Överraskande duktiga….

…. var gymnasiets elever i måndags då vi gick på konsert med tre av skolans fem stråkorkestrar. De flesta av eleverna började spela när de började på sexan i mellanskolan och nu är de på nian, vilket hos oss är det första året i gymnasiet.

Sonen, längst in i bilden, spelar bas. Detta är hans fjärde år och han har lärt sig en hel del. Musikalisk som sina två syskon är han också och skulle gå längre och lära sig mera…. om intresset fanns.

Det är synd, men inför nästa läsår har han valt bort orkestern till förmån för andra, mera datainspirerade ämnen.

Samtidigt tycker jag inte att barn/ungdomar skall tvingas till att hålla på med ngt som inte intresserar eller förnöjer. Med undantag av läxor och skolarbete då förstås.

Så när skolåret är slut gissar jag att vi får börja söka med ljus och lykta efter ngn som vill köpa ett stort instrument av oss då…. Intresserad? ( bara så att inga misstag uppstår: du står själv för portot…! 🤔😝)

2 x 4 h

Dottern var arg som ett bi då hon messsde tidigt igår morse från bussen på väg till sin första föreläsning vid universitetet. Hon hann med bussen, men hade vaknat nio minuter före hon måste gå iväg till busshållplatsen efter en rejäl försovning.

Hon gissade att anledningen till denna försovning nog berodde på en viss väckarklocka som hörde till rumskompisen. Denna väckarklocka hade nämligen varit inställd på att börja ringa kl.03.00! Den ringde och ringde och dess ägare vaknade inte av eländet och till sist måste Dottern klättra ner från sin högsäng för att stänga av oljudet. Sedan klättra upp igen och försöka somna om efter att nu förstås vara klarvaken.

Men den påföljden att hon själv stängde av sin väckarklocka när den började ringa runt halv sjutiden, dock en mera human tid på dygnet att stiga upp.

Dottern hann till sin föreläsning och jag bad henne diskutera saken med rumskompisen, vilket hon sedan gjorde senare på kvällen.

Jodå, rumskompisen visste mycket väl att hon hade ställt väckarklockan på ringning vid tre tiden på morgonen, men hade inte hört den pga att hon sover med öronproppar…. Däremot hade hon hört att man egentligen skall dela upp sitt natt i två fyra timmars skiften och det var det hon hade tänkt göra den natten. Alltså först sova i fyra timmar, sedan vaka en stund för att låta kroppen vakna och sedan bli trött igen och sedan sova i fyra timmar till!

Jag skrattade så jag trodde jag skulle kikna! Alltså, tonåringar! Jag frågade Dottern var rumskompisen hade lärt sig detta och hon svarade att hon inte visste, men att hon föreslog åt rumskompisen att det kanske vore bäst att experimentera med detta skiftessovande nästa år när de inte längre delar ett rum….

Tack och lov höll hon med och förhoppningsvis har rumskompisarna återställt friden i sitt lilla krypin….

Dottern och rumskompisen förra sommaren då de träffades för första gången.

Hon styrde kosan söderut igen….

…. och inte helt utan problem heller denna helg!

Den fem timmar långa resan var nästan över då Dottern meddelade att bussen som hon åkte tillbaka till universitet med just hade kört in i en bil bakifrån och krockat vid ett trafikljus!

Tack och lov skadades ingen på den fullsatta bussen ( och inte bilföraren heller!) och efter diverse utbrytanden av nummer, mobil och försäkring, kunde resan avslutas och Dottern återvände helskinnad till skolan.

Lite väl mycket dramatik med denna Dotter just nu. Kanske vi bara ber henne flytta hem och har henne att studera på distans…?! 🤔

I pappas Audi

Alldeles överlycklig i sin pappas Audi rattade Sonen försiktigt ur parkeringen vid kyrkan efter avslutad gudstjänst idag.

Han har nu haft körtillstånd i tre veckor och har redan nästan tio övningstimmar under bältet. Han behöver ha åtminstone 15 innan den första lektionen med bilskolan kan äga rum.

Det blir allt som allt tre officiella lektioner med bilskolan, totalt 6 h plus 50 övningstimmar med oss föräldrar. Någon halkbana finns inte ( används de hemma fortfarande?), utan vi övar på riktiga vintervägar och på tomma, snötäckta parkeringsplatser istället. Mörkerkörning måste vi också få in. Ett visst antal timmar av de 50 totala.

Så visst har vi att göra under det kommande året innan han uppnår körkortsåldern 16 år…..

Tillbaka i den trevliga vardagen

Nåja, så trevligt var det inte när väckarklockan på min Ajfone  började skvala redan kl.05.40 imorse, men efter hand blev den återvändande vardagen hur  trevlig som helst.

