Kategoriarkiv: Främmande platser

På peniosnärsfest

Posted on by
Svara

I lördags, på samma dag som Maken fyllde år  faktiskt, var vi bjudna på fest. Två av Makens kolleger gick i pension i somras och nu skulle det till att festas då. Jag hade faktiskt ingen större lust att gå på denna fest, hade liksom tänkt skicka Maken på egen hand. Fast han ville ha mig med, så som den trogna läkarfru som jag ju är, följde jag då snällt med…! ( ha!)

Vi kom till ett fantastiskt vackert hem i en förort lite söder om vår. Högt i taket, stora fönster, omgivet av skog var hemmet och inredningen gick i vackra, ljusa färger. Ljusa soffor, vackert trägolv och naturligt bruna färger i det vackra och öppna köket, där det tillreddes enormt gott småplock. Den för kvällen inhyrda cateringpersonalen gick omkring och fyllde på vin och champagneglas. Eftersom vi skulle köra hem, höll jag mig till ett gott mineralvatten medan Maken tog några glas vin. Han skulle jobba följande dag så några vilda utsvävningar blev det inte för honom heller.

Den goda maten bestod av små skinksmörgåsar som personalen gick omkring och bjöd på. Små, söta gurkskivor med hackade tomater och sparris med gravad lax m.m. Flera slags ostar och kex, samt små delikatata chokladrutor och osttårtor till efterrätt.

Det belv en lyckad fest, med många kolleger samt fruar och äkta hälfter som kom. Jag som inte alls hade haft ngn lust att åka på fest, fann mig själv med att småprata med flera av Makens kolleger som jag hade träffat vid andra, liknande tillfällen. Flera av fruarna och jag hade faktiskt så trevligt att vi beslöt att ordna en till fest efter julen någongång. Det är klart att inte alla anestesiläkare kan närvara på samma gång någongång, eftersom de två sjukhusen och de tre klinkerna som de alla jobbar vid, alltid behöver ha personal!

Fast visst var det roligt att kvällen blev så lyckad ändå! Tal hölls det också till de två nyblivna persnionärerna och Maken höll ett så fint tal att han fick rungande applåder till och med. ( Jag hade  tänkte säga att han hade födelsedag, men det ville inte Maken, så jag lät bli…) Och så måste det ju skämtas en hel del på en sådan här fest också. Läkare, som dagligen håller på med blod och andra kroppsvätskor, är inte så finkänsliga som vi andra och det kom en del detaljer om blod och krossade skallar, men det vara bara att inte låta fantasin skena iväg alldeles för mycket.

Snaps bjöds det också på för den som var intresserad:

I sprutformat, förstås!

Efter en riktigt lyckad kväll var vi hemma redan vid 22 tiden, så att Maken kunde krypa i säng i normal tid för att jobba sitt söndagspass på 12 timmar som han hade på schemat följande dag.

 

Meanwhile in Wisconsin…

Posted on by
2

… festar Dottern med maskoten från universitett, Bucky Badger.  Denna unge som alrdig som liten ville ta bilder med jultomten ellr påskharen, tar nu egna bilder med maskotar till höger och vänster och messar dem sedan vidare till oss här i förorten.

Jaja, vi har bara varit med om detta universitetsäventyr en vecka ännu… Vi lär bli häradade de kommande fyra åren…. 😉

Snipp, slapp snut, så var den sommaren slut

Posted on by
3

Labor Day helgen har kommit till sitt slut och med detta betyder det att ett nytt skolår börjar imorgon, tisdag. Ja, Dottern har ännu en dag ledigt på högskolan, men hennes  kurser börjar på onsdagen. Sonen, nu 14 år gammal och 182 cm. I strumplästen börjar på nian, vilket hos oss räknas till gymnsiet, eller high school. Han börjar i samma skola som Dottern blev färdig från  i våras och det är bra, för han har messat henne med frågor och hon svarar snabbt och gladeligen på Lillabrors alla funderingar.

Lillasyster, också hon nu längre än den korta mamman med sina 156 cm. Och tio år fyllda, börjar i skolan imorgon. För hennes är det sista året i lågstadiet som gäller, vilket är femman här hos oss. Äldst i skolan och ser mycket fram emot morgondagens skolstart. Läraren, som hon har hört en massa bra om har hon också fått, men eftersom vi befann oss i Wisconsin förra veckan, missade hon lågstadiets öppna hus, där hon skulle ha fått träffa läraren och sina nya klasskamrater. Maken tog båda barnen till sina respektive skolor i fredags, efter vår hemkomst i torsdags, men Lillasyster fick inte träffa sin lärare eftersom han inte var där. Dock vet hon vem han är, så det ordnar sig säkert.  Detta blir hennes  tredje år i denna nybyggda skola, inte ens en km från vårt hem, så inget är så väldigt nytt för henne.

Det är Dottern och Sonen som båda får börja med nytt denna höst, Lillasyster får vänta med det nya till nästa år.

