Etikettarkiv: På resande fot

Fredagstankar…

Posted on by
2

Oj, fantastiskt hur skönt det kan vara att sova till sju på morgonen både på fredagar och måndagar detta skolår! Detta pga att den tidiagre skolbussen som är Sonens inte kommer förrän kl.07.50 och vid 15 års ålder behöver han ju knappast mamma som vakar över honom på morgonen och den senare skolbussen, som transportera Lillasystern till skolan, kommer inte förrän vid 08.30. Tre dagar i veckan är jag halvvägs till jobbet då hon går ut till bussen och har ansvaret över hundar och hem. Denna vecka gick det hur bra som helst, och jag gissar att fortsättningen kommer att se likadan ut.

Denna fredag behövde jag verkligen få hem sgs halv mataffären eftersom matskåp och kylskåp gapade helt tomma, så detta var dagens största prioritering. Dock bjuder lediga fredagar på en hel del timmar ledigt och jag fick handdukar tvättade och hemmet dammsugit redan på förmiddagen. Deta resulterade i en mycket skön känsla!

På eftermiddagen blev det då färd till mataffären och och efter den resan, som verkligen tog sin lilla tid, kändes det som om jag hade med mig halva affären med mig hem!

Nu är dock skåpen påfyllda igen och jag behöver inte trängas i mataffären  med resten av befolkningen på en lördag, utan kan ägna mig åt trevligare saker. För det här med att handla mat är inte ngt som jag tycker om att göra precis, men det är ju,ett nödvändigt måste.

Ett tag, då barnen var små beställde jag matvaror via nätet och det gick väldigt bra. Det som däremot är en aning svårt att veta är måtten på allting. Amerikanerna, som ni säkert vet, envisas med att använda sina egna mått och det är nog säkert av ren och skär  lathet som jag inte riktigt lycktas lära mig hur mycket ett pund är. Altså jag VET att ett pund är kring 200 g, men jag tycker om se hur stor köttbiten är, och det är inte riktigt lika lätt på nätet. Känslan för hur mcyekt ett pund är har inte infunnit sig. Dock kan jag temperament mellan Fahrenheit och Celsiu riktigt bra tycker jag. Jag har liksom fått känsla för hur varmt 68 grader F (18 grader C) är och behöver itne längre konvertera.

Jag föredrar själv  att åka till mataffären och handla och lite förmånligare kanse det blir också eftersom jag då inte behöver betala den där avgiften att få maten hemkörd….

Det blev snabba ryck till middagen ikväll efterosm Lillasyster har grupplektion i harpspelets konster. För Lillsysters det blev en skinksmörgås och för min egen del en sallad. Pojkarna där hemma fick färdigköpt sushi, vilket varken jag eller Lillasyster äter.

Här sitter jag nu vid musikinstitutet i Minneapolis och skriver, medan hon är inne på sin första grupplektion för skolåret. Många nya elever har tillkommit och en del har försvunnit, så jag kände endast igen två av eleverna förutom Lillasyster faktiskt! Det skall bli intressant att få en rapport av henne om en halv timme då hon är klar.

Sedan åker vi väl hem och tar kvällen efter lektionen. Maken jobbar ett 24 timmars skifte imorgon, lördag och Sonen skall skjutsas till ett mini konfirmationsläger på morgonen som räcker under dagarna två.

Efter detta hoppas jag på ett Zumbapass för mig och så är det ju faktiskt endast jag och Lillasyster hemma hela lördagen. Familjen på fem reduceras till endast två stycken hemma! Det kommer att kännas en aning märkvärdigt…

Lillasyster mitt i bilden udner vårkonserten i maj.

 

En lite-av-varje fredag

Posted on by
4

En Son som absolut inte ville bli fotograferad imorse innan han gick ut till skolbussen. Maken var snabb och fick nästan ett bra foto av honom…. Storayster ville se en skymt av sin bror  via den digitala tekniken skrev hon och detta var allt hon fick. Dock bättre än  inget….

