På peniosnärsfest

I lördags, på samma dag som Maken fyllde år  faktiskt, var vi bjudna på fest. Två av Makens kolleger gick i pension i somras och nu skulle det till att festas då. Jag hade faktiskt ingen större lust att gå på denna fest, hade liksom tänkt skicka Maken på egen hand. Fast han ville ha mig med, så som den trogna läkarfru som jag ju är, följde jag då snällt med…! ( ha!)

Vi kom till ett fantastiskt vackert hem i en förort lite söder om vår. Högt i taket, stora fönster, omgivet av skog var hemmet och inredningen gick i vackra, ljusa färger. Ljusa soffor, vackert trägolv och naturligt bruna färger i det vackra och öppna köket, där det tillreddes enormt gott småplock. Den för kvällen inhyrda cateringpersonalen gick omkring och fyllde på vin och champagneglas. Eftersom vi skulle köra hem, höll jag mig till ett gott mineralvatten medan Maken tog några glas vin. Han skulle jobba följande dag så några vilda utsvävningar blev det inte för honom heller.

Den goda maten bestod av små skinksmörgåsar som personalen gick omkring och bjöd på. Små, söta gurkskivor med hackade tomater och sparris med gravad lax m.m. Flera slags ostar och kex, samt små delikatata chokladrutor och osttårtor till efterrätt.

Det belv en lyckad fest, med många kolleger samt fruar och äkta hälfter som kom. Jag som inte alls hade haft ngn lust att åka på fest, fann mig själv med att småprata med flera av Makens kolleger som jag hade träffat vid andra, liknande tillfällen. Flera av fruarna och jag hade faktiskt så trevligt att vi beslöt att ordna en till fest efter julen någongång. Det är klart att inte alla anestesiläkare kan närvara på samma gång någongång, eftersom de två sjukhusen och de tre klinkerna som de alla jobbar vid, alltid behöver ha personal!

Fast visst var det roligt att kvällen blev så lyckad ändå! Tal hölls det också till de två nyblivna persnionärerna och Maken höll ett så fint tal att han fick rungande applåder till och med. ( Jag hade  tänkte säga att han hade födelsedag, men det ville inte Maken, så jag lät bli…) Och så måste det ju skämtas en hel del på en sådan här fest också. Läkare, som dagligen håller på med blod och andra kroppsvätskor, är inte så finkänsliga som vi andra och det kom en del detaljer om blod och krossade skallar, men det vara bara att inte låta fantasin skena iväg alldeles för mycket.

Snaps bjöds det också på för den som var intresserad:

I sprutformat, förstås!

Efter en riktigt lyckad kväll var vi hemma redan vid 22 tiden, så att Maken kunde krypa i säng i normal tid för att jobba sitt söndagspass på 12 timmar som han hade på schemat följande dag.

 

Snipp, slapp snut, så var den sommaren slut

Labor Day helgen har kommit till sitt slut och med detta betyder det att ett nytt skolår börjar imorgon, tisdag. Ja, Dottern har ännu en dag ledigt på högskolan, men hennes  kurser börjar på onsdagen. Sonen, nu 14 år gammal och 182 cm. I strumplästen börjar på nian, vilket hos oss räknas till gymnsiet, eller high school. Han börjar i samma skola som Dottern blev färdig från  i våras och det är bra, för han har messat henne med frågor och hon svarar snabbt och gladeligen på Lillabrors alla funderingar.

Lillasyster, också hon nu längre än den korta mamman med sina 156 cm. Och tio år fyllda, börjar i skolan imorgon. För hennes är det sista året i lågstadiet som gäller, vilket är femman här hos oss. Äldst i skolan och ser mycket fram emot morgondagens skolstart. Läraren, som hon har hört en massa bra om har hon också fått, men eftersom vi befann oss i Wisconsin förra veckan, missade hon lågstadiets öppna hus, där hon skulle ha fått träffa läraren och sina nya klasskamrater. Maken tog båda barnen till sina respektive skolor i fredags, efter vår hemkomst i torsdags, men Lillasyster fick inte träffa sin lärare eftersom han inte var där. Dock vet hon vem han är, så det ordnar sig säkert.  Detta blir hennes  tredje år i denna nybyggda skola, inte ens en km från vårt hem, så inget är så väldigt nytt för henne.

