Stort ansvar

Maken är borta på konferens i dagarna fyra. Det faller nu på min lott att se till att hans älskade tropiska fiskar får mat en gång om dagen. Jag har faktiskt kommit ihåg dem precis varenda dag hittills och nu återstår endast en dag kvar av detta viktiga uppdrag.

Det är inte svårt att mata dessa vackra fiskar. Maken köper pyttesmå frusna kuber med ngn slags odlad räkor och dessa lägger jag i en liten kopp med vatten taget ur akvariet och rör om tills den lilla kuben smälter och räkbitarna flyter fritt i vattnet. Sedan är det bara att hälla detta skrovmål i akvariet och låta fiskarna mumsa på.

På bilden ovan syns en del av akvariet. Det är vackert, verkligen och rogivande att stå och titta på en stund. Men vilket arbete! Detta är tredje gången som Maken har försökt att få hela ekosystemet igång och jag tror att han lyckas denna gång. Tredje gången gillt liksom.

Att ha havsfiskar som hobby är tidskrävande och kräver tålamod och en hel del läsning. Man skall nog ha intresse för att hålla på, för om kemikalierna, salthalten, vattentemperaturen, ljuset  och strömmarna inte är precis rätt, så kollapsar allt igen. Algerna tar över och fiskarna blir sjuka och allt dör bort ganska fort.

Vattnet skall bytas varje vecka och detta hör vanligen till Makens helggöra. Under akvariet finns ett till, mindre  akvarium, gömt i ett skåp, som med hjälp av pumpar, fyller på sötvatten, så att havsvattnet i huvudakvariet inte skall bli för salt plus att vattnet i huvudakvariet hela tiden avdunstar. Som bekant, vill ju fiskar gärna ha vatten omkring sig och lär skall dö väldigt fort om deras hem blir tomt. Gälarna och fenorna fungerar liksom inte lika bra, eller hur…?!

Med  jämna mellanrum köper Maken ngt nytt att sätta till sitt akvarium. Då ngt nytt skall läggas till det stora akvariet måste detta nya först tillbringa 4-6 veckor i ett s.k karantänakvarium. På så sätt, ifall de nya fiskarna, sniglarna eller vad det nu råkar vara, har med sig ngn slags smitta/bakterie från fiskaffären därifrån de kom, skall de medicinernas med kopparbehandling eller annat innan de får flytta in i sitt riktiga hem. Ovan ses de två fiskar som just nu befinner sig i karantän. Om ngn vecka borde de få flytta till sitt nya hem eftersom de har simmat länge och  väl i det mindre karantänakvariet och verkar må bra efter att Maken medicinerat dem med kopparbehandling.

Som sagt, otroliga mängder med arbete och sedan får man inte ens klappa fiskarna, utan de måste fångas med håv om man ens skall lyckas få tag på dem!

Det är tur att detta är Makens hobby, för detta otroliga tålamod skulle jag aldrig ha!

Tilläggas skall dock att både fiskar och koraller är köpta från en affär som endast köper odlade produkter, inte tas vilda ur haven!

Kanske man borde ha alla världen politiker försöka att  hålla ett akvarium med havsfiskar vid liv och kanske de då äntligen skulle börja förstå hur otroligt ömtåligt och balanserat detta ekosystem är…?

Färdig med sjukstuga för den här gången

Jodå, hundarna verkar ha repat sig. Så orolig var jag  faktiskt inte, för de fortsatte båda att dricka hela tiden, vilket ju är ett gott tecken, trots att de vägrade äta.

De fick kokt ris blandat med grynost igår kväll och imorse. Något som lär skall vara ypperlig kost för känsliga hundmagar. De smaskade båda i sig igår kväll, men imorse vägrade Lilly äta sin portion och drack lite vatten istället. Hon såg först på maten och sedan på mig, som för att säga:

– Hade du verkligen tänkt att jag skulle äta det där matte?

Däremot smaskade Fiona glatt i sig sin portion och ville ha mer dessutom, men hon fick snällt vara klar. En portion räckte bra till tyckte denna stränga matte.

Vi vet ju inte riktigt vad som orsakat magsjukan, eller om det egentligen inte var ngn magsjuka alls eller kanse det var benen från griskotletterna i lördags, som gjorde att känligsa hundmagar var ur balans.

Maken  åkte i alla fall till djuraffären för att köpa s.k pusselskålar. Dessa skålar skall tvinga hundar att äta långsammare, och på så vis, inte kasta upp ngn timme efter maten, vilket är ngt som Fiona ofta gör.

Han köpte de båda blåa skålarna, men vi har inte bestämt ännu vilken vi skall behålla. Dock gissar jag att de båda kommer att fungera ypperligt för detta ändamål. Jag tror att vi provar imorgon till hundarnas morgonmål. Rapport lär följa…

Alltså matte, menar du allvar?!

Så här stod de strax innanför garagedörren efter att jag  kommit  hem i eftermiddags från jobbet. Vad har du nu ställt till med matte?, liksom. I april? Snö?

Jodå, snöstormen är över hela staten nu  och det tog Sonen och mig över timmen att komma till hans baslektion. En resa på 24 km som normalt tar oss en halv timme på motorvägen. Idag  blev det alltså det dubbla och såldes kom vi fram 25 minuter för sent. De extra tio minuterna som jag hade planerat in visade sig vara långt ifrån tillräckligt!

