Planering för stugliv!

Hit bär det av i helgen! Till den där nya stugan i Wisconsin! Det handlar nämligen om vårens/sommarens första långhelg och jag har beställt vackert väder och lite över tjugo grader varmt för helgen. Vi får se om Moder Natur levererar…

Memorial Day weekend firas egentligen till minne av alla de som stupat i USAs alla möjlig och omöjliga krig, men eftersom denna helg alltid infaller den sista helgen i maj, har det också blivit tradition att fira denna långhelg som sommarens första.

Det känns verkligen inte som om ngn sommar skulle vara i antågande med den senaste veckans ihärdiga regnande, men enligt väder-förstå-sig-påarna skall det faktiskt vara hyfsat väder både på lördagen och söndagen.

Vare sig det blir bra eller dåligt väder, skall det bli väldigt avkopplande med en liten avstickare i helgen. Hur mycket bloggande det blir av återstår att se. Gissar minimalt.

Men innan helgen skall det jobbas de allra sista dagarna  innan vi stänger vårt lilla dagis för sommaren och nästa vecka är det ledigt som gäller!. Skönt skall det bli och perfekt med lite stugliv att sparka igång denna ledighet med!

Stort ansvar

Maken är borta på konferens i dagarna fyra. Det faller nu på min lott att se till att hans älskade tropiska fiskar får mat en gång om dagen. Jag har faktiskt kommit ihåg dem precis varenda dag hittills och nu återstår endast en dag kvar av detta viktiga uppdrag.

Det är inte svårt att mata dessa vackra fiskar. Maken köper pyttesmå frusna kuber med ngn slags odlad räkor och dessa lägger jag i en liten kopp med vatten taget ur akvariet och rör om tills den lilla kuben smälter och räkbitarna flyter fritt i vattnet. Sedan är det bara att hälla detta skrovmål i akvariet och låta fiskarna mumsa på.

På bilden ovan syns en del av akvariet. Det är vackert, verkligen och rogivande att stå och titta på en stund. Men vilket arbete! Detta är tredje gången som Maken har försökt att få hela ekosystemet igång och jag tror att han lyckas denna gång. Tredje gången gillt liksom.

Att ha havsfiskar som hobby är tidskrävande och kräver tålamod och en hel del läsning. Man skall nog ha intresse för att hålla på, för om kemikalierna, salthalten, vattentemperaturen, ljuset  och strömmarna inte är precis rätt, så kollapsar allt igen. Algerna tar över och fiskarna blir sjuka och allt dör bort ganska fort.

Vattnet skall bytas varje vecka och detta hör vanligen till Makens helggöra. Under akvariet finns ett till, mindre  akvarium, gömt i ett skåp, som med hjälp av pumpar, fyller på sötvatten, så att havsvattnet i huvudakvariet inte skall bli för salt plus att vattnet i huvudakvariet hela tiden avdunstar. Som bekant, vill ju fiskar gärna ha vatten omkring sig och lär skall dö väldigt fort om deras hem blir tomt. Gälarna och fenorna fungerar liksom inte lika bra, eller hur…?!

Med  jämna mellanrum köper Maken ngt nytt att sätta till sitt akvarium. Då ngt nytt skall läggas till det stora akvariet måste detta nya först tillbringa 4-6 veckor i ett s.k karantänakvarium. På så sätt, ifall de nya fiskarna, sniglarna eller vad det nu råkar vara, har med sig ngn slags smitta/bakterie från fiskaffären därifrån de kom, skall de medicinernas med kopparbehandling eller annat innan de får flytta in i sitt riktiga hem. Ovan ses de två fiskar som just nu befinner sig i karantän. Om ngn vecka borde de få flytta till sitt nya hem eftersom de har simmat länge och  väl i det mindre karantänakvariet och verkar må bra efter att Maken medicinerat dem med kopparbehandling.

Som sagt, otroliga mängder med arbete och sedan får man inte ens klappa fiskarna, utan de måste fångas med håv om man ens skall lyckas få tag på dem!

Det är tur att detta är Makens hobby, för detta otroliga tålamod skulle jag aldrig ha!

Tilläggas skall dock att både fiskar och koraller är köpta från en affär som endast köper odlade produkter, inte tas vilda ur haven!

Kanske man borde ha alla världen politiker försöka att  hålla ett akvarium med havsfiskar vid liv och kanske de då äntligen skulle börja förstå hur otroligt ömtåligt och balanserat detta ekosystem är…?

