Planering för stugliv!

Hit bär det av i helgen! Till den där nya stugan i Wisconsin! Det handlar nämligen om vårens/sommarens första långhelg och jag har beställt vackert väder och lite över tjugo grader varmt för helgen. Vi får se om Moder Natur levererar…

Memorial Day weekend firas egentligen till minne av alla de som stupat i USAs alla möjlig och omöjliga krig, men eftersom denna helg alltid infaller den sista helgen i maj, har det också blivit tradition att fira denna långhelg som sommarens första.

Det känns verkligen inte som om ngn sommar skulle vara i antågande med den senaste veckans ihärdiga regnande, men enligt väder-förstå-sig-påarna skall det faktiskt vara hyfsat väder både på lördagen och söndagen.

Vare sig det blir bra eller dåligt väder, skall det bli väldigt avkopplande med en liten avstickare i helgen. Hur mycket bloggande det blir av återstår att se. Gissar minimalt.

Men innan helgen skall det jobbas de allra sista dagarna  innan vi stänger vårt lilla dagis för sommaren och nästa vecka är det ledigt som gäller!. Skönt skall det bli och perfekt med lite stugliv att sparka igång denna ledighet med!

En tuff brud i lyxförpackning?

Hon har endast varit hemma från studierna i  just över en vecka, men har redan de första fem dagarna på sommarjobbet under bältet. Och vilket sommarjobb sedan! Hon ville göra ngt lite annorlunda, gärna relaterat till studierna och det verkar det  någrlunda bli.

Eller vad sägs om detta;

Detta var igår. Hon hade ‘ball field duty’ och plogade/räfsade bobollsplanerna runtom i förorten där hon jobbar.

Den här första veckan har hon klippt mycket gräs med en stor gräsklippare, men idag lördag har det varit riktigt kyligt, regnigt, ruggigt och kallt och inget bra väder för varken maskiner eller människor att åka runt och klippa gräs, så istället fick hon bl.a  lära sig att:

Köra traktor och använda grävskopa i grustaget.

Kolla utrustningen för att se att allt är i skick.

Gissa om den bil-och maksintokiga brorsan är avundsjuk över Syrrans nya sommarjobb? Alltså det är ju helt enkelt inte rättvist att Syrran är myndig och får denna fantastiska erfarenhet och utbildning eller hur?

Nu vill Sonen ansöka också, men som sagt, föräldrarna i huset är inte så säkra på att han får anställning eftersom han inget körkort har ännu och inte har åldern inne heller. Han får nog snällt vänta några år gissar jag…

Under tiden får Dottern njuta av en ledig söndag och en ledig måndag och sedan tillbaka till det nya sommarjobbet. Gissar nog att det blir ngn uppdatering här under de fortsatta vår-och sommarveckorna, so stay tuned….

 

Och så kom den…

… värmen! Både igår, tisdag och idag onsdag har det varit riktigt varmt. Nästan så man glömmer mellan årstiderna hur varmt och skönt det faktiskt  nog kan bli i maj här på dessa breddgrader i Mellanvästern.  Solen blev nästan het där ute på skolgården på jobbet idag och vi tog med vatten dit ut så att vi kunde ‘vattna barnen’ så att säga, så att de inte helt skulle torka bort.

Fast det där med trettio grader som väder-förstå-sig-påarna hade utlovat tidigare i veckan, får vi nog vänta på lite längre. Nu har prognosen helt slagit om och mycket svalare väder skall vi få igen med början på fredagen. Så till den milda grad svalare att vi lägger bort kortbyxorna och sandalerna och tar fram långbyxor, strumpor och skor igen!

Ja, ja, man får bara vara glad och tacksam för dessa tre varmare dagar. Tids nog lär vi skall få sommar och riktigt, hederlig Minnesota hetta, men kanske inte riktigt ännu. ( och om sanningen skall fram så kan jag nog lugnt avstå från den där hetaste hettan faktiskt. Det är bara märkligt att vi knappt ens haft varmare dagar ännu…)

 

Smygbörjat…

En alldeles ofantligt vacker vårkväll som denna och tillika efter en intensiv dag på jobbet, blev det ingen tisdagszumba på kvällen, utan en riktigt skön hemmakväll. Helt ok det med faktiskt! Hela familjen var hemma för en gångs skull, så fast jag just hade gjort potatissallad i söndags till morsdagen, svarvade jag ihop en till och till den serverade Maken grillad korv med bröd. En riktigt somrig middag.

Det blev riktigt varmt också, runt 24 grader, så efter att köket var uppstädat ( och det var inte ens min förtjänst. Tack går till ungdomarna i huset!) gick jag ut på den kvällsvarma verandan och hade tagit med mig en av böckerna som jag fick i julklapp i vintras, men som jag sparat till sommaren för sommarläsningen.

Jo, jag vet, det är inte riktigt sommar ännu, men jag smygbörjade med sommarläsningen  ikväll eftersom jag endast har sex dagar kvar på jobbet innan sommarlovet. Alltså har jag sgs sommarlov, eller hur…?!

