, glashala vägar och nederbörd i form av fruset regn, snö, hagel och allt om vartannat i en enda salig röra. Kallt var det egentligen inte, ngn plusgrad, men vinden som blåste 22 sekundmete, gjorde att det kändes väldigt kallt ute när Sonen, Lillasyster och jag var ute och skottade vid lunchdags.

Sonen jobbar med den våta, tunga snön.

Lillasyster såg till att gräva fram bilen som stod parkerad på uppfarten.

Uteterassen på Makens sjukhus är täckt i ett tungt, vitt täcke.

Ännu vet vi inte om det blir skola imorgon. Vägarna är fortfarande i dåligt skick pga ihärdigt regnande,  och detta regn fryser sedan på vägarna. Skolbussarna skickas ogärna ut i detta väder, men samtidigt har barnen missat hela fem skoldagar detta skolår pga väder, så det är bara att vänta och se vad som komma skall. Ännu har inte vintern 2019 helt sagt sitt…