Sommar i september

Jodå, kära läsare, följare och smygtittare, visst kom sommaren tillbaka. Fotot ovan tog jag av termometern ute på verandan i skuggan vid 17 tiden då jag jobbade med middagen. Visst blev det varmt, ingen tvekan om den saken! Därtill sätts luftfuktigheten och vi är rakt tillbaka i tropikerna vädermässigt. Där vi normalt befinner oss  i juli och augusti.

Nej, detta är inte helt ovanligt det heller och det är bara att konstatera att det ju nog inte är tid att sätta bort shortsen riktigt ännu. Till  all lycka hade jag inte gjort det, men för ngn vecka sedan anlände Lillasysters nya tunna dunjacka med posten!

Nu har hon i alla fall en ny snygg jacka att ha på sig när höstvindarna kommer igång igen. För efter tjugo plus år i Mellanvästern har jag lärt mig att det kan svänga tvärt detta väder och man behöver vara beredd på det mesta.

Det blommar alldeles förträffligt runt dammen ännu och höga har vissa av dessa vackra, gula Goldenrod  blommorna blivit. Igår stod jag raklång ( OK, nu är jag ju nog endast 155cm i strumplästen, men ändå…) och blommorna var lika höga som jag var lång då jag tog denna bild.

 

 

 

Och sist men inte minst upptäckte jag denna lilla krabat på stolpen vid trappan på väg ner från verandan. Igår hittade jag tre stora paddor i jordgubbslandet då jag rensade och förra veckan körde jag i misstag över en stor padda som satt helt ovetandes bakom däcket på bilen få  jag backade ut. RIP stora paddan! Det var liksom inte meningen…!

Krabaten ovan riskerar knappast att bli överkörd, men jag undrar varför grodorna och paddorna med för den delen, väljer att sitta på trappräcket och väldigt högt upp. Denna satt nära lampan, så jag undrar om det är ljuset som de dras till?

Nu är det söndagskväller och snart dags att krypa till kojs igen. Det blev en kort helg för Maken som jobbade 24 h igår och kom hem tidigt imorse och imorgon, måndag skall han tillbaka i jobb. Säga vad man vill om läkartimmarna i detta landet, men lätta och få till antalet per vecka är de inte.

Ha en trevlig arbets-och skolvecka där hemma på andra sidan Potten! Ni stiger just upp och vi kryper snart i säng. Då jag öppnar mina blågrå igen har ni dagen på sticko!

Med lite vemod i hjärtat…

… har vi denna måndag återvänt hem till Förtorten från stugan. Vadå måndag?, undrar ni skarpsynta läsare säkert nu. Har ni inte samma dagar där på västra sidan Potten som vi har här på östra?!

Jodå, lugn bara lugn. Det är nämligen så att den första måndagen i september är alltid helg dag här på andra sidan Potten. Labor Day, arbetarnas dag firas, men några stora marscher o.dyl förekommer nog inte här där vi bor. Kanske på andra ställen runtom i landet, men inte hos oss. Labor Day, har mera blivit som avslutning på sommaren. De flesta skolor börjar imorgon efter långhelgen och många har ledigt denna måndag. Om man har stuga, spenderas denna helg ofta vid denna, för att fira sommarens sista hurra.

Igår ute på promenad med hundarna tog jag denna bild av vägen som leder in till stugan vår. Fortfarande grönt på båda sidorna och vägen kantas av vackra, stora ormbunkar, höga tallar och flera olika lövträd. Om en månad kommer allt det gröna att vara sprakande i höstens alla färger och jag hoppas att vi kommer oss iväg en helg i oktober att njuta av allt det vackra.

Högt där uppe satt han och nästan pep igår. Jag har aldrig hört dessa mejstästiska fåglar låta förut och trodde först det var en katt som nästan jamade och skrek. Då märkte Maken att det faktiskt är denna jättelika, amerikanska symbolfågel som låter så där ynkligt och skrikigt. Det är nog inte efter sina läten dessa fåglar har fått sitt hedersuppdrag att vara symbol för detta jätteland! ( Han är svår att hitta där uppe i jättetallen. En ledtråd, se på den högra sidan av tallen.)

En välbekant vy nu för er som läser dessa skriverier. Denna bild tog jag imorse då vi åt morgonmål i rätt blåsiga förhållanden och det kändes tydligt att hösten är i antågande på den mycket svalare vinden.

Och så den där röljda stranden ja… måste ju visa upp den i förmiddagssolen ändå!

Och så lådor och väskor uppstaplade igen och dags att vända kosan hemåt då efter en avkopplande och skön helg. Nu sparkas den s.k projeksäsongen igång. Preis som förra hösten och vintern har Maken en hel del små projekt som han vill ta itu med vid stugan medan jag stannar hemma och sköter markservicen. Vackert så! Han njuter av dessa projekt och lite egen tid emellan det hektiska tempot och jobbveckorna på sjukhuset. Det är honom väl förunnat att komma bort några dagar ibland och titta ut över sjön och lyssna till lugnet. Alla behöver en sådan fristad och stugan har snabbt blivit hans.