Det är Dottern och Sonen som båda får börja med nytt denna höst, Lillasyster får vänta med det nya till nästa år.

Vädret lär också same med skolstarten, mulet och svalare har det lovats sgs hela veckan. Mycket skönare att sitta i klassrummet  under lektionerna när det ändå inte är väder ute att leka i, endast runt 24 grader varmt har det lovats imorgon och lite svalare resten av veckan. Perfekt!

Mamman i huset börjar också arbeta denna vecka, inkommnade onsdag, precis som Dottern. Vi börjar med planering och skolningsdagar denna vecka och nästa vecka öppnar vi vårt lilla dagis igen efter sommaruppehållet. Det skall bli ritkigt trevligt det med. Roligt att träffa ala arbetskamraterna igen!

Så, gott folk, om bloggen ligger efter ngn dag, beror det helt enkelt på att livet återgår till skol- och arbetsrutinerna igen. Misströsta dock icke, eftersom den här skrivklådan inte verkar tasmas av ännu och jag är nu inne på år 11 i bloggandets underbara värld! Vi hörs och tack till er som tittar in! 😃

Lillasyster och Sonen ( nedre bilden) testar Flow Rider  i vattenparken vid hotellet i Wisconsin förra veckan. En av de roliga sommaraktiviteterna  denna sommar.

 

 

Tjugofyra timmar senare…

…och efter en massa kånkande och flyttande  har mina flickor bytt rum med varandra! Dottern, som huserade i ett av de större rummen sedan vi flyttade hit itll vårt nya hem för sju (!) år sedan, bytte rum med Lillaysster som var endast 3 år då vi flyttade hit och följaktligen fick det minsta rummet och det som var närmast mamma pch pappa.

Nu är det nästan dags för Dottern att flytta till högskolan och hon kommer inte att vara hemma särskilt mycket eller ofta. Det var dags för henne att låta Lillasyster ta över det större rummet och för henne att flytta in i Lillasysters mindre, men ändå trevliga rum. Sagt och gjort. Detta skedde igår kväll och resten har städats ut och blivit gjort idag, lördag. Vilket jobb det har varit, men vad otroligt nöjda alla inblandade är!

Eftersom flickorna hade sgs likadana sängar, flyttade vi bara på madrasserna och deras sängkläder och lämnade sängarna i deras respektive rum. Allt annat har dock flyttat: skrivbord, bokhyllor, kläder, böcker, leksaker etc, etc.

På bilden ovan till vänster syns allting som Lillasyster hade i sitt klädskåp och på bilden till höger syns Dotterns skåp efter att det hade blivit tömt. Flickorna har jobbat otroligt hårt, buriit och kånkat minst lika mycket, om inte mera än vad jag har gjort och nu, denna lördag kväll är det alltså klart. Jag presenterade denna tanke för Dottern för cirka ett år sedan, men hon var inte alls intresserad då. Hon vlle behålla sitt rum. Nu, när det är så nära för henne att mer eller mindre flytta ut, var hon plötsligt den som tog initiativet och ville få det gjort. Nu är det  bara några dagar kvar inna vi åker med henne till delstaten i öster, Wisconsin och hon ser SÅ fram emot flytten!

Destruktion på gång ( inlägg 1500!)

Maken hade helt underbart väder att jobba i. Han hade ledigt en dag från jobbet, helt så där apropå och denna dag spenderade han i förstörandets tecken! Eftersom framsidan av vårt hem nu är klar, pappersarbetet för sommarstugan pågår och vi inget kan göra där, tyckte han att han skulle ta sig an ett annat projekt- nätverandan!