En alldeles gosig och ensam liten hund som saknar sin hundsyster därför att denna har åkt med husse till Stugan. Dock fick hon slicka av tallriken med kött rester efter middagen och det var ju inte så fy skam. Kanske det inte alltid skulle vara så dumt att vara den enda hunden i familjen ändå eftersom godbitarna inte behöver delas sinsemellan….?

Höstens första projekthelg för Maken som lastade bilen full med grejer strax efter lunchen och körde nordösterut igen mot stugan. Denna helg skall det installeras både det ena och det andra, men vad som skall installeras kommer jag att skriva om i ett annat inlägg när allt är klart.

Denn vackra bild skickade Maken efter att han kommit fram till stugan. Gav mig, som stannade hemma  i Förorten för att sköta markservicen, en enorm stuglängtan, fast jag var just där för fem dagar sedan…

Med lite vemod i hjärtat…

Posted on by
Svara

… har vi denna måndag återvänt hem till Förtorten från stugan. Vadå måndag?, undrar ni skarpsynta läsare säkert nu. Har ni inte samma dagar där på västra sidan Potten som vi har här på östra?!

Jodå, lugn bara lugn. Det är nämligen så att den första måndagen i september är alltid helg dag här på andra sidan Potten. Labor Day, arbetarnas dag firas, men några stora marscher o.dyl förekommer nog inte här där vi bor. Kanske på andra ställen runtom i landet, men inte hos oss. Labor Day, har mera blivit som avslutning på sommaren. De flesta skolor börjar imorgon efter långhelgen och många har ledigt denna måndag. Om man har stuga, spenderas denna helg ofta vid denna, för att fira sommarens sista hurra.

Igår ute på promenad med hundarna tog jag denna bild av vägen som leder in till stugan vår. Fortfarande grönt på båda sidorna och vägen kantas av vackra, stora ormbunkar, höga tallar och flera olika lövträd. Om en månad kommer allt det gröna att vara sprakande i höstens alla färger och jag hoppas att vi kommer oss iväg en helg i oktober att njuta av allt det vackra.

Högt där uppe satt han och nästan pep igår. Jag har aldrig hört dessa mejstästiska fåglar låta förut och trodde först det var en katt som nästan jamade och skrek. Då märkte Maken att det faktiskt är denna jättelika, amerikanska symbolfågel som låter så där ynkligt och skrikigt. Det är nog inte efter sina läten dessa fåglar har fått sitt hedersuppdrag att vara symbol för detta jätteland! ( Han är svår att hitta där uppe i jättetallen. En ledtråd, se på den högra sidan av tallen.)

En välbekant vy nu för er som läser dessa skriverier. Denna bild tog jag imorse då vi åt morgonmål i rätt blåsiga förhållanden och det kändes tydligt att hösten är i antågande på den mycket svalare vinden.

Och så den där röljda stranden ja… måste ju visa upp den i förmiddagssolen ändå!

Och så lådor och väskor uppstaplade igen och dags att vända kosan hemåt då efter en avkopplande och skön helg. Nu sparkas den s.k projeksäsongen igång. Preis som förra hösten och vintern har Maken en hel del små projekt som han vill ta itu med vid stugan medan jag stannar hemma och sköter markservicen. Vackert så! Han njuter av dessa projekt och lite egen tid emellan det hektiska tempot och jobbveckorna på sjukhuset. Det är honom väl förunnat att komma bort några dagar ibland och titta ut över sjön och lyssna till lugnet. Alla behöver en sådan fristad och stugan har snabbt blivit hans.

Efter denna sköna helg  i norra Wisconsin, har vi nu tagit oss hem till Förorten och skall ladda om för skola och jobb. Maken har ledigt denna vecka, men ungdomarna börjar imorgon och jag börjar på onsdagen. Det långa, härliga sommarlovet är över och plikterna kalkar!

Fenomenet Thunberg

Posted on by
8

Ja, hon anlände i New York City idag, svenska tonåringen Greta  Thunberg efter sin två veckor långa seglats över Potten. Jodå, visst har vi hört om henne här på andra sidan Potten också och jag måste säga att jag tycker att hennes mål och  hennes energi är fantastiska och beundransvärda!

