Jag heter Johanna och är född och uppvuxen i Österbotten i Finland. Närmare bestämt i staden Jakobstad, ca. 500 km norr om Helsingfors. När jag var ung och grön tillbringade jag ett år som utbyteselev i delstaten Minnesota i USA och träffade efter ett par månader min nuvarande make. Jag åkte hem efter utbytesåret och tog studenten från Jakobstads Gymnasium och efter det åkte jag, endast 20 år gammal över Potten till min älskade och blev kvar här!
Vi har tre barn. Äldsta Dottern är 19år, Sonen är 15år och Lillasyster är 11 år. Min man jobbar som anestesiläkare på två olika sjukhus och själv jobbar jag deltid som förskollärare med barn i åldern 2,5-5 år. Vi är bosatta i en förort till storstäderna Minneapolis/St.Paul, som tillsammans utgör Tvillingstäderna ( the Twin Cities) och här trivs vi bra.
Jag började blogga för 11 år sedan, då på portalen Bloggen.fi. Jag tyckte väldigt mycket om iden att hålla kontakten med nära och kära genom min blogg och dessutom var det ju så speciellt på ngt sätt att de flesta som bloggade på Bloggen.fi hade en eller annan anknytning till Österbotten och/eller Svenskfinland.
Mitt första mål med mitt bloggande är att hålla svenskan vid liv. Vårt hem år tvåspråkigt, men det är klart att engelskan används mera än svenskan. Min man pratar sgs flytande svenska vid det här laget, vilket naturligtvis har hjälpt med att understöda tvåspråkigheten för barnen. Mitt andra mål med mitt bloggande är att hålla kontakt med nära och kära och berätta om vad vi håller på med.
Kommentera gärna och tyck till. Det är roligt med respons och en dialog!
Runt tiden då Bloggen.fi lades ner flyttade jag över till WordPress och det fungerar väldigt bra. Jag bloggar om vår vardag, vårt liv och leverne. Jag är av naturen en glad och positiv person och försöker håll mig till trevliga, glada ämnen. Det finns så mycket jobbigt och mörkt i vår värld ändå, så jag försöker hålla min blogg lättsam. Välkommen med in i vår amerikansk/finlanssvenska vardag!
😃
Hej! Läste om hur du träffade din blivande make och blev blixtkär. Jag var
24, när detsamma hände mej. Hade kommit till USA för att förbättra min engelska,
då jag jobbade på en export-importfirma i Sthlm. San Francisco skulle bli mitt
sista stopp innan hemresan. Gillade SF och beslöt mej för att söka jobb och stanna
ett extra halvår. Bodde på ett s.k. guesthouse .En kväll vid middagen kom en kille och
satte sej vid samma bord som jag.
Vi pratade och skojade. Nästa dag ringde han. Detta var i januari. Vi förlovade oss vid
en ankdam i Golden Gate Park i april och gifte oss i juni 1953. Första flickan föddes
i augusti 1954. Kom inte tillbaka till Sverige förrän 1960, men Mor hade hälsat på en gång.
Det var inte lätt att flyga på den tiden. Hon kom med båt till New York och flög till San Francisco.
Min geolog och jag fick nästan 50 år tillsammans, innan cancern tog honom.
Ångrade aldrig att jag stannade i USA.
Ruth i Virginia
GillaGillad av 1 person
Roligt och intressant läsning! Tack för att du delade med dig! Ja, tänk vad mycket världen har krympt sedan du flyttade! Jag har bott i USA i 21 år och då jag flyttade hit, gick det visserligen bra att flyga, men Skype och FaceTime fanns inte och e posten hade just börjat utvecklas. Nu går det ju hur lätt som helst att ha konstakt med nära och kära på en och samma dag! Bra för oss som hittat kärleken på andra sidan Potten!
GillaGilla