… festar Dottern med maskoten från universitett, Bucky Badger. Denna unge som alrdig som liten ville ta bilder med jultomten ellr påskharen, tar nu egna bilder med maskotar till höger och vänster och messar dem sedan vidare till oss här i förorten.
Jaja, vi har bara varit med om detta universitetsäventyr en vecka ännu… Vi lär bli häradade de kommande fyra åren…. 😉
Det blev bara ett foto av Lillasyster vid busshållplatsen imorse. Sonen, som alltså börjar i gymnasiet, ville inte ställa upp på bild, så det blev inget förevigande av hans första morgon då han steg på bussen.
Dock fick jag en bild av bussen…
Den första dagen gick väldigt bra, enligt båda barnen och det är ju alltid trevligt att få en bra början på skolåret.
Regnet har strömmat ner sgs hela dagen och Lillasyster var lite besviken över att de båda rasterna behövde spenderas inomhus. Imorgon är det förhoppningvis torrare och hon får vistas utomhus under rasterna med sina kompisar. Sista året i lågstadiet, betyder också sista året med raster…
Labor Day helgen har kommit till sitt slut och med detta betyder det att ett nytt skolår börjar imorgon, tisdag. Ja, Dottern har ännu en dag ledigt på högskolan, men hennes kurser börjar på onsdagen. Sonen, nu 14 år gammal och 182 cm. I strumplästen börjar på nian, vilket hos oss räknas till gymnsiet, eller high school. Han börjar i samma skola som Dottern blev färdig från i våras och det är bra, för han har messat henne med frågor och hon svarar snabbt och gladeligen på Lillabrors alla funderingar.
Lillasyster, också hon nu längre än den korta mamman med sina 156 cm. Och tio år fyllda, börjar i skolan imorgon. För hennes är det sista året i lågstadiet som gäller, vilket är femman här hos oss. Äldst i skolan och ser mycket fram emot morgondagens skolstart. Läraren, som hon har hört en massa bra om har hon också fått, men eftersom vi befann oss i Wisconsin förra veckan, missade hon lågstadiets öppna hus, där hon skulle ha fått träffa läraren och sina nya klasskamrater. Maken tog båda barnen till sina respektive skolor i fredags, efter vår hemkomst i torsdags, men Lillasyster fick inte träffa sin lärare eftersom han inte var där. Dock vet hon vem han är, så det ordnar sig säkert. Detta blir hennes tredje år i denna nybyggda skola, inte ens en km från vårt hem, så inget är så väldigt nytt för henne.
Det är Dottern och Sonen som båda får börja med nytt denna höst, Lillasyster får vänta med det nya till nästa år.
Vädret lär också same med skolstarten, mulet och svalare har det lovats sgs hela veckan. Mycket skönare att sitta i klassrummet under lektionerna när det ändå inte är väder ute att leka i, endast runt 24 grader varmt har det lovats imorgon och lite svalare resten av veckan. Perfekt!
Mamman i huset börjar också arbeta denna vecka, inkommnade onsdag, precis som Dottern. Vi börjar med planering och skolningsdagar denna vecka och nästa vecka öppnar vi vårt lilla dagis igen efter sommaruppehållet. Det skall bli ritkigt trevligt det med. Roligt att träffa ala arbetskamraterna igen!
Så, gott folk, om bloggen ligger efter ngn dag, beror det helt enkelt på att livet återgår till skol- och arbetsrutinerna igen. Misströsta dock icke, eftersom den här skrivklådan inte verkar tasmas av ännu och jag är nu inne på år 11 i bloggandets underbara värld! Vi hörs och tack till er som tittar in! 😃
Lillasyster och Sonen ( nedre bilden) testar Flow Rider i vattenparken vid hotellet i Wisconsin förra veckan. En av de roliga sommaraktiviteterna denna sommar.