Det är nämligen så att vi har beställt nya nät till den. Trots att näten som vi hade var endast sex år gamla! Maken tyckte inte om att ta ner de installerade näten, men de nya, som skall installeras imorgon, har nämligen fönster också. Det är nämligen så att vi spenderar sgs varenda målitd ute på nätverandan på sommaren och började undra om säsongen kunde förlängas en aning på hösten och en aning på våren.

Sagt och gjort. LIte forskning i saken hänvisade oss till ett av företagen som tillverkar ett slags vinylföntser till nätverandor. Dessa fönster förvaras antingen nere eller uppe i själva nätöppningen och kan sedan stängas och/eller öppnas vid behov.

Maken hade god hjälp av Sonen efter att denna kom hem från sin nästsista dag med teorikursen vid bilskolan. Maken satte honom i arbete, och vi har märkt att han är lika händig som sin pappa. Inte lika erfaren förstås och har en hel del att lära, men klarar av och listar ut där det behövs. Roligt!

Nu är det sena kvällen och en alldeles uttröttad Make har slocknat här bredvid mig. Verandan är klar  för sina nya nät och fönster imorgon, till och med det första lagret målfärg fick han Maken påstruket innan regnet började ösa ner!

Egentligen….

… är inte det matchande  utedasset alls menat för lekande barn, men jag tyckte jag måste hålla er på sträckbänken ett litet tag, kära läsare. Det är nämligen så, att Maken  inte har beställt det, utan företaget, som skall se till att få gården framför vårt hem tillsnyggad  under de kommande två till tre veckorna har beställt det. På det sättet kan de hårt arbetande karlarna uträtta sina behov under arbetsdagen, vare sig vi är hemma eller inte.

Vad skall hända här nu då? Jo, om ni hängde med förra sommaren, hade vi anställt samma företag att snygga til bakgården här hos oss. En vacker stentrappa anlades, nya buskar och blommor tillkom och svag, stämningsfull utebelysning.

Nu är det då framsidan av hemmet som skall snyggas till. En ny stengång fram till huset skall tillkomma och terrassen och trappan upp till huset, har redan fått sig en ansiktslyftning. En slang för dränering av gården på den östra sidan har redan tillkommit och förhoppningsvis kommer detta att torka upp gräset en smula.

Det skall bli roligt med en ansiktslyftning. Efter endast två dagars arbete är det inte så mycket att visa ännu. Vi har bl.a en mikrovågsugn på trappan just nu, inte riktigt säker på varför…

Mikrougnen ses till höger just ovanför de nya stenarna som tillkommit runtom hela terrassen. Fler uppdateringar kommer så småningom….

 

Rörigt värre

Medan LIllasyster tillbringar veckan på dagsläger, har jag åtagit mig det jättelika jobbet att städa upp hennes flickrum i hennes frånvaro. Lägg därtill betoning på JÄTTELIKA!

Ve och fasa, hur mycket grejer kan en tioåring samla på sig?!

Mina  barn är härliga, tro intet annat! De har humor, de har alla möjliga talanger som jag inte ens vet varifrån de kommit, men städa….? Nej, städa är verkligen ingen talang som de ärvt!

Bilden ovan visar skrivbordet i det skick som Lillasystern har det just nu. Jag kom inte så långt när jag jobbade i hennes rum igår på eftermiddagen, men åtminstone syns golvet nu! Idag skall jag försöka ta tag i skrivbordet, klädskåpet, leksakerna…

Tråkgöra till max, men det är resultatet jag ser fram emot! Regnet det bara fortsätter, vet inte ens hur mycket  vatten vi har fått vid det här laget, men om inte annat  är det så otroligt skönt med svalare temperaturer. Perfekt väder att sitta inne i ett flickrum och städa upp.

Nu tror jag dock att alla mina barn tycker om ett städat och upplockat hem. Igår när Lillasyster kom hem från lägret och gick uppför trappan till sitt egna lilla krypin, ropade hon ner till mig i köket, med spontan glädje i rösten:

-Tack mamma!!

Jag tror det jobbiga är att få en början på städandet. Att komma igång. Och att sedan, när allt städande är klart, att fortsätta  lägga prylar och kläder, leksaker eller vad det nu kan vara, på rätt ställe och hitta en plats för dem.