Vädret lär också same med skolstarten, mulet och svalare har det lovats sgs hela veckan. Mycket skönare att sitta i klassrummet  under lektionerna när det ändå inte är väder ute att leka i, endast runt 24 grader varmt har det lovats imorgon och lite svalare resten av veckan. Perfekt!

Mamman i huset börjar också arbeta denna vecka, inkommnade onsdag, precis som Dottern. Vi börjar med planering och skolningsdagar denna vecka och nästa vecka öppnar vi vårt lilla dagis igen efter sommaruppehållet. Det skall bli ritkigt trevligt det med. Roligt att träffa ala arbetskamraterna igen!

Så, gott folk, om bloggen ligger efter ngn dag, beror det helt enkelt på att livet återgår till skol- och arbetsrutinerna igen. Misströsta dock icke, eftersom den här skrivklådan inte verkar tasmas av ännu och jag är nu inne på år 11 i bloggandets underbara värld! Vi hörs och tack till er som tittar in! 😃

Lillasyster och Sonen ( nedre bilden) testar Flow Rider  i vattenparken vid hotellet i Wisconsin förra veckan. En av de roliga sommaraktiviteterna  denna sommar.

 

 

Installerad!

Posted on by
2

Onsdagen bjöd på sol pch torra vägar när vi körde Dottern vidare till högskolan. Inflyttningen gick smärtfritt. Välorganiserad med en massa hjälpande händer i form av dirigerande av trafik och äldre studerande som fanns till hands att hjälpa med själva flyttandet av saker och kläder för nykomlingarna. Helt fantastiskt!

Elevhemmet är äldre och rummen är små. Dottern delar rum med sin nya rumskompis som vi åkte och träffade för några veckor sedan. De har varsin säng, skrivbord, byrå och ett klädskåp, det är allt. Rummet är indelat på hälften, varsin sida per flicka. Ett litet kylskåp finns också, men maten köps och serveras i de olika kafeteriorna runt högskolan. Ibland kan det vara gott att ha ngt litet i kylskåpet förstås.

Endast en och en halv timme tog hela flytten, med så många hjälpsamma händer och sedan var det dags för den där avskedskramen….

Jodå, där i mitten står  den korta mamman, men så är det bara. Gifter man sig med ngn som är så lång som Maken, ja, då får man ju helt enkelt räkna med att barnen växer ifrån en!

Efter kramandet var det då dags att lämna Dottern till det begynnande vuxenlivet. Planen är att vi inte träffas förrän i november till Tacksägelsehögtiden. Det skall nog gå bra. Dottern är mer än redo för detta och det skall bli spännande att träffas igen i slutet av hösten. Tack och lov finns det mobiler och daglig kontakt har  vi haft via SMS. Det är roligt att ta del av hur mycket hon har hunnit med redan, på endast två dagar på sitt nya ställe. Inkommande onsdag börjar terminen och föreläsningarna…

Vatten, vatten, bara vanligt vatten…men alldeles för mycket av den varan!

Posted on by
2

Det började fantastiskt bra. Vi hade hyrt en släpvagn för färden till högskolan, men behövde den inte och Maken kunde annullera den. Vilket han gladeligen gjorde. Det är ont om parkering vid högskolan, hur skulle en släpvagn få plats?

Detta var inget  litet flyttlass som Dottern hade fått ihop, men det är ju nog en del som skall med då man flyttar för en hel termin. Vinterkläderna lämnade hon i alla fall hemma, tog med en tjockare jacka och jeans, skor, vantar och mössa. Ännu är det alladeles för varmt för dessa kläder, men om några veckor kommer de att komma väl till pass.

Efter att vi hade lastat bilen full med Dottersn grejer, var det då dags för familjen att klämma sig in med våra små väskor. Vi skulle ju var borta i två nätter och behövde liteb ombyten med oss vi också.

Jodå, det gick faktiskt och efter att lämnat hundarna hos Svärföräldrarna bar det iväg en regnig  tisdag morgon.

Och regn, vatten och översvämningar blev det lite  väl mycket av på denna resa…

Grannstaten i öster till Minnesota, heter Wisconsin. Ni som följer denna blogg, vet  detta och det är alltså i denna grannstat som Dottern skall studera.

Wisconsin har fått massor med regn den senaste veckan och sgs halva staten ligger  under vatten! Så också motorvägen som vi skulle ha tagit ner til hotellet som vi bodde på och sedan vidare till högskolan.

En resa, som i vanliga fall, skulle ha tagit oss kring  fyra timmar, tog nu det dubbla! Vi kröp fram på små vägar dit polisen dirigerade oss och all annan trafik, lättare som tyngre och de små vägarna var ju inte byggda för denna enorma mängd med fordon. Det fanns inte en chans att vi kunde hålla humören uppe, inte ens Lillasyster, som faktiskt var den tappraste av oss. Ofta satt vi helt stilla i tio minuter eller  mera, medan vi väntade på att de jättelika långtradarna framför oss, skulle få fart på däcken under sina tunga lass.

Vid 20 tiden kom vi äntligen fram till hotellet och kunde pusta ut. Stackars Maken, som hade suttit bakom ratten hela den långa färden, var alldeles slut. Det tar mycket koncentration att försöka följa polisanvisningar och hålla reda på massor med bilar hela tiden medan regnet formligen öser ner.