Efter denna sköna helg  i norra Wisconsin, har vi nu tagit oss hem till Förorten och skall ladda om för skola och jobb. Maken har ledigt denna vecka, men ungdomarna börjar imorgon och jag börjar på onsdagen. Det långa, härliga sommarlovet är över och plikterna kalkar!

Middle school locker move in, chapter 2

Det är tine alltid så lätt att veta vad som väntas då man skall börja i en ny skola. Jag trodde, lite felaktigt att Lillasyster visste vad det handlade om igår när vi åkte till hennes nya skola och hon skulle så att säga flytta in i sitt nya skolskåp. Tydligen hade mamman i huset inte riktigt kommunicerat med lilla Dottern vad detta handlade om.

Idag åkte vi tillbaka till mellanskolan där hon börjar inkommande tisdag med skolväskan som nu var fylld till bristningsgränsen av det skolmaterial som vi inblandat och också samlat ihop hemifrån  som blivit av från tidigare skolår.

Häften, pennor, pärmar, osv. Som kommer att behövas redan första dagen förstås. Även om den första veckan  nog kommer att ägnas mest åt att lära känna den ny skolan, många nya klasskompisar och nya lärare och rutiner. Dock ville Lillasyster ha det mesta på plats redan.

Lillasyster stegade med mera bestämda steg in i  den nya skolan idag under en klarblå himmel och lagom varma temperaturer på  runt tjugo grader. Skolväskan är färdigpackad på ryggen och idag hittade hon alldeles själv till sitt nya skåp, vilket gjorde henne mycket glad förstås.

Sama skåp, samma förtjusande elev men nu med fyllt skåp och pyntat med en liten gardin med mjuka tofsar, en spegel och en liten egenhändigt tillverkad anslagstavla.  Alldeles klart för skolstarten. Och pyntat skall det ju nog vara om man är 11 årig flicka som börjar i mellanskolan. Detta verkar ju inte vara lika angeläget för pojkar. Brorsan bara småskrattade åt sin syster, fast det bekom inte systern alls. Hon bara gjorde en rolig min åt honom och brydde sig inte om hans kommentarer. Vackert så!  Var och en med sitt!

Nu tar vi sista helgen innan skolåret tar vid och visst gick denna sommar otroligt fort ändå. Mycket har vi gjort och en hel del resande fick vi in. Mycket tid vid sjöar och hav på båda sidor om Potten. Precis som en sommar skall vara!

 

Middle school locker move in

Från gårdagens inlägg och funderingar om tappra Greta tillbaka till familjen här i Förorten och vad vi pysslat med idag. Tvära kast i denna blogg. Bara att hänga  med go vänner!

Ni som regelbundet tittar in här hos mig och min familj vet att vi just nu avnjuter de allra sista dagarna av sommarlovet. I vissa förorter här runtomkring Minneapolis och St.Paul har skolorna börjat den här veckan, men för oss i vår Förort börjar skolorna inkommande tisdag, den 3.9. Delstaten Minnesota är indelat i flera olika skoldistrikt, som själva får bestämma egentligen väldigt mycket om när skolorna börjar för året, när skolloven hålls etc, etc. ( datumen alltså) Det enda som bestäms av delstaten är hur många skoldagar eleverna måste ha per skolår och då jag och min syster yster jämförde dessa ( hennes  tre flickor går i skola hemma i Jakobstad. Språkbad dessutom, så att de som svenskspråkiga får finskan gratis! Väldigt smart tänkt eller hur?! Jag skulle absolut ha gjort detsamma om jag bodde hemma, så mycket som jag kämpande med finskan i skolan!) antal skoldagar, så verkade det som om de finländska skolbarnen går i skola ungefär 30 dagar längre per skolår än vad skolbarnen i Minnesota gör. Kom ihåg att detta också kan variera från stat till stat, eftersom staterna är rätt självständiga i dessa frågor.

Eftersom skolstarten är så nära inpå nu, åkte jag med Sonen och Lillasyster till hennes nya skola och Sonens gamla, Mellanskolan. Idag och imorgon, fredag hålls den s.k Locker move-in. 

Detta betyder att skolan hålls öppen dessa två dagar ( nåja, lärarna är redan på plats hela den här veckan och förbereder inför det kommande läsåret.), så att eleverna får komma och gå runt i de långa hallarna, hitta sina skåp, lära sig kombinationen till låsen på skåpen och om lärarna råkar befinna sig på plats, får eleverna en chans att träffas dem också

Eftersom skolan befinner sig i slutskedet av en  ordentlig renovering, som började så fort eleverna blev klara i början på juni, var det ännu mycket  rörigt i skolan och jag tvivlar på att allting kommer att vara klart inkommande tisdag.