Onsdagen bjöd på sol pch torra vägar när vi körde Dottern vidare till högskolan. Inflyttningen gick smärtfritt. Välorganiserad med en massa hjälpande händer i form av dirigerande av trafik och äldre studerande som fanns till hands att hjälpa med själva flyttandet av saker och kläder för nykomlingarna. Helt fantastiskt!
Elevhemmet är äldre och rummen är små. Dottern delar rum med sin nya rumskompis som vi åkte och träffade för några veckor sedan. De har varsin säng, skrivbord, byrå och ett klädskåp, det är allt. Rummet är indelat på hälften, varsin sida per flicka. Ett litet kylskåp finns också, men maten köps och serveras i de olika kafeteriorna runt högskolan. Ibland kan det vara gott att ha ngt litet i kylskåpet förstås.
Endast en och en halv timme tog hela flytten, med så många hjälpsamma händer och sedan var det dags för den där avskedskramen….
Jodå, där i mitten står den korta mamman, men så är det bara. Gifter man sig med ngn som är så lång som Maken, ja, då får man ju helt enkelt räkna med att barnen växer ifrån en!
Efter kramandet var det då dags att lämna Dottern till det begynnande vuxenlivet. Planen är att vi inte träffas förrän i november till Tacksägelsehögtiden. Det skall nog gå bra. Dottern är mer än redo för detta och det skall bli spännande att träffas igen i slutet av hösten. Tack och lov finns det mobiler och daglig kontakt har vi haft via SMS. Det är roligt att ta del av hur mycket hon har hunnit med redan, på endast två dagar på sitt nya ställe. Inkommande onsdag börjar terminen och föreläsningarna…
Det började fantastiskt bra. Vi hade hyrt en släpvagn för färden till högskolan, men behövde den inte och Maken kunde annullera den. Vilket han gladeligen gjorde. Det är ont om parkering vid högskolan, hur skulle en släpvagn få plats?
Detta var inget litet flyttlass som Dottern hade fått ihop, men det är ju nog en del som skall med då man flyttar för en hel termin. Vinterkläderna lämnade hon i alla fall hemma, tog med en tjockare jacka och jeans, skor, vantar och mössa. Ännu är det alladeles för varmt för dessa kläder, men om några veckor kommer de att komma väl till pass.
Efter att vi hade lastat bilen full med Dottersn grejer, var det då dags för familjen att klämma sig in med våra små väskor. Vi skulle ju var borta i två nätter och behövde liteb ombyten med oss vi också.
Jodå, det gick faktiskt och efter att lämnat hundarna hos Svärföräldrarna bar det iväg en regnig tisdag morgon.
Och regn, vatten och översvämningar blev det lite väl mycket av på denna resa…
Grannstaten i öster till Minnesota, heter Wisconsin. Ni som följer denna blogg, vet detta och det är alltså i denna grannstat som Dottern skall studera.
Wisconsin har fått massor med regn den senaste veckan och sgs halva staten ligger under vatten! Så också motorvägen som vi skulle ha tagit ner til hotellet som vi bodde på och sedan vidare till högskolan.
En resa, som i vanliga fall, skulle ha tagit oss kring fyra timmar, tog nu det dubbla! Vi kröp fram på små vägar dit polisen dirigerade oss och all annan trafik, lättare som tyngre och de små vägarna var ju inte byggda för denna enorma mängd med fordon. Det fanns inte en chans att vi kunde hålla humören uppe, inte ens Lillasyster, som faktiskt var den tappraste av oss. Ofta satt vi helt stilla i tio minuter eller mera, medan vi väntade på att de jättelika långtradarna framför oss, skulle få fart på däcken under sina tunga lass.
Vid 20 tiden kom vi äntligen fram till hotellet och kunde pusta ut. Stackars Maken, som hade suttit bakom ratten hela den långa färden, var alldeles slut. Det tar mycket koncentration att försöka följa polisanvisningar och hålla reda på massor med bilar hela tiden medan regnet formligen öser ner.