Tack och lov ringde Sonen åt sin lärare medan jag körde oss i snigelfart framåt och berättade att vi skulle bli rejält försenade.  Då vi äntligen kom fram, var läget lugnt och vi kunde framföra våra ursäkter och lektionen kunde börja.

Nu är det sängdags och vindarna viner ute och snön vräker ner. Hela staten ligger under en ‘Winter storm warning’ och vi bara väntar på att få höra om barnen har skola imorgon som normalt eller om det bli ännu en ledig dag pga av vintriga förhållanden….

Lite senare var hundararna mer än nöjda över att vara ute i det vita igen.

MysPys i bild och (några) ord….

Hemkomna i Förorten igen efter en trevlig helg i Wisconsin vid sommarstugan. Vi gjorde en hel del, men på ngt sätt inte så mycket ändå. Här kommer ett axplock ur helgen:

 

Utsökt frukost på restaurang börjades lördagen med innan…

… vi köpte båt! En begagnad sådan, men med en alldeles ny motor! Ingen sjösättning ännu med frusna sjöar, men om några veckor så…

Efter hemkomsten till stugan igen blev det för karlarna att krypa ner i stugans hjärta för att installera ett vattenfilter i hopp om att avslägsna mineraler och bland annat  järn ur dricksvattnet. Det lyckades mer än väntat!

Medan karlarna befann sig nere i stugans hjärta, befann sig mamman och Lillasystern i köket och svarvade ihop lite got till byggarna där nere. Uppskattades. Tanken var att vi skulle tillbringa eftermiddagen ute på stranden för att städa upp lite efter vintern, men se den iskalla vinden satte stopp för den sysslan….

Hundarna fick mycket uppmärksamhet denna helg och det klagade de inte det minsta på!

Och vad vore en mysig helg med familjen utan, inte en, men TVÅ filmkvällar i rad…?!

Korven kanske inte var finsk, men grillades gjorde den och gott blev det!

I sängen…

… hittade jag denna tass när jag skulle bädda imorse. Ett gott skratt fick jag, eftersom hunden Lilly låg så tyst och sov så gott att hon inte ens märkte Mattes förehavanden. Jag drog täcket bakåt lite och ut tittade en förvånad och väldigt sömning hund och hon ville inte alls stiga upp, så att jag kunde bädda färdigt.

Till slut, efter lite övertalande, så steg Lilly upp, nästan med en hörbar suck och gick och lade sig på ett annat ställe, men hon verkade nog lite snopen över att denna pedanta Matte tyckte hon behövde bädda just där och då.

Nu har jag säkert några läsare som inte äger hundar och som tycker att man verkligen aldrig skall låta hunden upp i sängen och så kanske jag har läsare som har hundar, men som ändå inte tycker att hundar skall få vistas i sängarna. Till er säger jag: ni missar ngt! Hundar kan vara väldigt gosiga och sköna att ha i sängen under en varm vinterkväll, men de sover inte över natten där, då ligger de snällt på sina egna bäddar och har alltid gjort det.

Någon ordning på torpet måste det ju vara! 😉

Vårpromenad… Innan vintern slår till igen

Eftermiddagen bjöd på sol och värme och Lillasyster och jag beslöt att ta hundarna på en liten promenad runt vårt bostadsområde. Barhuvade, utan vantar och med jackorna öppna njöt vi i solskenet och någon plusgrad. Kändes underbart efter denna vargavinter och före en till snöstorm slår till imorgon, lördag. Flera tum med  ‘wintry mix‘  har utlovats. Eftersom värmen lär skall hålla i sig, kommer dagen att börja med regn och sedan övergå i snö när temperaturen faller under dagen och sedan skall det börja blåsa hårt. Jojo, en riktig äkta vinterstorm här i Mellanvästern skall vi få… igen!

Alltså, var det bara att bege sig ut och njuta av dagen idag och vända det vinterbleka ansiktet upp mot solstrålarna.

Den här helgen ändrar vi faktiskt till sommartid igen, så fast snön skall yra ner över oss igen, så är nog våren på väg ändå….

Hunden Lilly njuter i värmen framför garaget i eftermiddags.

Sockerkaos i köksregionen

Denna oplanerade, lediga eftermiddagen bestämde jag mig för att baka. Först blev det en finsk blåbärspaj och sedan blev det amerikanska småbröd på havregryn och russin. Detta gick dock inte helt klockrent av stapeln. När jag tog sockerpaketet ur skåpet, fastnade det i ngt och jag drog ju förstås i det. Pappret slets upp en aning och på bilden kan ni ju se resultatet av denna händelse. Nu var det då inte endast köksbänken som var täckt i socker, utan till vänster om mig på golvet hade hundarna det hur läckert som helst och slickade upp allt socker som hade spillts ut på golvet. ( Jo. Jag vet, alla andra hundälskare där ute i periferin, hundar skall egentligen inte ha socker, men det gick liksom inte att undvika två, otroligt glada hundar deras skrovmål då Matte i huset helt enkelt bara häller ut godis över hela halva köksgolvet!)

Nu är allting färdiggräddat, sockret uppstädat, golvet dammsugt och moppat och så är det dags att ta tag i kvällens matlagning. Ikväll blir det kycklingtacos! Vad serverar ni ikväll?