På bilden ses Sonen till höger med Lillasyster till vänster medan de listar ut var klassrummen som Lillasyster har lektioner i, befinner sig. Flera av klassrummen har tagits bort eller fått nya numror, så det var inte så lätt. Eftersom huvudingången fortfarande är under renovering i skolan, och en sidodörr användes istället för huvudentrén, kändes det väldigt bakvänt att går runt i skolan, fast jag redan har haft två  barn som gått i denna skola!

Lillasyster hittade sitt skåp och kunde prova sin nya kod för låset på skåpet. Det var inte så lätt, men efter att ha prövat flera gånger fick hon det upplåst och öppnat.

Så här lycklig blev hon då hon varken behövde hjälp från mamman eller brorsan!

Detta, bakom fönstret är kafeterian/matsalen! Denna skall alltså stå färdig på tisdagen och inkommande måndag är det helgdag…

Auditoriet där scenen finns för uppförande av pjäser och musikkonserter, skall inte vara klart förrän den 1.11 och dit är det ju några veckor ännu….

Innana vi åkte hem gick vi tillbaka till Lillasysters skåp. Sonen och jag ville att hon skulle hitta det på egen hand och det gjorde hon faktiskt. När vi kom fram hittade vi en granne som också skall börja på sexan och som Lillasyster känner väl! Härligt! Flickorna är skåpgrannar också, och det märktes en märkbar lättnad hos båda flickorna. Mitt i allt kändes den stora skolan inte riktigt så stor ändå….

Det ordnas ännu ett tillfälle för eleverna  imorgon att åka till skolan och Lillasyster frågade tidigare ikväll om vi kunde åka tillbaka, så att hon får bekanta sig lite mera med skolan innan tisdagen. Alltså tänkte vi ägna fredagsförmiddagen att gå omkring i långa korridorer igen då…!

Fenomenet Thunberg

Ja, hon anlände i New York City idag, svenska tonåringen Greta  Thunberg efter sin två veckor långa seglats över Potten. Jodå, visst har vi hört om henne här på andra sidan Potten också och jag måste säga att jag tycker att hennes mål och  hennes energi är fantastiska och beundransvärda!

När jag först hörde om henne och hennes  skolstrejk för klimatet var jag minst sagt skeptisk och undrade om det var så klokt av föräldrarna hennes att låta henne skolka. Fast, nu, endast ett år senare  är jag märkbart imponerad av henne. Hon är inte rädd för folks åsikter eller vem hon pratar med. Hon tar tjuren vid hornen och får igång en mycket viktig debatt! Och ännu mera angeläget är detta ämne nu när det brinner så fruktansvärt  i världens lungor, Amazonas!

Och hon lever som hon lär. Hon flög inte över Potten, hon tog segelbåt! Alltså, tänk vad många timmar jag spenderat över Atlanten i ett plan de senaste tjugo plus åren. Tänk vad mycket längre den resan skulle ta i en segelbåt! Och tänkt vad mycket mindre utsläpp jag skulle ha bidragit med…. Samtidigt tycker jag inte att det är så klokt att börja segla över Potten heller, men jag tycker det är beundransvärt att Greta Thunberg  försöker leva som hon lär.

Jag vet inte om pamparna till politiker i detta stora land kommer att lyssna på henne. Åtminstone de som som sitter på sina höga hästar och poster i DC, men det det finns ju en hel drös med andra som gärna lyssnar, håller med och vill kämpa för att vår jord skall överleva oss nedskräpande människor.

Som Dottern skrivit i sin blogg, The Revival of Eden ( therevivalofeden.com) så lär vi skall ha endast TOLV år kvar att rädda vår värld från att bli alldeles för varm! Att helt enkelt  försöka hejda denna globala värme som redan omtalades på 1980 talet då jag gick i skolan. Då diskuterades mest sura regn över Mellaneuropa, men också växthuseffekten. Dock lät det som om denna  nya,mystiska effekt var långt in i framtiden…. och nu står vi här med smältande isberg, våtare och kallare vårar, heta somrar på alla möjliga ställen i världen och långa, mycket varmare höstar. Växthuseffekten är ett faktum, vare sig politikerna i DC godkänner detta eller inte!

Hela mänskligheten måste ta i det här och det är helt fantastiskt att en svenska 16 åring är en av dem som står spetsen! Tycker ni inte?

Till och med levande ljus bidrar med sina små, vackra lågor till växthuseffekten. På en mycket minimal skala, men visst släpps det ut koldioxid härifrån med…

Wisconsin bound!