Den australiensiske författaren Liane Morairtys senaste, Nio perfekta främlingar ( fri översättning) verkar lovande redan efter det första kapitlet, vilket är allt jag läst hittills. En härligt tjock roman, perfekt för soliga eftermiddagar på verandan, vid simbassängen eller vid sommarstugan. Nu får jag bara inte bli för ivrig och läsa den alltför snabbt. Kanske bra att jag faktiskt jobbar ännu…?!

Annual review

Ja, idag hade jag då det där årliga mötet med chefen. Vet inte om ni har dessa där hemma, men här skall man ha ett årigt möte med sin chef då det gås igeom hur det går för en på jobbet, hur du trivs, vad som behöver förbättras etc.

För några veckor sedan hade vi alla fått ett formulär där vi skulle betygsättta oss själva  inom elva olika områden. Vitsorden gick från 1 till 5, med nummer 1 som sämsta betyg och nummer 5 som bästa betyg.

Det var inga lätta frågor precis och det tog mig en bra timme att gå igenom allt. Dessa formulär var nya för oss alla detta skolår.

Det är verkligen svårt att betygsätta sig själv, men jag fick det gjort och hade formuläret med mig till jobbet idag.

Lite nervös var jag nog, men som tidigare år, var detta inget att vara nervös för.

Jag kanske har nämnt förut att jag jobbar för och med världens bästa chef? Glad , positiv och trevlig!

När jag gav mig själv vitsord för de olika kategorierna, hade jag gett mig mest treor. Chefen däremot gav mig mest fyror!

Efter genomgången av formuläret läste hon upp en liten motivering åt mig som handlade om mig på jobbet och också vad hon mest upskattar hos mig.

Och, ja, visst har jag blivit mera amerikansk av mig, konstigt vore det ju annars, men då ngn sitter och läser vackra saker om mig och vad hon tycker jag gör bra och hur jag förbättrar miljön på jobbet bland barn och arbetskamrater, blir jag finländsk och grymt generad och blyg!

Visit är det roligt att vara uppskattad, men säg inget, eller hur?! Vi finländare är oftast inte bra på sådant!

Dock är det ju roligt att Chefen tyckte att det går så bra för mig på jobbet och jag får väl bara tacka och ta emot antar  jag då…

Bortglömt möte

Klocakn var 08.20 imorse då jag i hastigheten råkade fråga Maken om han hade något möte på jobbet på förmiddagen som han behövde åka till innan hans eftermiddagspass tog vid.

Han svarade så där lite lätt att han minsann skule få njuta av en lugn och skön förmiddag hemma och göra precis vad han ville… eller?

Hastigt och lustigt loggade han in på sitt  mejlkonoto på jobbet och gick igenom den redan digra högen med post som hade samlats under morgonens tidiga timmar. Och se där, mycket riktigt, nog fanns det minsann ett möte som hade behövde åka till.

Smått besviken och arg på sig själv för att han missat detta, hoppade han snabbt i duschen och kläderna, tog tag i arbetsväskan och åkte iväg. Klockan nio behövde han infinna sig och vid 8.45 backade han ut ur garaget! Tur att vi bor nära sjukhuset här i Förorten där han jobbar, för han hann faktiskt i tid!

Kvar på golvet stod dessa:

Våra färdigpackade träningsväskor för en tur till gymet denna förmiddag. Istället blev det så att jag åkte ensam till gymet och mitt Zumbapass och så tog jag med mig Makens väska, ifall hans möte skulle bli klart tillräckligt tidigt så att han skulle hinna träna innan det var dags att åka tillbaka till jobbet.

Jodå, mycket riktigt, mitt under en av våra nya rutiner, kom Maken inspringande till studion där vi Zumbar, gav mig en hastig puss, tog tag i sin väska och sedan styrde han kosan mot herrarnas omklädningsrum. Glad över att hustrun hade tagit initiativet till  att ta med hans väska också.

Efter avklarade gympass ( nej, Maken zumbar inte. Önskar jag skulle få med honom på ett pass, för han har ett bra taktsinne och rytmen sitter i, men han totalvägrar. Zumba är endast för damer menar han…) hann vi t o m på en snabb matbit på en närliggande restaurang, innan han åter åkte tillbaka till jobbet. Dock var han mycket nöjd över hur denna förmiddag hade tett sig sist och slutligen.

När mörkret har sänkt sig…

… tänder jag gärna levande ljus. Så också denna helt vanliga onsdagskväll. Det som är lite annorlunda ikväll är att jag faktiskt sitter ute på verandan och myser. Det är ännu tillräckligt varmt denna kväll vid 21 tiden att det går att sitta här ute.

Jag trodde verkligen inte  att kvicksilvret skulle uppnå de utlovade 23 graderna eftersom molnen envisades med att hopa sig och täcka solen sgs helahalva eftermiddagen, men vid middagstid ikväll blev det hur soligt som helst och då steg temperaturen också.

Det finns egentligen inte så mycket att orda om ikväll. En helt vanlig onsdag går nu mot sitt slut och snart är det dags att knyta sig och invänta torsdagen i sovläge.

Vårvärmen lär skall fortsätta imorgon med, om än ngt svalare än idag. Härligt, härligt!

God natt, god natt från den andra sidan Potten!