Beredda på alla möjliga väder med alla möjliga kläder

Eller åtminstone hoppas jag det. Imorgon, onsdag går flyget österut! Via Island, Stockholm och sedan hem till Österbotten. Nitton timmar kommer resan att ta från dörr till dörr. Nära är det inte, men mycket snabbare än så går det inte att komma. Vår värld kanske har krympt när det komemr till kommunikationer, men då det skall flygas tar det ännu en timme eller två.

Det mesta är packat. Kappsäckarna står ännu öppna, imorgon sätts det sista i dem innan Maken tar oss till flygfältet. Lite resfeber kanske börjar kännas av, men så länge vi inte missar några plan, borde allt klaffa. Denna rutt är den som vi normalt tar, så nu  får vi bara hoppas att väder, fåglar och piloter vet vad de gör så att vi kommer fram som vi skall!

Jag har följt med vädret…. Det är kyligt hemmavid. Vid 10 tiden i förmiddags  var det varmare här hos oss än vad det blev på hela dagen i Österbotten. Följaktligen är långbyxorna och jackorna packade, men också shortsen och t skjortorna.

Nu har vi en natt att sova hemma kvar och sedan bär det av….!

Lillasyster vår och höstjacka draperar den välfyllda kappsäcken.

Sommarläsning nummer 4

Natten mellan lördagen och söndagen läste jag färdigt den fjärde romanen denna sommar. Boken Maine, skriven av den amerikanske  författaren J.Courtney Sullivan visade sig inte alls vara som jag hade tänkt mig.

Boken handlar om en amerikansk familj med rötterna i Irland. Familjen Kelleher och deras liv och leverne, deras alkoholism och deras bråk sinsemellan, men också djuprotade traditioner i katolikens mysterier och seder. Den yngre generationens allt mindre tillit till den katolska kyrkan och matriarken Alices misstänksamhet gentemot sin enga barn och också barnbarn.

Svårläst var de inte. Språket flöt på och det var inte många ord som jag inte förstod. Ändå var jag inte helt förtjust i boken. Den hade sina roliga stunder, visst och skrattet bubblade ur mig mot slutet av boken, men jag läser den knappast igen. Gissar att denna hamnar i loppislådan.

Dock har jag faktiskt redan inhandlat en annan bok av samma författare, som jag helt klart ämnar läsa, men just nu kommer jag att ta en paus från henne och läsa en annan författare som jag gillar skarpt.

Elin HIdlerbrand har jag redan läst flera romaner av och den som jag nu skall ta mig an heter Winter Solstice. Gissar att denna bok kommer att falla mig mera i smaken eftersom jag hittills inte hittat en bok av Mrs. HIdlerbrand som jag inte gillat.

Så medan den heta, fuktiga dagen just nu  utlöses i en ´hejdundrande storm med regn, åska, blixtar och hagel, skall jag krypa up i soffan med en ny bok. Bättre läsväder får man söka efter!

På återseende kära läsare!

Fortsättning söderut!

Jaha, här stod vi hela bunten imorse. Duschade,( eller läs: bright eyed and bushy tailed!)  klara och färdiga att åka hemåt. Från vänster ses Svärföräldrarana, Sonen, Maken, Lillasyster, Dottern och jag. Det blev, som alltid en riktigt fin semestervecka i Wisconsin Dells och nu var det då dags att styra kosan hemåt igen.

Eller i varje fall de flesta av oss.

Fotot ovan togs  av Makens kusin som mötte upp i Wisconsin. Hon är bosatt i delstaten Arkansas, dit det är just över 1,113 km och körtiden är runt 10,5 timmar!

Medan de flesta av oss körde hem till Förorten i Tvillingstäderna idag, styrde Lillasyster och Kusinen kosan söderut och hemåt till Kusinens. Lillasyster skall skall tillbringa nästan två veckor nere i det mycket varmare och fuktigare klimatet hos Kusinen. Detta blir tredje året i rad för denna vistelse, fast i år är det endast Lillasyster som åkte ner. Ungdomarna här hemma  ville inte  åka i år. Dottern har ju också heltidsjobb nu  under sommaren, så hon hade egentligen inget  annat val än att komma hem i alla fall.

Färden började alltså i Wisconsin  Dells och gick sedan sydvästerut genom delstaterna Wisconsin, Illinois, Missouri och i skrivande stund har resenärerna just landat hemma hos Kusinen i norra Arkansas.

På denna bild hade det stannats som hastigast för att använda toaletten och som kartan visar på golvet befann sig resenärerna i södra Missouri.

Denna båge finns i staden St.Louis i delstaten Missouri och Lillasyster tog fotot medan resenärerna körde förbi.

Vid just över 20 landade denna bild ner i mobilen. Resenärerna befann sig i Kusinens hemstad i Arkansas och det intogs en snabb middag bestående av kvällsmat innan de åkte hem för att packa upp och sova efter den otroligt långa dagen i bilen.

Här hemma blir det nog tomt utan Lillasyster, hon är sgs alltid på ett strålande humör, men samtidigt är det väldigt roligt för henne att vara ute på egen hand. Hon har nämligen en jämnårig, avlägsen släkting i sin egen ålder där nere som hon kommer att träffa under de här veckorna, och flickorna kommer väldigt bra överens, så jag gissar att hon knappast kommer att ha tid för ngn hemlängtan.

