Alltid något nytt… blir inte tråkigt på det sättet

Ni som läser och följer denna blogg och kanske också känner mig personligen, vet att jag bott här på andra sidan Potten ett bra tag vid det här laget. Faktiskt längre än vad jag bodde i Jakobstad om sanningen skall fram.

Detta i sin tur gör att det här med kulturchocker mellan sederna och bruket i  Minnesota och sederna och bruket i Jakobstad sällan förekommer. Jag står helt enkelt med varsin fot i vardera kultur. ( anledningen att jag inte jämför med hela USA är att landet är, som ni vet, enormt och kulturen mellan de olika staterna kan variera kraftigt.)

Ibland  händer det fortfarande något som får mig att skaka på huvudet och  försöka  att inte stirra. Något sådant bjöd denna kväll på:

Efter att kvällens Zumbapass på gymet var avslutat gick  jag de många och långa  ( extra långa med trötta Zumbaben…!) trappstegen upp till den övre våningen och damernas omklädningsrum. Eftersom Sonen befinner sig i simabssängen ända till kl.21, hade jag gott om tid att duscha och klä på mig. Tänkte till och med att jag skulle sticka näsan in i bastun för en gångs skull. Vanligtvis gör jag inte det pga av att kvinnor som sitter där invirade i sina handdukar sitter och svettas i den torra värmen. Vatten på stenarna? Nej, naturligtvis inte!

Jag duschade och tog god tid på mig. Tänkte torka av mig i bastun efteråt några minuter och såg fram emot detta. Stängde av duschen, virade in mig i handduken ( som brukligt är!) och stegade mot bastudörren och hoppades att bastun fortfarande var tom.

Tyvärr blev jag besviken. Det satt en kvinna där. Inte invirad i handduken dock, inte naken heller, utan fullt påklädd i en lång bomullskläning och kollade mobilen!! I BASTUN?!

Alltså, nog är vi ju alla uppkopplade på ett eller annat sätt sgs jämnt nuförtiden , men hur många av  er, mina läsare ser till att ni har med era datorskärmar  i bastun av alla ställen?!

Det blev ingen bastu för mig, Jag gick tillbaka till skåpen, hittade mitt, torkade av mig och klädde på mig…

Tydligen har jag inte sett allt detta stora land har att erbjuda ännu… 🤔😉

Kulturkrock?

På bilden ovan syns kvällens middag. En  kombination finländsk korvsoppa och amerikanska biscuits. En till kombination som barnen i detta hem  inte ens riktigt reflekterar över. De är vana med att kocken ( mamman oftast, fast Maken nog  klarar sig hur bra som helst i köket han också… om tiden och jobbet tillät.) blandar kulturerna och att äta finsk soppa med amerikanska tilltugg är inte ngt som de tycker är nämnvärt konstigt.

Mamman har också lärt sig att koka flera, mera typiska amerikanska maträtter, så ibland serveras helamerikanska middagar (jo, det finns faktiskt annat att äta här  än hamburgare gott folk…! 😉) och ibland blir det helt finländska/nordiska maträtter. ( Dock har jag aldrig knåpat ihop Karelska piroger…! Månne de går att knåpa ihop hemma? Någon som försökt? Lär ju inte får tag i dem på ngn matbutik här på andra sidan Potten precis!)

Kulturkrockar  hemma hos oss är vanliga och kanske inte ens så mycket krockar mera heller. Dock har vi en diskussion runt julen som alltid kommer att vara aktuell och det är nämligen denna: barn i USA växer nämligen upp med den helt falska informationen om att självaste JULTOMTEN bor på Nordpolen! Jag informerar milt, men ändå bestämt vareviga jul att de har FEL och att Jultomten faktiskt är bosatt i finska Lappland ochnärmare bestämt i Korvatunturi. Trots att Dottern redan har hunnit bli hela 18 år, har jag fortfarande inte lyckats övertyga våra barn om att så är fallet. Är det ngn som kan hjälpa mig så säg?

 

Yle Vega! På andra sidan Potten!

Ja, men det här med emigration är ju verkligen   inte som det var för över 150 år sedan! I förmiddags, medan jag var sysselsatt i köket, lyssnade jag, via nätet förstås, på Radio Vega från Österbotten! Programmet var Naturväktarna och det var hur intressant som helst!

Det som också är intressant är att radioprogrammen hemma skiljer sig helt från radioprogrammen här. På alla sätt och vis!

Visste ni till exempel att finländska radio och TV program  är så mycket tystare än de amerikanska? Detta än naturligtvis en stereotyp, men det stämmer faktiskt. Ingen bullrig reklam, lyssnare ringer in och frågar och har alla möjliga kommentarer och  hela programmet var så mycket lugnare  än vad radio och TV program är här.

Nu är jag ingen TV fantast alls, ser knappt på dumburken, men lyssnar ofta på en kristen radiostation som jag tycker mycket om. Fast, som sagt, programmen är helt annorlunda.

