Kategoriarkiv: underhållning

En oas i grannförorten

Posted on by
9

Summer start for strings heter det lilla musikläger som Lillasyster deltar i den här veckan. Om två veckor börjar skolorna här i det skoldistrikt som vi bor i och Lillasyster börjar spela altfiol i mellanskolans stråkorkester. Hon är nybörjare och har har alltså aldrig spelat detta instrument förut.

Tidigare i sommar fick vi tag på en hyrd altfiol till att börja med och den här veckan har hon då börjat lära sig lite om detta nya instrument.

Medan Lillasyster befann sig på läger, som faktiskt är  en  45 minuters lektion per dag, åkte jag på upptäcksfärd runt lågstadieskolan där  lektionerna hålls.

Jag hittade en alldeles fantastisk oas. En vacker park med grönområden inte långt från skolan och satte mig ner på en bänk med medhavd bok. Hade jag haft bätttre skor på fötterna hade jag tagit en ordentlig promenad, men i sandaler tycker inte mina fötter om att promenera långa sträckor, så efter att jag hade gått omkring en stund för att se mig omkring och fota lite, satte jag mig ner på bänken och läste.

En bro som leder över den lilla bäcken och vandringsleden eller stigen som fortsätter på andra sidan.

Den lilla bäcken som går under bron.

Det blev en skön halvtimme där på bänken med min nya bok. Solen sken och det var ännu inte över tjugo grader och luftfuktigheten var låg. En perfekt förmiddag att njuta av en god bok och vacker natur.

Och vad läser jag nu då? Jodå, den där Kära Kusinen  bosatt i Sverige ni vet, hon har presenterat mig för dne brittiske författaren Jenny Colgan och för några veckor sedan hemma i Jakobstad utökade jag boksortimentet som jag har av henne:

Boke till vänster fick jag av henne till julklapp och den har jag fortfarande inte läst och boken till höger köpte jag alltså för några veckor sedan, vilken kommer före den som Käre Kusin Vitamin gav mig. Så, idag där på bänken fortsatte jag på boken till höger. Jag är endast femtio sidor in ännu och skall börja på det femte kapitlet, så ännu kan jag inte ge ngn full recension, men den kommer väl så småningom….

Med boken i förmiddagssolen…

Posted on by
6

… sitter jag och njuter. Några båtar med grannar som håller kastspön glider fram lugnt och tyst på sjön. Vindarna har inte riktigt vaknat ännu, fast klockan nog redan är en bra bit in på lördagsförmiddagen.

Det är alldeles tyst, förutom fåglar som kvittrar och några änder som hälsar på nere vid stranden.

Och titta! En kolibri tittade just till mina petunior! Snabba fåglar är de, så tyvärr hann jag inte få ngn bild.

Maken som jobbade natt mellan torsdagen och fredagen, innan vi körde upp till stugan snusar och sover ännu. Jag stängde dörrarna till vårt sovrum så tyst jag kunde för att inte väcka honom. Jag kan lugnt påpeka att det var jag som satt vid ratten igår, inte en sömnsvulten Make.

Hela lördagsförmiddagen och jag sitter här och andas tystnad och fridfullhet….

Klichéfylld

Posted on by
4

Denna alltså. Jag har aldrig läst henne förut, men jag tror nog inte det blir några flera böcker av henne. Som ni ser heter författaren ifråga Sheryl Woods och denna lilla bok köpte jag på mataffären i Jakobstad för  just över  en vecka sedan. Det verkade vara skön sommarläsning, men det blev som sagt lite väl mycket klichéer och otroligt långrandiga dialoger om ett och samma hela tiden.

Om det nu råkar finnas ngn som är intresserad efter inledningen till detta inlägg, så handlar boken om ett medelålders par, Bill och Maddie  Townsend  bosatta i småstaden Serenity i delstaten South Carolina på sydöstkusten. Maken har en kärleksaffärer med den 16 år yngre kvinnan Noreen och blir naturligtvis gravid och kräver att Bill skiljer sig från sin hustru som han varit gift med i tjugo år. Skilsmässa blir det och medan denna ligger i förhandlingarna, träffar hustrun, Maddie en karl som heter Cal Maddock. Denna Cal råkar vara bobollstränaren för pojklaget i gymnasiet där parets son går och naturligtvis är denna son, Tyler också stjärnspelaren på laget. Det hettar till mellan Maddie och Cal och i den lilla staden sprider sig ryktena snabbt. Skilsmässan är ännu inte ett faktum…

Samtidigt vill  Maddie och hennes två goda vänner starta ett eget gym. Maddie har, som sig ofta är fallet, varit hemmafru ända sedan de tre barnen kom till världen, men nu vill hon ändra sitt liv och göra karriär.

Kvinnorna öppnar sitt gym och det börjar bra, men som sagt, staden är liten och ryktena går….

Jag avslöjar inte hur boken slutar, nog är den läsvärd tycker jag, åtminstone som ett trevligt tidsfördriv, men imorgon tar jag nog tag i en annan Elin HIdlerbrand bok igen….

The beach read

Posted on by
6

Denna bok var med på resan och jag plöjde igenom den förra veckan hemma i Jakobstad. En lättläst och underhållande bok på 400+ Sidor skriven av en amerikanska favoritförfattare Elin Hilderbrand. Det perfekta paret( fri översättning från The Perfect  Couple) bjöd ppå det mesta som en riktigt bra sommarbok som läses på stranden skall innehålla.

Jag sökte böcker av denna författare på svenska i Jakobstad, men hittade faktiskt inga. Detta i sin tur betyder ju knappast att de inte har blivit översatta, utan hennes böcker kanske går att beställa på nätet?

