Ja, den gick av stapeln utan större händelser idag, faktiskt. För 24 år sedan, i den typiska juli hettan i Mellanvästern sade Maken och jag ‘ I do’ och på den vägen är det. Då pratade han knappt ngn svenska alls, och nu pratar han sgs flytande.Tre barn har det blivit, som nu alla är mer eller mindre halvstora. Vart i all världens tider tog all dessa år vägen? Som min kära Ami ( som avled i den aktningsvärda åldern av 95 år för en månad sedan!) sade på ren Jeppis dialekt:
–Ja, klocko förstaar ti gaa ho!
Detta blir direkt översatt till högsvenska:
– Ja, tiden/klockan förstår att gå framåt den ( aldrig stå stilla)!
Och visst stämmer detta!
Eftersom vi tillbringade senaste vecka vid stugan och i fredags upptäckte en ny, väldigt mysig restaurang, blev det inget bröllopsdagsfirande idag. Vackert så! Inga stora blombuketter för mig och inga kort för Maken av mig och så var det bra så.
En selfie som vi nyligen tog som hastigast och lustigast och skickade till Lillasyster då hon befann sig i Arkansas.
Den där restaurangen i fredags då?
Den hette River Deck och finns belägen en bit från stugan i Wisconsin. Maken, ungdomarna och jag ville åka ut på middag den sista kvällen vid stugan för att fira veckan och skulle åka till ett helt annat ställe än River Deck till först. När vi kom till den utvalda restaurangen var det smockfullt med folk överallt och eftersom restaurangen inte tar reservationer, det var fredag kväll och middagstid var väntetiden hela FYRA timmar! Detta betyddde i sin tur att vi skulle ha fått bord kring 21.30 tiden och vem vet hur länge det skulle ha tagit innan vi fick vår mat med sådan köer! Nej, ve och fasa! Vi fortsatte alltså färden och hittade detta nya stället och vilket ställe sedan!
Nu är det ju väldigt svårt att förmedla en stämning med fotografier, sepciellt om man bara är amatörfotograf med en mobil som jag, så ni får helt enkelt tro på mig då jag säger att mysigare ställe får man leta efter.
Vi satt ute på en terrass med höga björkar ovanför oss, som erbjöd skugga och som också hade lampor upphängda i sina grenar. Det var ännu ganska ljust då jag tog bilden ovan, så lamporna syns inte så bra.
Maten var, alldeles utsökt med Makens flundra på den övre bilden som serverades över basmati ris ( som jag släv inte är så förtjust i, men som han gillade) och min hamburgare med två olika ostar och sedan en sylt gjord på lök! Fast det var en söt sylt, passade det hela faktiskt ihop, och sedan det vilda riset som serverades kallt och kryddat med citron. Utsökt!
Sonen beställde färsk tonfisk, också serverad på en bädd med ris, men mera som en risotto än Makens basmati ris. Lillasyster nöjde sig med ngt enkelt från barnmenyn, eftersom hon inte såg ngt som hon var så där väldigt villig att prova från vuxenmenyn.
Mycket nöjda och glada åt vi gott och skålade in bröllopsdagen några dagar tidigt och beslöt att återkomma till denna restaurang mycket snart igen!
… med finländsk ‘windsock‘ ( USAs motsvarighet till vimpel) fast det är den fjärde juli och USAs 243e födelsedag! Egentligen borde ju nog USAs flagga vara upphängd eller kanske båda, men en sådan behöver ännu inhandlas till stugan!