En späckad söndag

Lördagens lugn utbyttes mot en söndag som var fullspäckad med program från tidiga morgonen till nästan sena kvällen. Jag var tacksam över att vädret var kyligare idag och att solen valde ett gömma sig rätt ofta bakom molnen medan en kylig vind svepte förbi. Det fanns liksom inge tid att slöa i solstolar i dag, men eftersom inte vädret bjöd till denna aktivitet heller, var det ingen skada skedd.

Sonen, tillsammans med skolkompisaran i teaterklubben gav sin sista föreställning av pjäsen Failure igår kväll och idag, söndag skulle alla eleverna infinna sig vid skolan för ‘strike’. Och nej, de gick inte runt med plakat och bad att få mera publik till sina föreställningar. Strike heter det när alla kulisser rivs ner och scenen återställs till sitt ursprungliga jag. Normalt tar denna aktivitet sgs hela dagen, men idag blev ungdomarna klara på rekordtid och strax efter att jag och Lillasyster kom hem från förmiddagens gudstjänst, behövde Sonen hämtas från skolan pga att ungdomarna var klara. Detta kändes bra  eftersom han var borta hela dagen igår, från kl.11 till midnatt, då jag hämtade honom från efterfesten!

På eftermiddagen styrde Lillasyster och jag kosan in till Minneapolis och en till harplektion. Hon har hela tre stycken den här veckan pga vårens harpkonsert om två veckor.

Vi kom hem strax före middagstid och en liten stund efter det kom en viss make hem från stugan och överraskade oss! Han hade tillbringat helgen i norra Wisconsin för lite lugn och ro och hade tänkt stanna till tisdagen! Han tyckte att han hade fått tillräckligt med tid i lugnet i urskogen och vände kosan hemåt tidigare än planerat. Inte oss emot!

Nu är det söndagkväll och nästan dags att krypa ner mellan lakanen. En till jobb och arbetsvecka kommer emot….

Failure

Ikväll gick vi på teater. Sonens gymnasium gav vårens föreställning och pjäsen hette alltså Failure. Återigen en helt fantastisk produktion av ungdomarna. Nästan professionell, fast det är gymnasieeleveer som står för allt.

Sonen är ingen skådepselare, utan har jobbat i många veckor tillsammans med andra elever och regissören att planera och bygga kulisserna, som ni kan se ovan. Nu under förra helgen och denna helgs föreställningar agerar han ljustekniker och befinner sig högt upp i luften, strax under taket för att rikta strålkastarna åt rätt håll vid rätt tidpunkt.

Förra helgen gavs två föreställningar och den här ger ungdomarna sammanlagt tre stycken. En gick alltså av stapeln  denna fredagskväll och sedan finns det två kvar imorgon,

Söndagen skall ägnas till att riva ner alla kulisser igen och ta till vara de bräder som kan bevaras  för nästa föreställning som inte blir förrän på hösten under nästa skolår.

Vårens pjäs utspelar sig i staden Chicago mellan 1900 och 1930 och handlar om familjen Fail och deras, faktistkt väldigt tragiska liv och leverne. Mor och far dör i en båtolycka och de tre systrarna dör alla inom  samma år som unga vuxna och en enda karl förälskar sig i alla tre!

Det var en komplicerad historia, men ungdomarna gjorde en väldigt svårförståelig pjäs riktigt lätthanterlig och fast den låter så tragisk innehöll den många härliga, komiska ställen ändå.

Det blev en rikigt trevlig avslutning på arbetsveckan och imorgon har det lovats sol och tjugo grader varmt. Vi får se…

Sköna söndag

Maken inledde ett arbetspass på 22 h i fredags på kvällen och kom inte hem förrän vid middagstid på lördagskvällen. Trött förstås efter ett sådant pass.

Idag, söndag tog han helg på allvar och gjorde sådant som han ville göra, men samtidigt sådant som måste göras.

Som att byta ut vattnet och städa ur bubbelpoolen till exempel.

Han har nyligen inhandlat en ny pump för att tömma vattnet ur bubbelpoolen, vilket  måste göras var sjätte månad ungefär. Pumpen lades ner i vattnet och sedan drog han en lång slang in till duschen på nedre vånignen och lät vattnet i bubbelpoolen dränera i golvsilen där. Eftersom bubbelpoolen rymmer hela 1,950 liter vatten, tog det runt en timme att dränera allt vatten ur den. Sedan skurade Maken hela bubbelpoolen, innan han påbörjade arbetet med att fylla den med nytt vatten igen.