Imorgon, måndag går flyttlasset åter söderut till Madison, Wisconsin och universitetet. Dottern skall inleda sitt andra år på universitetet där. År två utav fyra. Gissar att hon nog fortsätter efter att hon fått sin grundexamen, men det får vi ju se då….

Ett år i taget säger mamman.

I år skall Dottern också bo på elevhem, men ett annat än där hon bodde förra läsåret.  I år skall hon ha sitt eget rum, vilket  hon ser fram emot. Flickan som hon bodde med förra året var väldigt trevlig, men Dottern och hon var väldigt olika. Och hade helt olika intressen, så ngn vänskap på ngn djupare nivå utvecklades inte. Vackert så. Värre kunde det ha gått och grälade gjorde de inte, utan kunde kompromissa om det de behövde kompromissa om.

Tur att vi har en stor bil så att allt får plats. Hela familjen åker inte ner i år heller, utan Sonen och Maken kör ner Dottern på måndagskvällen och kommer tillbaka redan på tisdagseftermiddagen efter att de installerat henne tidigt på morgonen. Hon får flytta in redan vid åttatiden på morgonen och skall sedan direkt till jobbet för ett möte.

Dottern är mycket nöjd med sin sommar. Hon har jobbat heltid och har  sparat sina slut förvärvade slantar flitigt som en liten kyrkråtta. Dessa slantar ämnar hon använda då hon förhoppningsvis hyr en studentlägenhet under sitt tredje år på universitetet. Hon hoppas nämligen dela lägenhet med två av sina goda kompisar, men ännu är inget bestämt.

En studieresa till Japan i augusti 2020 går hon och drömmer om också, och då skulle det ju inte skada med lite egna slantar heller…

Nu är då somamren slut och det är dags att återvända till verkligheten igen. Dottern ser mycket fram emot att åka iväg igen. Det har gått bra att bo hemma under mammas och pappas tak under sommaren, men vid 19 års ålder är hon nog vuxen och kan ta vara på sig själv.

Vi önskar henne alla lycka och välgång under detta studieår och ses senare på hösten!

Bilen står fullpackad och väntar i garaget på måndagens  flytt…

Utredda begrepp och konstiga allergier

Ni som följer min blogg vet att hela den här härliga familjen min lider av flera, lite smått tokroliga allergier, den ena väre än den andra. Jag tror Lillasyster och hennes allergier är väl de mest annorlunda. Hon av allergisk mot sådant som giraffer, kameler, zebror etc. Allltså alla hov och klövförsedda djur. På engelska heter det endast ‘hoofs’, hovar. Man skiljer inte på klövar och hovar.

Själv är jag inte allergisk egentligen mot ngt. Jag låter resten av familjen sköta det där. Detta brukade jag vara så stolt över, men efter att vi hade flyttat till vårt nuvarande hem, blev jag allergisk mot ett ogräs som växer kring dammen bakom vårt hem  och dammarna som finns bakom många av de andra hemmen.

Förra året skrev jag om denna allergi. Den bryter alltid ut den här tiden på året efterosm ogräset blommar. Jag bloggade om den här:

Denna vackra blomma kallas Goldenrod och blommar runtom hela dammen vår, så helt naturligt trodde jag ju att det var denna som jag började nysa av, få tungt i huvudet av, stockade bihålor, snörvlar och känner mig allmänt hänging.

Nu har jag anlitat Google och YouTube och kommit fram till att det INTE är denna vackra gula blomma som jag reagerar mot, utan istället är det detta ogräs:

Detta ogräs kallas Giant rag weed’ och är en naturlig växt här i Nordamerika och växer sgs överallt. Det finns tydlgien tre olika sorter av detta ogräs och de blommar alla med små, ointressanta gröna blommor och i och med att de har sådana väldigt ointressanta blommor, upptäcks de itne av humlor och alla pollinerade utan måste förlita sig på vinden. Ett ogräs kan tydlgien släppa ifrån sig hela 62 000 frön, och alla dessa blåser iväg med vinden. INte undra på att det är många av oss som reagerar som vi gör!

Tack och lov finns det ju  i dagens läge många bra antihistaminer som man kan ta dagligen och som inte gör en trött. Eller så väldigt trött i alla fall. Jag har nu i ca. En veckas tid tagit medicin varje dag och visst sover jag mera. Längre på morgonen och nästa varje dag tar jag en liten tupplur på 20 minuter för antihistaminen gör mig så trött. Dock fungerar den och jag snörvlar och nyser inte varje sekund och  eftersom jag inte verkar ha några andra allergier, borde jag ju inte klaga. Till råga på allt är det ju faktiskt endast sex veckor om året som jag drabbas…. dock glömmer jag från år till år hur besvärligt det faktiskt KAN vara…

Hur är det med er kära läsare? Vad reagerar ni på eller är allergiska för?