Tillbaka i den trevliga vardagen

Nåja, så trevligt var det inte när väckarklockan på min Ajfone  började skvala redan kl.05.40 imorse, men efter hand blev den återvändande vardagen hur  trevlig som helst.

Tllbaka på jobbet ville ju förstås alla mina kolleger höra om vår resa senaste vecka. Flera av mina småttingar kom upp till mig och kramade om mig och det var  roligt! Vi hade full fräs hela dagen efter min ankomst på arbetet och när jag landade hemma på eftermiddagen igen, var det tyst och skönt.

Att jag sedan landade hemma för att ta mig en titt på det sista inköpet från 2018 som hade levererats unde arbetsdagen, var ju heller inte så fy skam!

Återigen, precis som i vårt gamla hem, stoltserar köket nu med en diskmaskin av märket Bosch! Vår gamla diskmaskin, tillverkad av det amerikanska GE ( General Electric) fungerade visserligen ännu, men hade börjat visa spår av sin relativt höga ålder. Att dessutom grannarna på bostadsområdets Facebook sida hade börjat hojta högt när flera av deras (likadana) diskmaskiner börjat läcka. Ingen synlig läcka heller, utan en sådan långsam läcka som var gömd under diskhon och som sedan upptäcktes när det hade bildats vattenskador i golvet och då också i taket i källaren.

När detta uppdagades ville vi  förstås åtgärda detta problem innan det ens utstod  här hos oss och eftersom var och varannan affär hade alla möjliga varor på rea i mellandagarna slog vi till.

Och idag på eftermiddagen installerade alltså skönehetn ovan. Den är sgs full  med smutsiga tallrikar, glas och bestick nu på kvällen och det är snart dags för premiärdiskningen.

Kvällen fortsatte i samma trevliga anda som dagen hade pågått hittills och Lillasyster och Sonen hade simträning medan jag, efter hela fyra veckors uppehåll var tillbaka på Zumbagolvet i studion vid gymet! Vilken känsla! Flera nya låtar och rutiner att lära sig oh en sång som jag verkligen tyckte om har fallit bort, men så är det ju med denna Zumba.

Jag var rejält trött efteråt. säkert på grund av att jag ( och hela familjen) ännu jobbar på att komma över tidsskillnaden efter Hawaiiresan, men också pga jag inte Zumbat på så länge. Skönt att vara med var det i varje fall!

Efter en uppfriskande dusch satte jag mig ner för att vänta på att Sonen skulle bli klar med sin simträning. Jag fick också ta emot deras priser från den senaste simtävlingen, för bara en och en halv vecka sedan och de hade båda gjort väldigt bra ifrån sig måste jag få säga!

Sonen stoltserade med två vinster  i stafetter och en andra placering.

Lillasyster stoltserade med en andraplacering och efter det var det tredje placering som gällde för henne!

Nu är det dags att knyta sig. Onsdagen kommer emot med racerfart och det blir en lång sådan. Ha en bra osndag där på andra sidan Potten. Den har redan börjat på hemmaplan. Här hos oss skriver vi sen tisdagskväll och god natt!

Då mamman skickas ut i skoärenden

Tofflorna som jag hade köpt åt flickorna till julklapp var för små. Trodde att jag hade köpt tillräckligt stora, men ack nej, de var  som sagt en storlek för små.

Dottern som går, går och går över hela universitetsområdet har gått hål på sina tennisskor och behövde nya. Sonen, som går, går och går i de långa hallarna och korridorerna i gymnasiet ( 3 000 elever. Ingen liten skola…) hade också ett begynnande hål i sina tennisskor och behövde nya.

Dock ville han inte komma med att handla skor främst pga att Dottern och jag hade ytterligare ärenden att ta hand om efter skoköpet.

Istället bad jag Sonen att hålla koll på  sin mobil och så skulle jag skicka bilder på skor som jag trodde han skulle vara intresserad av. Både Maken och jag har båda utdelats stora fötter, altså är ungdomarna i familjen inget undantag.