När jag först hörde om henne och hennes  skolstrejk för klimatet var jag minst sagt skeptisk och undrade om det var så klokt av föräldrarna hennes att låta henne skolka. Fast, nu, endast ett år senare  är jag märkbart imponerad av henne. Hon är inte rädd för folks åsikter eller vem hon pratar med. Hon tar tjuren vid hornen och får igång en mycket viktig debatt! Och ännu mera angeläget är detta ämne nu när det brinner så fruktansvärt  i världens lungor, Amazonas!

Och hon lever som hon lär. Hon flög inte över Potten, hon tog segelbåt! Alltså, tänk vad många timmar jag spenderat över Atlanten i ett plan de senaste tjugo plus åren. Tänk vad mycket längre den resan skulle ta i en segelbåt! Och tänkt vad mycket mindre utsläpp jag skulle ha bidragit med…. Samtidigt tycker jag inte att det är så klokt att börja segla över Potten heller, men jag tycker det är beundransvärt att Greta Thunberg  försöker leva som hon lär.

Jag vet inte om pamparna till politiker i detta stora land kommer att lyssna på henne. Åtminstone de som som sitter på sina höga hästar och poster i DC, men det det finns ju en hel drös med andra som gärna lyssnar, håller med och vill kämpa för att vår jord skall överleva oss nedskräpande människor.

Som Dottern skrivit i sin blogg, The Revival of Eden ( therevivalofeden.com) så lär vi skall ha endast TOLV år kvar att rädda vår värld från att bli alldeles för varm! Att helt enkelt  försöka hejda denna globala värme som redan omtalades på 1980 talet då jag gick i skolan. Då diskuterades mest sura regn över Mellaneuropa, men också växthuseffekten. Dock lät det som om denna  nya,mystiska effekt var långt in i framtiden…. och nu står vi här med smältande isberg, våtare och kallare vårar, heta somrar på alla möjliga ställen i världen och långa, mycket varmare höstar. Växthuseffekten är ett faktum, vare sig politikerna i DC godkänner detta eller inte!

Hela mänskligheten måste ta i det här och det är helt fantastiskt att en svenska 16 åring är en av dem som står spetsen! Tycker ni inte?

Till och med levande ljus bidrar med sina små, vackra lågor till växthuseffekten. På en mycket minimal skala, men visst släpps det ut koldioxid härifrån med…

Jorden runt på 20 timmar!

Posted on by
Svara

Nåja, detta är väl nog verkligen att ta i ändå, men väl 918 km på 20 h! Dessa kilometrar har avlagts av Maken och Sonen det senaste dygnet och Dottern var förstås med på hälften.

Hotellrummet just utanför Madison i Wisconsin nåddes vid 22 tiden på måndagskvällen. Det blev lite avkoppling och sedan direkt i säng för hela gänget.

I ottan ringde sedan samtliga tre IPhones med väckarklockor inställda och det var bara att stiga upp ur den varma sänghalmen och göra sig klara att köra iväg igen.

Nyckeln till sitt rum  på elevhemmet fick Dottern kl.08.00 och så skulle alla hennes grejer flyttas in i hennes lila krypin som kallades rum. Att hon också bor på tredje våningen utan hiss, gjorde ju inte saken lättare.

Allt flyttades dock in med hjälp av två extra studeranden som hjälpte till med inflyttning denna dag och sedan var det bara för Dottern att låsa sitt rum, krama om sin pappa och brorsa och gå iväg till mötet hon hade för jobbet.

Maken och Sonen då? Jo, de  satte sig i den tömda bilen och styrde kosan hemåt till Minneapolis och Förorten igen och landade hemma vid 14 tiden denna tisdagseftermiddag,  endast ca. 20 timmar sedan de åkte hemifrån.

Endast några minuter  efter hemkomst stegade Maken upp till vårt sovrum och kröp i säng och slocknade i  två timmar för att några timmar senare och efter intagen finländsk middag bestående av köttbullar och potatismos, åka iväg till kvällens skifte som räcker tills imorgon bitti kl.07.00!

Det blev nog nästan jorden runt på 20 timmar  ändå…!

