Det är en aning svårt att se på bilden som jag tog vid dansstudion i morse, men de inringade, svart bokstäverna bildar ordet DANCE.

Jag följde nämligen med Lillasyster till hennes och bästisens privata stepplektion imorse. Hela sommaren, under fredagsmorgonen har det tagits stepplektioner för att ungdomarna skall ha en bättre chans att få vara med i gymnasiets höstmusikal, Anything goes.

Lillasyster och Dottern har båda tagit lektioner i dans. . Dottern började som 4 åring och om jag kommer ihåg rätt började Lillasyster som 3 åring. Lillasyster slutade efter 5 år medan Dottern höll på betydligt längre.

Lillasyster var minst sagt positivt överraskad tidigare i sommar när det visade sig att dansstegen fortfarande satt där de skulle och redan under första lektionen fick hon beröm av instruktören. Det var ju naturligtvis roligt och sporrade.

Om en vecka hålls den sista lektionen för sommaren. Veckan efter det blir det dansläger för hela slanten. ( Detta ordnas i gymnasiets regi och är tänkt för de elever som vill vara med i skolans olika teater produktioner.)

Naturligtvis satt jag med stickningen medan det dansades och fick hälen på sockan ovan klar och kom en bra bit på själva foten.

Efter danslektionen bar det av vidare till läkaren. Det var dags för Lillasysters årskontroll innan skolan åter börjar. Vi hade inte riktgt tillräckligt med tid att åka hem emellan, samtidigt som vi hade lite för mycket tid innan det var dags att träffa läkaren.

Det skiljer lite olika på klinikerna häromkring, men många har slutat med att använda väntrum. Efter att man anmält sin ankomst får man oftast gå direkt till undersökningsrummet. Praktiskt och bra och gillas. Detta togs i bruk under pandemin för att färre patienter skulle sitta tillsammans i samma utrymme.

Lillasyster fick de sedvanliga formulären att fylla i. Hon är 17 och detta besök innebar det sista där Maken eller jag behöver närvara. Nästa höst får hon sköta detta själv. Det mesta skötte hon faktiskt själv redan idag och det var ju bra.

Det visade sig att Lillasyster har vuxit på längden åter, och mäter nu ståtliga 178 cm! Har man en lång pappa så har man.

Inga vaccin behövdes. Här rekommenderas vaccinet mot hjärnhinneinflammation innan ungdomarna börjar studera på universitet och ofta bor trångt i elevhem. Lillasyster fick detta vaccin redan förra sommaren och fick lämna kliniken utan ett enda stick i armen. Inte för att hon räds nålar, men man gråter ju inte heller om man slipper dem liksom!

På kvällen tog Maken och jag oss en dejt på favoritrestaurangen inte så långt borta. Efter eftermiddagens gräsklippning i +32 grader fanns det ingen lust och vilja för denna husmor att stå i ngt kök. Maken som haft en lång vecka på jobbet och dessutom firar ( och firar….) lördagen med att jobba dygnet, var eld och lågor över tanken på en god hamburgare med en tillhörande öl. ( Själv har jag aldrig lyckats bli ngn öldrickare.)

Vi beställde båda kvällen specialburgare. Jag skippar sgs alltid brödet. Behövs liksom inte med den franska potatisen. Som vanligt beställde jag sötpotatisen. Alltid lika god, även om det tydligen hade varit fullt upp i köket, för potatisen var en aning bränd…. Hamburgaren med bacon, blåmögelost och sallad var oerhört god. Maken beställde samma hamburgare och tyckte också mycket bra om den.

Imorgon, lördag, om det är ngt svalare, blir det att baka zucchini börd. Den Goda Grannen levererade en hel massa gurkor och zucchini åt oss ikväll. Skörden ur vårt trädgårdsland var däremot betydligt mindre: en tomat.

Inte så pjåkigt: fyra zucchini till höger, en tomat ur vårt land och hela 9 stycken gurkor! Dessa gurkor är den varianten som har taggar utanpå och behöver skalas innan de konsumeras. Smakar däremot sgs lika som de gurkorna som är vanligare i Finland och kanske Sverige också.