Jag visste vilket skomärke Sonen var intresserad av, så det var bara att stega till herravdelningen i skoaffären efter att Dottern och jag hade hittat tofflor åt henne och hennes syster.

Urvalet var riktigt bra, trots så några dagar efter jul och bilderna regnade in till Sonens mobil. Han är inte den som velar och tvekar, utan när han får syn på ngt han gillar, väljer han direkt!

Efter en del meddelanden fram och tillbaka valde han den skon med lite blått på. Väl hemkommen tog han emot skolådan och satte på sig det nya paret direkt för att prova.

Jodå, de passade perfekt och Sonen ( och mamman) var mer än nöjd!

Mysfaktor på maxnivå!

Jodå, vi lever nog här på andra sidan Potten och har firat jul  också med allt vad detta innebär. Bloggen har lidit ett tag, tror inte jag kommit mig för att blogga på en vecka eller mer, men nu så…! Tack ni alla som tittat in i alla fall för att se  om det finns ngt läsvärt här på denna sida. Skall försöka åtgärda detta nu….

I fredags packade vi in hela familjen, samt båda hundarna, en del packning, provianter och styrde kosan 240 km österut till den nya stugan/villan i grannstaten Wisconsin. Projekt: familjetid tillsammans!

Dottern är hemma på jullov från universitetet och fick se den nya, villan/stugan för första gången. Det blev schack matt med brorsan direkt!

Hundarna var inte så säkra på allt det nya. Höll  sig nära sin människoflock sgs hela tiden.

Två veckor tidigare, då Maken flyttade Sonens säng, inhandlade han en mysig ljusstake till villan/stugan från den skandinaviske butiken/gåvoaffären. Den lyste trevligt och jullaktigt i köksfönstret under hela helgens vistelse.

Maken och jag står enade i beslutet att ingen uppkoppling kommer att finnas vid vilan/stugan. Här är det spel, pussel, ngn film och gammaldags familjetid som gäller! Lustigt nog verkar ungdomarna i familjen vara av samma åsikt!

Innan vi åkte gjorde jag pepparkdaksdeg att ta med. Kaveln, formarna och extra mjöl fick också nerpackas och på lördagseftermiddagen blev det till att baka pepparkakor! Fort gick det med tre duktiga bagare och snart hade vi en hel hög med pepparkakor och hela villan/stugan fylldes av ljuvlig pepparkaksdoft!

Trots minusgraderna på lördagskvällen tände vi en brasa utomhus. Grannarna, som bor där året om, tyckte säkert att stadsfolket var en aning galna då vi stod runt brasan i mörkret och huttrade innan den gav ifrån sig ordentlig värme!

På söndagen efter intagen lunch, åkte så stadsfamiljen  med peparkakorna i bagaget hemåt igen efter en trevlig helg. Nu var det dags att fira jul på hemmaplan…

 

Den där Ruby!

Tomtenissen Ruby dök upp igen i och med LillaJul förra helgen. Hon levererade en chockladkalender för att sparka igång månaden december med. Hon gömmer sig här och där och hittar på alla möjliga små bus. Flyttar på sig mitt under dagen då ingen ser och ibland har hon med sig små presenter…

Uppe på spiskanten med en liten present. En svart, mjuk liten hund att gosa med…

Högt, högt uppe i julgranen hade hon bra utsikt över allt som pågår i detta hem.

Ojdå! Hon föll tydligen ner ur julgranen och landade under kudden på soffan. Tomteluvan flög visst av henne också!

Och igår, torsdagen den 6.12 firade hon naturligtvis, som sig bör, självständigheten.

Vi har ju endast kommit en vecka in i  december ännu. Mycket kan hända innan julen är här. Fortsättning och uppdatering av Rubys bus och påhitt lär följa kära läsare….