Dock visade sig hotellet från en vänligare sida och lagom till ankomsten dit, upphörde regnet och det blev en fuktig, men trevligare kväll. Nu kunde vi koppla av en stund och sedan krypa utmattade i säng. Följande dag lovade att bli spännande…

Flyttklar!

Posted on by
2

Flyttlasset är packat i bilen och imorgon bär det av till… högskolan! Dottern är mer än redo. Har bytt rum med Lillasyster, hade en träff med en god kompis idag ( som är ett år yngre och som har ett år kvar på gymnsiet) och har packat sgs klart.

Det är spännande tider vi lever i denn familj just nu. Det blir säkert ett litet blogguppehåll nu i några dagar medan vi befinner oss på resande fot och flyttar  en viss Dotter. Skrivplattan följer visserligen med på resan, men vem vet hur mycket bloggande jag kommer att hinna med.

Förr eller senare kommer det en uppdatering om familjens senaste äventyr. Vi  hörs och skrivs kära läsare!

Vi tar det från början

Posted on by
2

Eftersom Husmäklaren inte kunde träffa oss förrän senare på lördagseftermiddagen, åkte vi inte iväg förrän mitt på förmiddagen på lördagen.

Vi fastnade  i vägbygge och detta försinkade oss med nästan en timme, och det blev senare än vad vi hade tänkt, men tack och lov går det ju att skicka snabba meddelanden med hjälp av mobilerna  och på detta sättet satt inte vår nya vän Husmäklaren och väntade på oss i evigheter.

Hur som haver… fram kom vi och körandet mella de  olika sommarstugorna som var till salu kunde börja…

Denna stuga var verkligen fin inuti, men liten. Den ser inte liten ut från utsidan, men allting var smått inuti. Trevlig, ja, men vi är, som sagt fem i familjen. Hoppas den blir såld till ngn som kan uppskatta hur mysig den var!

Stugan ovan var också väldigt fin. Stora, fina fönster vätte mot sjön och bryggan, som verkligen var lång, som ni kan se. Den andra våningen utgjorde ett härligt loft som rymde tre sängar och på bottenvåningen fanns det två sovrum. Bra med utrymme i denna fina stuga, förutom att det var fullt med grejer överallt. Detta gjorde det svårt att faktiskt se hur den skulle se ut som tömd! Dock höll vi den ganska högt på listan och åkte vidare….

Denna enormt fina sommarstuga var favoriten för två veckor sedan då vi åkte Wisconsin. Den har bra med utrymme och ett ernomt fint kök, vardagsrum och fina, nya sovrum och badrum på övre våningen i en helt ny del.

’

Denna sommarstuga visade sig ha en köpare, men allting var inte klart ännu. Köparen behövde nämligen få sin egen sommarstuga såld, förrän han kunde köpa denna.

För oss var ovannämnda sommarstuga högt upp på listan också, men vi fortsatte till nästa…

Den såg inte ut att vara så mycket att hurra för på utsidan, men på insidan såg den ut så här…

Hela sommarstugan är klädd i trä på insidan. Helt fantastisk fin var den och vi föll pladask! Billig var den ju inte förstås, men priset var betydligt nedsatt jämfört med de andra stugorna och vi undrade vad detta berodde på?

En liten, men privat strand hör också till tomten, och dett är rätt sällsynt eftersom kusterna kring sjöarna i norra Wisconsin befinner sig ofta ganska högt upp och trappor leder ofta ner till dem. Dock inte vid denna sommarstuga. En lång brygga finns också, men båten under skynket följde inte med. Den ville ägaren ha.

Efter denna stuga, som vi alltså helt föll för, åkte vi ytterligare till några, men tankarna fanns hos favoriten.

Efter en mindre god natts sömn hos en kollega till Maken i dennes sommarstuga, hade vi bestämt oss.  ( anledningen  till att vi inte kunde sova så bra, var förstås att tankarna gick omkring i huvdet.) Vi skulle bjuda  på favoriten.Maken kontaktade Husmäklaren igen och han hade möjlighet att träffa oss på söndagseftermiddagen innan det bar av hem till Tvillingstäderna igen.

Vi gick igenom stugan igen och bestämde oss. Pappersarbetet kunde börja.

Vid tiotiden igår kväll fick vi veta att vårt erbjudandet mottogs av den nuvarande ägaren och glädjen stod högt i tak här hemma hos oss!

Nu börjar den lågna väntan då att allt  pappersarbete, banklån, inspektioner och annat skall gå igenom. Det tidigaste som vi då blir ägare till denna fina, sommarstuga blir i mitten på oktober, så vi får nog snällt vänta till nästa sommar innan vi får provsimma i sjön! Och förresten, berättade jag att det finns utrymme för Maken att bygga in en bastu i denna stuga? Ljuvligt!

Fotot bråkade med mig och ville inte svänga sig rätt väg, men denna dekoration fanns på utebordet vid vår nya sommarstuga…. alltså, hur skulle vi kunna motstå en sådan?? 😉