I fotot ovan syns slangen som går in i huset och vidare till duschen i badrummet.

Filtren satte han i blöt i syra i flera timmar för att döda bakterier.Bubbelpoolen använder två filter i gången  och vi har fyra totalt, så även om 2 filter är i blöt, gick det att lägga rena filter i den  rensrkubbade bubbelpoolen.

Medan Maken jobbade med bubbelpoolen, höll Lillasyster och jag till i köket. Hon bakade en tårta och jag kokade till glasyren till den.

Chokladtårtan var en lådtårta. Bara att hälla den torra blandningen i skålen för mixern. Lägga till de rätta mängderna  västska och ägg och låta mixern göra resten.

Efter att Lillassyster hade lagt tårtan i ungen, kokade jag ihåg den goda glasyren. Denna bestod av smör, farinsocker, mjölk och pudersocker. Jag smalt smöret i kastrull, satte till farinsocker och lät allt sjuda upp.Sedan tillsatte jag lite mjölk efter att jag tagit blandningen av värmen och sist lade jag i pudersockret. Sedan gällde det att snabbt röra om medan smeten ännu var varm och detta gjorde att det blev en god, jämn och bredbar glasyr för tårtan.

Kvällen ägnades åt en god middag bestående av grillade biffar, grönsaker och en potatisgratäng. Till efterrätt avnjöts tårtan och alla, inklusive Svärföräldrarna som var inbjudna, var nöjda.

Maken och jag var speciellt nöjda över den produktiva, men ändå sköna söndagen.

Fredagskväll och skolkarneval

Jag hade förhandsköpt biljetter via Lillasyster, så vi stod inte i denna kön väldigt länge, utan kunde gå rakt in i skolan då dörrarna öppnades strax före 18. Skolkarneval upplaga skolår 2019 skulle gå av stapeln och naturligtvis var Lillasyster med mor på plats.

Om det hade varit upp till modern, skulle hon helt enkelt ha släppt av denna Lillasyster framför dörren på skolan och sedan åkt hem igen, men eftersom föräldrarna ombeds närvara,  gjorde jag som jag snällt hade blivit tillfrågad och stannade för festligheterna.

Det kom säkert lika mycket elever och föräldrar som de senaste två åren vi var med för skolans korridorer var proppfulla.

Lillasyster som hade hand om sina biljetter, gick direkt till rummet där man fick köpa ‘gently used stuffed animals’ och kom glad i hågen därifrån efter bara en liten stund, med en ny kompis:

Lyckligare unge fick man leta efter! Den nya kompisen fick genast namnet Rainbow Sunshine. 

Sedan stod vi i kö en stund för att få oss en bit pizza till middag. Lillasyster fick återigen betala med sina biljetter och efter att vi ätit hade hon  endast 15 stycken biljetter kvar att använda till olika lekar och spel. Den stränga mamman hade redan vänligt men bestämt berättat att hon inte tänkte köpa ytterligare biljetter eftersom kvällen redan hade börjat med 40 stycken biljetter. ( Föra att undvika kontantbetalningar vid de olika spelen och lotterierna m.m, används biljetter som man på förhand har betalat för. En biljett såldes för $0.50 USD.) Det var bara för Lillasyster ratt gilla läget, men det var faktiskt inga problem. Efter maten hittade hon ju  bästisarna!

Dessa bästisar valde alla att få sina ansikten målade vilket var en av de många aktiviteterna. Lillasyster till vänster blev naturligtvis en enhörning, medan kompisen S i mitten valde morrhår och kattnos och kompisen E valde en fin fjäril.

Lillasyster var mycket nöjd med sin målning och ville förstås inte riktigt tvätta bort den efter att vi hade stannat till slutet av festen och kommit hem. Fast hon tvättade ju förstås bort den i alla fall och kvar finns bara fotona som jag tog av henne.

Det belv en trevlig kväll, trots att jag faktiskt inte hade sett fram emot den. Bästisarna har trevliga mammor och vi tre gick omkring med kompisarna, vilket  blev riktigt roligt. Med så mycekt ståhej och elever och vuxna över hela skolan, var det svårt att hålla en vettig konversation, men vi gjorde så gott vi kunde.

