En bukett blommor

Tänk vad mycket glädje en förmånlig bukett med blommor kan ge!

Min chef fyller år nästa vecka, men kommer då att vara bortrest. Idag när jag kom till jobbet gav jag henne blombuketten ovan tillsammans med ett gratulationskort och hon blev så glad!

Hon fyller inte ens jämnt, men det spelar ju ingen roll. Blommor skänker en sådan glädje, både till mottagaren och till givaren.

Tror jag borde sprida glädje med blommor och /eller kort lite oftare…. 🤔

Resan är bokad!

För nästan två år  sedan, den 15.7 2017 satt hela familjen på flyget på väg österut, långt österut! Hem till Finland bar vingarna oss och i sommar, nästan på precis samm datum, åker vi österut igen! Resan är bokad, men pga för många järn i elden åker inte hela familjen hem den här gången. Det blir endast Lillasyster och jag!

Vi skall stanna två veckor och visst kommer det att kännsa lite konstigt utan Maken och de andra två barnen, men i år måste det bli så här.

För en vecka sedan bokade jag biljetterna, och glädjen stod högt i tak. Den andra två ungdomarna är nog lite snopna, men planen är att vi förhoppningsvis åker hem hela familjen sommaren 2020 istället.

Vi flyger den vanliga rutten: från Minneapolis direkt till Island och på det sättet skippa den jobbiga tullen på USAs östkust, sedan vidare till Stockholm och därifrån  sist men inte minst  till Vasa. Från dörr till dörr brukar resan ta kring 20 h, den är lång, men ändå smidig.

Nu ser jag så fram emot att få träffa alla! Mor i huset i Fäboda fyller jämnt och hon skall natruligtvis firas. Syster Yster med familj skall hälsas på och förhoppningvis mång andra nära och kära.

Jag har redan lagt in en beställning på värme och mycket sol. Senaste gång vi var på besök var det kallt, riktigt kallt!

Jag och min Lillasyster!

Fäboda är och förblir hemma… Trots en väldigt kall sommardag när detta foto  togs.

Hon styrde kosan söderut igen….

…. och inte helt utan problem heller denna helg!

Den fem timmar långa resan var nästan över då Dottern meddelade att bussen som hon åkte tillbaka till universitet med just hade kört in i en bil bakifrån och krockat vid ett trafikljus!

Tack och lov skadades ingen på den fullsatta bussen ( och inte bilföraren heller!) och efter diverse utbrytanden av nummer, mobil och försäkring, kunde resan avslutas och Dottern återvände helskinnad till skolan.

Lite väl mycket dramatik med denna Dotter just nu. Kanske vi bara ber henne flytta hem och har henne att studera på distans…?! 🤔

Baskunskaper i det Hawaiiska språket

Det hawaiiska språket var på väg att dö ut, men är nu på väg tillbaka med stormsteg!  Det har funnits befolkning på öarna sedan ca.1000 år tillbaka, men under de senaste två århundradena har engelskan tagit över. Den polynesiska urbefolkningen hade en kung på 1800 talet  ( Kung Kamehameha) som var väldigt intresserad av allt europeiskt, och i synnerhet Storbritannien, viket i sin tur gjorde att engelskan fick ett väldigt stort inflytande. Hawaii var ett kungadöme ända tills USA mer eller mindre tog  över kungadömet och förklarade det en av USAs stater. Detta hände så sent som på 1959!

Nu är språket på väg tillbaka och det lärs ut i lågsdiet igen. Så vitt jag vet är denna språkundervisning inte obligatorisk, men intresset för språket och de polynesiska rötterna är nu stort.

Så gott som alla ortnamn, vägnamn och ställen är på hawaiiska, ( heter det så?) och de är rätt knepiga att uttala, till en början, men när man väl hört namnen uttalas  några gånger är det inte så svårt.

Språket hade inget alfabet förrän den vita mannen kom till öarna och skrev ner det. Det blev ett alfabet med endast 12 bokstäver. Språket är väldigt melodiskt och stor betydelse läggs på vokalerna. Till exempel bokstaven s existerar inte ens. Bokstäverna uttalas annars precis som på svenska!

För att stava Hawaii rätt, skall det egentligen vara Hawai’i och uttalet är ett helt vanligt v i mitten och sedan en kort paus mellan de två sista vokalerna. Ofta förekommer det en accent mellan vokalerna och då uttalas ordet med en liten paus mellan vokalerna. Om ett streck förekommer över en viss vokal, läggs betoningen på denna. Ett O uttalas som svenskan Å, men annars är det bara att prata på!