Lyxigt att kunna lyssna på radio hemifrån och från Sverige! Vilka är era favoriter och vilka stationer rekommenderas?

 

Namnsdag?! Say what?!

Först av allt vill jag naturligtvis skriva och tacka alla de som via nätet har grattat mig på namnsdagen idag! Det var verkligen roligt att få de olika meddelanden via WhatsApp och Facebook! Anledningen till att det var extra roligt är att jag helt hade glömt bort att jag hade namnsdag! Här på andra sidan Potten firas inget sådant. De olika datumen är inte förknippade med ngt namn, utan istället förknippas datumen med det mera typiska, som olika högtider.

Maken frågade mig när han hade namnsdag och jag sade att jag inte  visste. Då bestämde han helt sonika att hela familjen hade namnsdag idag! Ha!

Fast sedan frågade han faktiskt hur det bestäms på riktigt vilka datum som vilka namn skall firas och hur började det hela….? Någon som vet?

Rosor är alltid trevliga, namnsdag, som bröllopsdag, födelsedag etc. Så här såg rosbusken ut framför vårt hem i slutet på juni.

 

Överraskande post!

Nämen, det här brevet var högst oväntat, men ändå trevligt att få idag! En anmälan om rätt att rösta i det finländska presidentvalet som sker nu om några veckor! Alltså, jag har vid det här laget bott mera än halva mitt liv i USA, alltid varit finländsk medborgare, men ALDRIG fått ngn notis om rösträtt… förrän nu! Man behöver  tydligen bo utomlands en rejäl tid innan man får denna rätt eller…? Mina adressuppgifter har dessutom alltid varit uppdaterade vid Magistraten , så jag har ingen aning om varför jag aldrig fått detta brev förut!

Eftersom jag bor så långt borta, och har bott borta så länge, är jag inte alls insatt i dagens politik i Finland. ( Däremot vet jag mera än vad jag borde veta om USAs s.k president…!) , så vem jag  skall rösta på är helt okänt för mig.

Det finns ett konsulat i Minnespolis dit jag kan åka för att rösta. Det rör sig tydligen om två val och konsulatet är öppet endast två dagar per val för förhandsröstning. Under dagen, på arbetstid förstås, så vi får ju se om jag lyckas åka dit eller inte…

Nu får ni, som är bosatta hemma, tipsa mig om vem som ställer upp, nätsidor att besöka för  att läsa mera om kandidaterna  etc. Väntar med spänning och tackar på förhand!  😀🇫🇮

Även jag…

… satte ut flaggan idag! Denna dag, den 6.12 2017. Dagen då  Finland firade 100 år som självständigt land. Eftersom vi ingen flaggstång har, och de flesta privatägda hem saknar dessa här hos oss, flaggade vi lite blygsamt ur blomkrukan på utsidan!

Några blåvita ljus har jag inte  tänt idag, eftersom jag inga äger. Vackert så. Tankarna gick ofta österut under dagen. Grattis Finland, som är och kommer att  förbli mitt hemland, ävenom jag inte kan sticka under stol med att jag nog trivs väldigt bra här i denna nordliga del av USA. Annars skulle jag väl knappast bo kvar…?! 😉

DC summa summarum

– Trafiken här är helgalen! Massor med bilar bussar, fotgängare, brandbilar. Allt i en enda salig röra! Tack och lov att vi inte hyrde bil!

– Mitt i all denna saliga röra som kallas trafik, tutar sirener och gator spärras av för att Trumpen och/eller andra politiker skall igenom i sina svarta bilar med USAs flaggor vajande i fören. Det är polismotorcyklar i fören och bakom och ingen får vara på nära håll för att skydda dessa politiker. Säkerhetspådraget är nästan löjligt. Vi har sett tre sådana händelser och flera helikoptrar med samma mission. Vardagsmat för befolkningen här.

– Kollektivtrafiken är smidig och relativt lätt att använda när man väl kommer in i systemet. Ofta vänliga, trevliga och riktigt roliga chaufförer!

-Livet och att turista i DC är dyrt! Alla måltider  och restauranger är dyra. Det billigaste vi ätit hela veckan var flottiga hamburgare vid  McDonalds, för över $40 USD för hela familjen. Hemma i Minnesota skulle samma skräpmat ha gått på hälften!

– Människorna är vänliga, trevliga och hjälpsamma i DC! Det kryllar av folk, från alla världens hörn. Ibland med flytande engelska, ibland med ordentliga brytningar, som avslöjar att deras liv inte började här. De är inflyttade de också och de hjälper till med att berika befolkningen här. De städar hotellrum, de kör bussar och tåg, de är vänliga och hjälpsamma och de är invandrare i Trumpens vita USA! HA! Ironiskt värre!

– En riktigt trevlig resa. Nu är alla väskorna packade och vi väntar på att åka till flygfältet att ta planet tillbaka nordvästerut och vår lugna, sköna förort.

Vi hörs från Minnesota!