Klockan 20.30 började uppstädningen och det var dags att åka hem efter en lyckad kväll. Skolan hade säkert lyckats få in en hel del pengar, vilket är den egentliga orsaken till detta enorma jippo varje år.

Detta blev Lilalsysters sista skolkarneval efetrsom hon fortsätter till mellanskolan i höst och där hålls inga sådana här jippon. Hon är nog lite besviken över detta skulle jag tro, men om hon vill kan vi ju alltid besöka lågstadiets karneval igen nästa år….

 

Fast and furious, short and sweet

Ja, det finns många bra uttryck på engelska som kunde användas till att beskriva denna påskhelg.

En glad hemvändande Dotter hämtade jag hem på långfredagskvllen från busshållplatsen nära Ikea. Hon kom hem till ‘mamma mat ‘ och var så nöjd, så nöjd. Det är klart att det blir en aning ensidigt att alltid äta kafeteriagjord mat på studenthemmet.

Eftersom helgen var så kort, blev det påskmiddag på lördagen, istället för påsksöndagen, som brukligt är här hos oss.

Lördagen bjöd på en helt otroligt vacker dag, med hela 26 plusgrader och påskskinka som avnjöts ute på verandan med de nya fönstrena nerlagda och en härligt varm vårbris osm svepte in bland oss alla där vi satt. Alla vi fem i familjen och så Svärföräldrarna naturligtvis.

Maten serverade jag på den fina serveringsvagnen som Maken snickrat ihop för något år sedan. Enkom för större middagar på verandan under vår och sommarhalvåret.

Till skinkan blev det potatismos, ugnskokt sparris, sallad, semlor och en gelérätt som är väldigt vanlig vid högtidligare middagar och bland den äldre generationen.

Till efterrätt hade jag ämnat beställa äkta, skandinavisk prinsesstårta från ett av bagerierna här, men de vill ha några dagar på sig eftersom detta inte är ngt dagligt bakverk och jag kom ihåg detta alldeles för sent.Så istället blev det köpt osttårta från affären. Inte alls fy skam, den var riktigt god den med. Vi får bara ta det där med prinsesstårta en annan gång.

Trots att barnen numera inte längre är barn, utan ungdomar, skall det vara påskkorgar och besök av påskharen! Och gissa vad, den här mamman glömde!! Imorse då jag sömningt  steg up, såg Dotttern mig och påpekade vänligt och med glimten i ögat att det inte hade kommit ngn påskhare i år! Gissa om mamman i huset fick bråttom fastän klockan inte ens var åtta denna  påsksöndagsmorgon!

Ni som följer med denna blogg, vet att Lillasyster, som fyllde 11 i feburari är yngst men tror knappast på påskharen längre. Dock skulle hon nog ändå ha blivit väldigt besviken om inte ngn påskkorg fylld med choklad skulle ( på ngt mystiskt sätt) ha levererats!

Tack och lov för uppmärksam Dottern och tack och lov att allting redan var inhandlat och planerat. Bara att hämta korgar och godis ur gömmorna och skrida till verket. Resultatet ser ni ovan. Simsalabim, Lillasyster kunde bli väckt av Storasyster med den glädjande nyheten att påskharen visste hde gjort sitt besök i år också!

Efter den någorlunda hektiska, tidiga morgonen, städade familjen upp sig och gjorde sig fina. Det var dags att åka till kyrkan för årets påskgudstjänst.  (På bilden ovan ser ni Dottern i egenhändigt, över två helger, sydda vårklänning!) Och vilken gudstjänst det blev sedan!

Som brukligt är under större, kyrkliga högtider, var kyrkan fullsatt. Traditionen påbjuder att man går i kyrkan på de stora högtiderna, men inte annars? Har aldrig riktigt förstått mig på det där. Jag tycker att man antingen går regelbundet i kyrkan, eller så skppar man helt enkelt. Vad är det för vits att gå två ggr/år liksom?

Mycket sång och musik föermkom naturligtvis i den glädjefyllda gudstjänsten och som sagt, kyrkan var välfylld.

Väl hemkomna igen, var det dags för Dottern att återigen packa väskorna för att åka iväg söderut. Endast två veckor kvar med vanliga föreläsningar och sedan en vecka med tenter och efter det är detta första studieår på universitet över för henne och hon kommer hem över sommaren. Det skall bli härligt att ha hela familjen hemma igen- det ser både Maken och jag fram emot!