Däremot gissar jag nog att mamman i huset kommer att drabbas av Lillasyster-längtan….

Traditionen påbjuder vidare…

… att vi åker till restaurangen där  den beställda maten kommer levererad på modelltågbana bredvid bordet! Jag trodde lite att vi skulle kunna skippa detta besök det här året eftersom Sonen vid 15 års ålder verkligen inte är lika tågtokig som han var som fyraåring, men redan i början av semesterveckan bad han att få åka till denna restaurang. Så denna fredagskväll, den sista under vår semstervecka här i Wisconsin Dells, åkte vi dit.

Sonen bad direkt att få ett bord nära tåget, vilket lyckades och han var mycket nöjd. På bilden ovan ses tåget efter att det just levererat en del av maten som vi hade beställt. Ryggarna syns på alla barnen och sedan syns Svärmor i högra hörnet.

Som förr om åren var maten väldigt god i år  också och vi kunde lugnt konstatera att denna tradition säkerligen kommer att fortsätta den med.

Traditionen påbjuder….

Då man vistats mycket på samma ställe bildas traditioner och vanor. Detta är faktiskt det tolfte året i rad som vi kommit till denna turistort, alltid i juni, alltid med Svärföräldrarna. På senare år har Kusinen  från Arkansas börjat komma med också, och ytterligare traditioner har skapats.

En av dessa traditioner handlar om att måla keramikgejer, vilket jag vet att jag bloggat om under våra  tidigare vistelser. Eftersom denna osndag bjuder på grå, tunga skyar, regn och en och anan åskknall passade det ypperligt att vi åkte till den lilla affären som säljer allt mellan himmel och jord i keramikform, för att låta ungdomarna ( för barn är de ju sannerligen inte längre!) välja och måla varsitt alster.

Efter att ungdomarna hade valt ut der som de ville måla, valde de färger och penslar och började på. Nu skulle det koncentreras och målas och faktum är att de faktiskt satt stilla i två och en halv timme och jobbade på.

Eftersom jag inte är mycket för att måla och teckna, hade jag tagit med mig min bok och satt och läste medan ungdomarna målade. Kusinen målade också, så vi satt och pratade på samma gång och det var synnerligen trevligt.

Sonen hann bli klar med sitt mästerverk, medan flickorna, speciellt konstnären till den äldsta Dottern som jag har, har en hel del kvar att göra på sina alster. De lämnade in dem  vid disken och planerar att åka tillbaka senare idag för att jobba vidare, medan Sonen lämnade in sin sköldpadda för förbränningen i kermaikugnen.

Jag gissar att vi traskar tillbaka ikväll, eller kanske vi rent av tar skyttelbussen med den halvsvenska chauffören tillbaka efter att regnskurarna pch åskan bedarrat för att måla ytterligare. Sedan finns det ju faktiskt en hel del annat att göra nära affären okså, men det tar vi i ett annat inlägg har jag på känn…..

Sonens ursöta sköldpadda som han målade!

Solandet och badandet fortsätter…..

Denna måndag bjöd på friska, nordliga vindar och just över 20 grader. Solen sken, men vindarna var som sagt från det nordliga hållet och riktigt kyliga.

Ändå beslöt vi oss för att gå till vattenparken utomhus och det blev mest att vi låg och solade hela eftermiddagen och vågade knappt sätta stortån i vattnet!

Fast visst var det härligt ändå! Mycket mera väder som jag gillar. Friskt och härligt istället för kvavt och fuktigt!

Sonen och Maken njöt en stund i den Lata Floden, och lite senare vågade både Dottern och undertecknad i vattnet också. Lillasyster spenderade det mesta  av dagen i vattnet trots kylan  och hittade faktiskt en flicka som hon blev kompis med och hade hur roligt som helst. Kall blev hon faktisk så småningom, bytte om till torra kläder och virade in sig i en handduk för att få upp värmen!

Som vanligt bjuder Mellanvästern på ordentliga  temperatursvängningar med +32 i lördags och just över tjugo endast två dagar senare….

Och semesterveckan fortsätter…

Kära mammor!

Varma grattsiar på morsdagen till alla mammor, styvmammor, bonusmammor, kvinnor som vill bli mammor, kvinnor som förlorat sina mammor, alla de som har mammor i livet osv, osv. Ingen nämnd och ingen glömd!

Liksom i Finland firades morsdagen idag, söndag här på andra sidan Potten också och på bilden ses min vackra blombukett som Maken gav mig!

Vi firade såklart med mina Svärföräldrar. Inte bara morsdagen utan imorgon, måndag firar Svärfar födelsedag, vilket ju naturligtvis också måste firas!

Det blev grillade biffar, hemgjord potatissallad och ugnsbakade grönsaker. Med ett gott, rött vin till.

Eftersom Svärmor älskar choklad, blev det en (köpt) chokladpaj till efterrätt, men vi ville inte lämna Svärfar utanför. Han är nämligen ingen chokladvän, så Maken svarvade ihop hemgjord citronglass också som den andra efterrätten. Vilka nöjda miner det blev!

Det blev en riktigt trevlig kväll ute på verandan, trots att det var en aningen kyligt. Tur att vi har fönster nu så att vi kan sitta ute trots den relativt kyliga våren i år.

Den hemkomna  Dottern underhöll med tyst, mysig gitarrmusik i bakgrunden medan de vuxna satt och pratade.