Återupplivning

Bowling på Wii! Trelivg aktivitet  som helt hade glömts bort tills Sonen påminde oss igår kväll. Svärföräldrarna var på det sedvanliga helgbesöket och efter maten tyckte Sonen att vi skulle syssla med bowling på Wii stället för att sitta och prata runt bordet hela kvällen, som vi normalt gör.

Sagt och gjort, ner till familjerummet i källaren gick vi och alla fick varsin fjärrkontroll och så satte vi igång…

LIte rostiga var vi nog allihopa, det hade säkert gått något år sedan vi spelade senast, men efter första rundan hade vi alla blivit varma i kläderna igen och  vi bestämde oss för att ta spela ytterligare ett spel.

Roligt hade vi och det blev hela  fyra spel innan vi var klara för kvällen!

Maken och Sonen hade väldigt roligt! Sonen slog sin pappa med hästlängder i bowlingen, så han var mer än nöjd om man säger så…!

En måndagseftermiddag i köket…

… och mycket fick jag gjort också! Det var kallt ute idag, hela -10, så det passade bra att jobba på insidan efter förmiddagens Zumbapass då!

Älskar att ha lediga måndagar, verkligen! Vanligtvis blir mina måndagar till oerhört produktiva dagar med bak, städning och/eller inhandlade av mera mat till familjen, så att den inte svälter ihjäl. Risken lär väl finnas annars!

Vad fick jag till stånd denna eftermidag i köket då? Jo…

Min härliga matberedare fick knåda ihop en deg till kanelbullar igen. Det blev en sådan deg i lördags också, men de flesta av de kanelbullarna åkte österut med Dottern till skolan, så jag bestämde mig för att baka åt resten av familjen idag. Detta beslut uppskattades!

Pärlsocker är inte det enklaste att få tag på här, men ibland lyckas jag och då snålar jag sparsamt. Jag har också lyckats hitta belgiskt pärlsocker, som är nästan likadant som nordiskt, men bitarna är  större .

Jag har den otroliga lyxen att ha två ugnar i köket, så medan bullarna jäste och gräddades i den ena ugnen, stekte jag kött och kokade makaraoner och vispade till en äggstanning till makaronilåda till middagen för att grädda denna i den andra ugnen. Maken jobbade sent på kvällen denna kväll och skulle alltså inte vara hemma till middagen. Detta i sin tur ledde till att vi i lugn och ro kunde äta denna, för honom, avskyvärda rätt: Ketchup on pasta?! Really? 

Dock var mamman och barnen mycket nöjda med kvällens middag…

Nu är det kväller och den trötta mamman sitter i soffan efter att ha fått två badrum skurade och tre maskiner tvätt vikt och bortlagd. Tror det är dags för ett glas vitt för att fira en mycket produktiv måndag!

Ha en trevlig tisdag kära läsare!

Mosaik bilder med popcorn

Eftersom jag jobbar med småbarn får jag lära mig att  alla möjliga och omöjliga grejer. I helgen har jag färgat (opoppade)  popcorn för för att vi skall kunna använda dem till att limma mosaikbilder senare i veckan.

Bara en sådan sak hör ni. Att lära sig att doppa den lilla penseln i lim, utan att spilla den pyttelilla flaskan och sedan använda den där finmotoriken som håller på att utvecklas för att stryka lim på pappret. Sedan skall de små, söta prinskorvarna till fingrar ta ett korn i gången och sätta ner dem i limmet. Dessutom måste man ju se till att det faktiskt FINNS lim på pappret också!

För oss  vuxna verkar det ju vara en sådan självklar och enkel sak, men inte då man är just fyllda tre eller skall snart fylla fyra.

Dettta projekt skall bli intressant tror jag. Våra barn på jobbet tycker om att jobba med både färg och lim, vilket de skall få göra denna vecka. Jag ser fram emot kreationerna!