Engelskan i boken som författaren använder är lättläst och flyter på, som om man tycker om en utmaning så här på sommaren, är det bara att införskaffa och ge sig i kast med Elin Hidlerbrands intriger och berättelser….

Sommarläsning nummer 4

Posted on by
Svara

Natten mellan lördagen och söndagen läste jag färdigt den fjärde romanen denna sommar. Boken Maine, skriven av den amerikanske  författaren J.Courtney Sullivan visade sig inte alls vara som jag hade tänkt mig.

Boken handlar om en amerikansk familj med rötterna i Irland. Familjen Kelleher och deras liv och leverne, deras alkoholism och deras bråk sinsemellan, men också djuprotade traditioner i katolikens mysterier och seder. Den yngre generationens allt mindre tillit till den katolska kyrkan och matriarken Alices misstänksamhet gentemot sin enga barn och också barnbarn.

Svårläst var de inte. Språket flöt på och det var inte många ord som jag inte förstod. Ändå var jag inte helt förtjust i boken. Den hade sina roliga stunder, visst och skrattet bubblade ur mig mot slutet av boken, men jag läser den knappast igen. Gissar att denna hamnar i loppislådan.

Dock har jag faktiskt redan inhandlat en annan bok av samma författare, som jag helt klart ämnar läsa, men just nu kommer jag att ta en paus från henne och läsa en annan författare som jag gillar skarpt.

Elin HIdlerbrand har jag redan läst flera romaner av och den som jag nu skall ta mig an heter Winter Solstice. Gissar att denna bok kommer att falla mig mera i smaken eftersom jag hittills inte hittat en bok av Mrs. HIdlerbrand som jag inte gillat.

Så medan den heta, fuktiga dagen just nu  utlöses i en ´hejdundrande storm med regn, åska, blixtar och hagel, skall jag krypa up i soffan med en ny bok. Bättre läsväder får man söka efter!

På återseende kära läsare!

Mitt i natten klättring- nästan i alla fall

Posted on by
2

Efter allt solande och simmande ville ungdomarna göra ngt annat på onsdagskvällen och eftersom det hade regnat hela dagen fortsatte vi med inneaktiviteter efter kvällsmaten.

Det blev klättring och balansering av alla de slag. På bilden ovan ses Sonen då  han hade klättrat uppför den första av de tre klätterväggarna, slagit i den lilla lampan som också utgjorde tidtagaren och halade ner sig med repet efteråt.

Lillasyster, som nu mäter 164 cm i strumplästen och har helt klart vuxit förbi den korta mamman i familjen, tyckte bäst om den här klätterväggen. Det var också den svåraste av de tre, men varken Sonen eller hon hade några som helst problem med ngn av  dem. Lite kul var det ju okså att den på bilden ovan var upplyst, eller hur?

Efter  klättring på väggar, blev det klättring med rep högt uppe under taket ovanför alla spel och människor nedanför. Naturligtvis fastspänd i en sele, detta  är ju landet där alla vill stämma alla så fort de får minsta lilla chans, så en ordentlig sele skulle se till att deltagarna som gick på trappor, rep, rullande stockar och alla möjliga slags svårigheter, inte föll ner. På bilden ovan ses Lillasyster som gick balansgång över en rullande stock, som faktiskt var ny detta år.

Sonen, som alltid har haft svårt med höjder, klarade detta klättrande och stigande med bravur i år, alla tre nivåer dessutom och var mer än nöjd! Här poserar han tillsammans med Maken just före de var klara med sin runda, som inte får ta längre än 30 minuter.

Och mamman då? Ja, alltså ngn skall ju helt enkelt agera fotograf, så  mamman avstod denna gång…! ( och för övrigt har mamman alltid avstått från dessa klätteräventyr, men det kan vi ju hålla lite hemligt kanske….😉 )

Traditionen påbjuder….

Posted on by
Svara

Då man vistats mycket på samma ställe bildas traditioner och vanor. Detta är faktiskt det tolfte året i rad som vi kommit till denna turistort, alltid i juni, alltid med Svärföräldrarna. På senare år har Kusinen  från Arkansas börjat komma med också, och ytterligare traditioner har skapats.

En av dessa traditioner handlar om att måla keramikgejer, vilket jag vet att jag bloggat om under våra  tidigare vistelser. Eftersom denna osndag bjuder på grå, tunga skyar, regn och en och anan åskknall passade det ypperligt att vi åkte till den lilla affären som säljer allt mellan himmel och jord i keramikform, för att låta ungdomarna ( för barn är de ju sannerligen inte längre!) välja och måla varsitt alster.

Efter att ungdomarna hade valt ut der som de ville måla, valde de färger och penslar och började på. Nu skulle det koncentreras och målas och faktum är att de faktiskt satt stilla i två och en halv timme och jobbade på.

Eftersom jag inte är mycket för att måla och teckna, hade jag tagit med mig min bok och satt och läste medan ungdomarna målade. Kusinen målade också, så vi satt och pratade på samma gång och det var synnerligen trevligt.

Sonen hann bli klar med sitt mästerverk, medan flickorna, speciellt konstnären till den äldsta Dottern som jag har, har en hel del kvar att göra på sina alster. De lämnade in dem  vid disken och planerar att åka tillbaka senare idag för att jobba vidare, medan Sonen lämnade in sin sköldpadda för förbränningen i kermaikugnen.

Jag gissar att vi traskar tillbaka ikväll, eller kanske vi rent av tar skyttelbussen med den halvsvenska chauffören tillbaka efter att regnskurarna pch åskan bedarrat för att måla ytterligare. Sedan finns det ju faktiskt en hel del annat att göra nära affären okså, men det tar vi i ett annat inlägg har jag på känn…..

Sonens ursöta sköldpadda som han målade!