Här kommer ett smakprov på några ord, fraser och uttryck :

E komo mai – kom in

Aloha kakahiaka- God morgon

Aloha ‘auniala- God eftermiddag

Mauna Loa- stort berg

Mahalo nui loa– tack så mycket

A hui hou kakou- på återseende

Mahalo-tack

Expemepl på olika namn:

Kilauea– vulkanen på den stoa ön som hade utbrott i våras och som pågick i tre månader

Ali’i Drive– även som vårt hotell låg på

Hilo– stad på östra sidan av den stora ön

Kailua Kona– staden som vi besökte och bodde i

 

 

 

Hemkomna

Vi är hemma i förorten till Minneapolis igen. Vi gick ombord Hawaii tid på lördagskvällen och landade hemma endast 12 h senare. Resan hem gick fort eftersom de 5.5 timmarna det tar mellan Hawaii och västkusten spenderades i sovandets tecken över natten. Det är ju faktiskt inte så lätt att sova under en flygresa, men vi lyckades alla sova en bra bit av färden. Detta betydde inte på ngt sätt att vi kände oss fräscha under språngmarschen till vårt nästa plan som skulle ta oss hem till Tvillingstäderna, men vi hann i alla fall. Vi hade endast 35 minuter, så det gällde att inte ligga på latsidan.

Vi hann fram precis då ombordstigningen hade påbörjats och kunde pusta ut i våra säten. Nu var det endast 5.5 timmar kvar tills vi skulle landa på hemmaplan.

Den andra och sista flygresan gick enligt planerna och vi landade strax före kl.12. Trötta, men väldigt glada över vår fina vecka på en mycket vacker ö ute i Stilla havet.

Detta blev vårt andra besök och helt garanterat inte vårt sista.

Maken fick fina bilder av soluppgången från planet.

Ungdomarna i familjen var nöjda över att komma hem igen.

Imorgon, måndag är det vardag  för samtliga, förutom Dottern som har en vecka av jullovet kvar innan hon återvänder till studierna.

 

 

Mysfaktor på maxnivå!

Jodå, vi lever nog här på andra sidan Potten och har firat jul  också med allt vad detta innebär. Bloggen har lidit ett tag, tror inte jag kommit mig för att blogga på en vecka eller mer, men nu så…! Tack ni alla som tittat in i alla fall för att se  om det finns ngt läsvärt här på denna sida. Skall försöka åtgärda detta nu….

I fredags packade vi in hela familjen, samt båda hundarna, en del packning, provianter och styrde kosan 240 km österut till den nya stugan/villan i grannstaten Wisconsin. Projekt: familjetid tillsammans!

Dottern är hemma på jullov från universitetet och fick se den nya, villan/stugan för första gången. Det blev schack matt med brorsan direkt!

Hundarna var inte så säkra på allt det nya. Höll  sig nära sin människoflock sgs hela tiden.

Två veckor tidigare, då Maken flyttade Sonens säng, inhandlade han en mysig ljusstake till villan/stugan från den skandinaviske butiken/gåvoaffären. Den lyste trevligt och jullaktigt i köksfönstret under hela helgens vistelse.

Maken och jag står enade i beslutet att ingen uppkoppling kommer att finnas vid vilan/stugan. Här är det spel, pussel, ngn film och gammaldags familjetid som gäller! Lustigt nog verkar ungdomarna i familjen vara av samma åsikt!

Innan vi åkte gjorde jag pepparkdaksdeg att ta med. Kaveln, formarna och extra mjöl fick också nerpackas och på lördagseftermiddagen blev det till att baka pepparkakor! Fort gick det med tre duktiga bagare och snart hade vi en hel hög med pepparkakor och hela villan/stugan fylldes av ljuvlig pepparkaksdoft!

Trots minusgraderna på lördagskvällen tände vi en brasa utomhus. Grannarna, som bor där året om, tyckte säkert att stadsfolket var en aning galna då vi stod runt brasan i mörkret och huttrade innan den gav ifrån sig ordentlig värme!

På söndagen efter intagen lunch, åkte så stadsfamiljen  med peparkakorna i bagaget hemåt igen efter en trevlig helg. Nu var det dags att fira jul på hemmaplan…

 

Knallgrön…

… är lådan, kulorna gröna och goda. Nu är godiset hemifrån helt slut och jag tackar och bockar för den hår gången. Kusin Vitamin med familj som besökte oss under en trevlig vecka i juni hade med sig läckerheterna och barnen och jag har knaprat lite i gången på dessa Fazers grönda godingar. Finns natruligtvis inte att få här, men eftersom det högst troligast blir en resa till Jakobstad nästa sommar, få vi snällt vänta och fylla på lagret då….

Kusin Vitamin och jag under paraplyet vid simabssängen i juni.