Dock visade sig hotellet från en vänligare sida och lagom till ankomsten dit, upphörde regnet och det blev en fuktig, men trevligare kväll. Nu kunde vi koppla av en stund och sedan krypa utmattade i säng. Följande dag lovade att bli spännande…
Flyttlasset är packat i bilen och imorgon bär det av till… högskolan! Dottern är mer än redo. Har bytt rum med Lillasyster, hade en träff med en god kompis idag ( som är ett år yngre och som har ett år kvar på gymnsiet) och har packat sgs klart.
Det är spännande tider vi lever i denn familj just nu. Det blir säkert ett litet blogguppehåll nu i några dagar medan vi befinner oss på resande fot och flyttar en viss Dotter. Skrivplattan följer visserligen med på resan, men vem vet hur mycket bloggande jag kommer att hinna med.
Förr eller senare kommer det en uppdatering om familjens senaste äventyr. Vi hörs och skrivs kära läsare!
…och efter en massa kånkande och flyttande har mina flickor bytt rum med varandra! Dottern, som huserade i ett av de större rummen sedan vi flyttade hit itll vårt nya hem för sju (!) år sedan, bytte rum med Lillaysster som var endast 3 år då vi flyttade hit och följaktligen fick det minsta rummet och det som var närmast mamma pch pappa.
Nu är det nästan dags för Dottern att flytta till högskolan och hon kommer inte att vara hemma särskilt mycket eller ofta. Det var dags för henne att låta Lillasyster ta över det större rummet och för henne att flytta in i Lillasysters mindre, men ändå trevliga rum. Sagt och gjort. Detta skedde igår kväll och resten har städats ut och blivit gjort idag, lördag. Vilket jobb det har varit, men vad otroligt nöjda alla inblandade är!
Eftersom flickorna hade sgs likadana sängar, flyttade vi bara på madrasserna och deras sängkläder och lämnade sängarna i deras respektive rum. Allt annat har dock flyttat: skrivbord, bokhyllor, kläder, böcker, leksaker etc, etc.
På bilden ovan till vänster syns allting som Lillasyster hade i sitt klädskåp och på bilden till höger syns Dotterns skåp efter att det hade blivit tömt. Flickorna har jobbat otroligt hårt, buriit och kånkat minst lika mycket, om inte mera än vad jag har gjort och nu, denna lördag kväll är det alltså klart. Jag presenterade denna tanke för Dottern för cirka ett år sedan, men hon var inte alls intresserad då. Hon vlle behålla sitt rum. Nu, när det är så nära för henne att mer eller mindre flytta ut, var hon plötsligt den som tog initiativet och ville få det gjort. Nu är det bara några dagar kvar inna vi åker med henne till delstaten i öster, Wisconsin och hon ser SÅ fram emot flytten!
Mitt i livet – mitt liv
Let' blog
Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.
Låt någon annan göra jobbet
The official page of the artist created to host the project 'CUT OFF'.
Ett år på stugan och hemslöjd
Kamp och glädje - så är livet.
Där en glad hundägare håller hov men ingen blir utskälld...
En vanlig Kärring på Spanienäventyr.
This WordPress.com site is the cat’s pajamas
News and views from my part of the world
Min blogg om små pauser från vardagen till blogg
Suomi-Seura ry:n blogi
Världen är stor men Skåne är större
Ibland gnistrar det till
Mitt i livet – mitt liv
Let' blog
Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.
Låt någon annan göra jobbet
The official page of the artist created to host the project 'CUT OFF'.
Ett år på stugan och hemslöjd
Kamp och glädje - så är livet.
Där en glad hundägare håller hov men ingen blir utskälld...
En vanlig Kärring på Spanienäventyr.
This WordPress.com site is the cat’s pajamas
News and views from my part of the world
Min blogg om små pauser från vardagen till blogg
Suomi-Seura ry:n blogi
Världen är stor men Skåne är större
Ibland gnistrar det till