Tllbaka på jobbet ville ju förstås alla mina kolleger höra om vår resa senaste vecka. Flera av mina småttingar kom upp till mig och kramade om mig och det var  roligt! Vi hade full fräs hela dagen efter min ankomst på arbetet och när jag landade hemma på eftermiddagen igen, var det tyst och skönt.

Att jag sedan landade hemma för att ta mig en titt på det sista inköpet från 2018 som hade levererats unde arbetsdagen, var ju heller inte så fy skam!

Återigen, precis som i vårt gamla hem, stoltserar köket nu med en diskmaskin av märket Bosch! Vår gamla diskmaskin, tillverkad av det amerikanska GE ( General Electric) fungerade visserligen ännu, men hade börjat visa spår av sin relativt höga ålder. Att dessutom grannarna på bostadsområdets Facebook sida hade börjat hojta högt när flera av deras (likadana) diskmaskiner börjat läcka. Ingen synlig läcka heller, utan en sådan långsam läcka som var gömd under diskhon och som sedan upptäcktes när det hade bildats vattenskador i golvet och då också i taket i källaren.

När detta uppdagades ville vi  förstås åtgärda detta problem innan det ens utstod  här hos oss och eftersom var och varannan affär hade alla möjliga varor på rea i mellandagarna slog vi till.

Och idag på eftermiddagen installerade alltså skönehetn ovan. Den är sgs full  med smutsiga tallrikar, glas och bestick nu på kvällen och det är snart dags för premiärdiskningen.

Kvällen fortsatte i samma trevliga anda som dagen hade pågått hittills och Lillasyster och Sonen hade simträning medan jag, efter hela fyra veckors uppehåll var tillbaka på Zumbagolvet i studion vid gymet! Vilken känsla! Flera nya låtar och rutiner att lära sig oh en sång som jag verkligen tyckte om har fallit bort, men så är det ju med denna Zumba.

Jag var rejält trött efteråt. säkert på grund av att jag ( och hela familjen) ännu jobbar på att komma över tidsskillnaden efter Hawaiiresan, men också pga jag inte Zumbat på så länge. Skönt att vara med var det i varje fall!

Efter en uppfriskande dusch satte jag mig ner för att vänta på att Sonen skulle bli klar med sin simträning. Jag fick också ta emot deras priser från den senaste simtävlingen, för bara en och en halv vecka sedan och de hade båda gjort väldigt bra ifrån sig måste jag få säga!

Sonen stoltserade med två vinster  i stafetter och en andra placering.

Lillasyster stoltserade med en andraplacering och efter det var det tredje placering som gällde för henne!

Nu är det dags att knyta sig. Onsdagen kommer emot med racerfart och det blir en lång sådan. Ha en bra osndag där på andra sidan Potten. Den har redan börjat på hemmaplan. Här hos oss skriver vi sen tisdagskväll och god natt!

Hemkomna

Vi är hemma i förorten till Minneapolis igen. Vi gick ombord Hawaii tid på lördagskvällen och landade hemma endast 12 h senare. Resan hem gick fort eftersom de 5.5 timmarna det tar mellan Hawaii och västkusten spenderades i sovandets tecken över natten. Det är ju faktiskt inte så lätt att sova under en flygresa, men vi lyckades alla sova en bra bit av färden. Detta betydde inte på ngt sätt att vi kände oss fräscha under språngmarschen till vårt nästa plan som skulle ta oss hem till Tvillingstäderna, men vi hann i alla fall. Vi hade endast 35 minuter, så det gällde att inte ligga på latsidan.

Vi hann fram precis då ombordstigningen hade påbörjats och kunde pusta ut i våra säten. Nu var det endast 5.5 timmar kvar tills vi skulle landa på hemmaplan.

Den andra och sista flygresan gick enligt planerna och vi landade strax före kl.12. Trötta, men väldigt glada över vår fina vecka på en mycket vacker ö ute i Stilla havet.

Detta blev vårt andra besök och helt garanterat inte vårt sista.

Maken fick fina bilder av soluppgången från planet.

Ungdomarna i familjen var nöjda över att komma hem igen.

Imorgon, måndag är det vardag  för samtliga, förutom Dottern som har en vecka av jullovet kvar innan hon återvänder till studierna.

 

 

En alldeles egen kudde!

Titta så glad hon blev! Lilly hunden vår! Dottern, eller i hennes fall LillMatte sydde en alldeles egen kudde åt Lilly ikväll eftersom hennes (hund) lillasyster Fiona har tagit den som Lilly  hade och absolut vägrar ge den tillbaka! Så, Llill Matte tog tag i saken och sydde en kudde åt Lilly, som vaktade den som en hök den första halvtimmen. Vägrade att stiga upp och vägrade att flytta på sig då Fiona kom för att snusa lite och ville ha kudden.

-Nu du, lilla besvärliga hundsyster, nu är det MIN tur att njuta av denna kudde. Du kanske får prova senare…, tycktes Lilly säga åt henne…