Dottern i sitt ännu ouppackade rum.

Tidigt avsked i arla morgonstund.

 

Märkbart och märkvärdigt tyst!

Posted on by
4

Hela familjen utom jag och hundarna har flugit sin kos! Maken, efter en rejält lång dag på jobbet ( Mycket längre än väntat och dette ledde till ett mindre bra humör efteråt när han satte sig i passagerarsätet och Sonen körde iväg med den fullastade bilen) och ungdomarna har nu landat i ett hotellrum i Wisconsin utanför staden Madison för natten.Och Lillasyster sover över hos bästisen med stort B och skall inte hämtas förrän imorgon på eftermiddagen. Kvar finns alltså då endast jag och hundarna hemma.

Ibland blir ju inte planer som man tänkt sig och efter en del funderande  hit och en del funderande dit och när vi såg hur stor flyttlasset blev, blev det bestämt att Maken med Sonen skulle åka. Sonene är bra sällskap på hemvägen imorgon på morgonen och dessutom bra bärhjälp.

Eftersom Lillasyster blev bjuden att sova över hos bästa bästisen just ikväll, hade Maken och jag svårt att säga nej till henne eftersom flickorna har velat göra detta precis hela sommaren.

Nog är det underligt hur tyst vårt hem är då inte hela familjen är hemma! Till och med hundarna är tystare än vanligt tycks det!

Resan ner till hotellet i Wisconsin gick  bra och nu får resenärerna sova ut innan en tidigt väckning imorgon för inflyttning till elevehemmet redan kl.8 på morgonen.

Efter att alla grejer har flyttats in i Dotterns rum, skall hon gensat iväg på ett informationstillfälle för deltidsjobbet och Sonen och Maken styr kosan hemåt igen. När de landar hemma imorgon på eftermiddagen, kommer de inte ens att ha varit borta i 24 h!

Var är alla och vart har alla åkt?, funderar Fiona.

Wisconsin bound!

Posted on by
2

Imorgon, måndag går flyttlasset åter söderut till Madison, Wisconsin och universitetet. Dottern skall inleda sitt andra år på universitetet där. År två utav fyra. Gissar att hon nog fortsätter efter att hon fått sin grundexamen, men det får vi ju se då….

Ett år i taget säger mamman.

I år skall Dottern också bo på elevhem, men ett annat än där hon bodde förra läsåret.  I år skall hon ha sitt eget rum, vilket  hon ser fram emot. Flickan som hon bodde med förra året var väldigt trevlig, men Dottern och hon var väldigt olika. Och hade helt olika intressen, så ngn vänskap på ngn djupare nivå utvecklades inte. Vackert så. Värre kunde det ha gått och grälade gjorde de inte, utan kunde kompromissa om det de behövde kompromissa om.

Tur att vi har en stor bil så att allt får plats. Hela familjen åker inte ner i år heller, utan Sonen och Maken kör ner Dottern på måndagskvällen och kommer tillbaka redan på tisdagseftermiddagen efter att de installerat henne tidigt på morgonen. Hon får flytta in redan vid åttatiden på morgonen och skall sedan direkt till jobbet för ett möte.

Dottern är mycket nöjd med sin sommar. Hon har jobbat heltid och har  sparat sina slut förvärvade slantar flitigt som en liten kyrkråtta. Dessa slantar ämnar hon använda då hon förhoppningsvis hyr en studentlägenhet under sitt tredje år på universitetet. Hon hoppas nämligen dela lägenhet med två av sina goda kompisar, men ännu är inget bestämt.

En studieresa till Japan i augusti 2020 går hon och drömmer om också, och då skulle det ju inte skada med lite egna slantar heller…

Nu är då somamren slut och det är dags att återvända till verkligheten igen. Dottern ser mycket fram emot att åka iväg igen. Det har gått bra att bo hemma under mammas och pappas tak under sommaren, men vid 19 års ålder är hon nog vuxen och kan ta vara på sig själv.

Vi önskar henne alla lycka och välgång under detta studieår och ses senare på hösten!

Bilen står fullpackad och väntar i garaget på måndagens  flytt…