Jaja, bäst att kavla upp ärmarna och sparka igång den här fredagen. Sista dagen med husmorsvila. Imorgon, lördag, är hela familjen hemma igen plus att vi får Dottern hem efter 16 dagar i Europa! Hon har haft en fantastisk resa, inget snack om den saken, men nu ser hon fram emot att komma hem och ta det lite lugnare. Slå ner på takten i några veckor och sova länge på mornarna innan det blir dags att flytta till högskolan i grannstaten Wisconsin i slutet på augusti!

Annorlunda måndag med vårlov och hammarslag

Jag har vårlov från jobbet den här veckan. Även vårt lilla dagis stänger i en vecka runt påsken och ofta då skolorna har stängt också. Våra barn och jag råkar ha två dagar ledigt på samma gång,torsdagen och fredagen, men nästa vecka får de hitta på skoj med Maken, eftersom han lyckades ta ledigt när jag är tillbaka på jobb. Jovisst, de är stora och skulle nog klara sig själva hela dagen, men usch vad tråkigt  det skulle bli! På detta sättet kan det bli lite roligare. Kanske åka på ngn dagstur till ngt museum eller ngt annat skoj. Vi får  se vad de hittar på…

Denna måndag, som andra måndagar,  är ledig, men i skrivande stund borde jag befinna mig vid gymet och på Zumba. Jag skolkar idag, vilket  inte är så likt mig då det komer till Zumba! Dock har hela den här dagen sparkats igång på et helt annorlunda sätt.

Uppe med tuppen vid 6 tiden, som alltid, och duschad och påklädd två timmar senare. Alla barnen åkte til skolan idag, även Lilasyster, som fortfarande har prickar, men inga nya har hon fått sedan i lördags och de som hon har kvar, är små och på väg att försvinna. Alltså, hon borde inte smitta längre, så helt OK att skicka henne  till skolan. Hon var själaglad och inga problem hade jag att får henne ur sängen  i den tidiga morgonstunden.

Nu, ngn timme senare, springs det i trappor här hemma, hundarna  skäller, specillt lilla, rädda Fiona, som inte skäller för at hon är elak, men mera för att hon är just det, rädd. Idag har vi nämligen ett företag här  som installerar nya fönster åt oss! Inte hela huset, men väl sex stycken fönster och en dörr. Allt kommer de nog inte att hinna med idag, de trodde att det skulle ta dem tre dagar att utföra jobbet.  Om inte Fiona vänjer sig vid att ha dem här, kommer det verkligen att bli tre långa dagar för min del! Just nu sitter jag med henne  kopplad til stolen som jag sitter på , så att hon inte når männen som springer upp och nerför trapporna till vårt sovrum för att ta ut de gamla fönstren och sedan installera nya.

Ni som följer min blogg, vet att vi inte bott så länge i vårt hem. Det blir sju år  sedan i maj som vi köpte det, så fönstren borde ju verkligen hålla ett tag längre eller hur…? Dock har vi redan bytt ut alla fönstren i barnens sovrum, förra sommaren tror jag det var bestämt.

Anledningen till detta är att byggföretagen som bygger hem, inte behöver installera fönster utav den bästa kvalitet. Trots  att vi har stränga vintrar och heta somrar. Det en halvåret värmer pannan vårt hem och den andra halvan kyler luftkonditioneringen ner vårt hem. Då skulle det ju vara förtäffligt med täta fönster av bästa kvalite, eller hur? Nej, icke! Sådana lagar och förordnignar finns inte, så nu byter vi ut fönstren efter hand, några i gången.

Det spikas och hamras  på för fullt och äntligen börjar hundarna lugna ner sig. Nåja, stora hunden Lilly var lugn redan direkt, den lilla, skärrade Fiona har äntligen somnat under min stol och verkar förstå att dessa nya människor inte hör till den vanliga flocken, utan skall bara vara högljudda ett tag. Vi får se hur dagen fortskrider…

Så här lugn och fin är Fiona INTE idag!