Det var fotbollsträning för Sonen ikväll, måndag. Föreningen vill gärna att föräldrarna stannar och hejar på sina barn, trots att det är träningar, plus att  om ngt skulle hända är det trevligt att ha föräldrarna på plats förstås.

Alltså, packade jag och Lillasyster tältstolarna, Sonen tog med sin fotboll och benskydd och så bar det iväg. Till den nästsista träningskvällen för höstsäsongen. Kvällen var fortfarande varm eftersom seneftermiddagen hade bjudit på hela tjugp grader! Inte ngt som vi är bortskämda med här på den amerikanska tundran mot slutet på oktober precis.

Eftersom jag de senaste dagarna drabbats av stickklåda, tog jag med väskan med stickingen i. Jag har inte rensat ur den utan där finns det restgarn, extra stickor och gamla mönster. Detta visade sig vara utmärkt eftersom Lillasyster såg mig sticka och ville prova hon också!

Då storasyster var i 10 årsåldern lärde jag henne sticka och hon har faktiskt stickat lite sedan dess. Jag var inte så säker på att Lillasyster skulle kunna hålla reda på fingrar, stickor och garn ännu vid sju års ålder, men det betyder ju inte att hon inte kunde försöka.

Alltså, grävde hon fram  ur den välfsörsedda stickväskan ett rött garnnystan som jag hade använt för något år sedan när jag stickade en Harry Potter halsduk åt Sonen och ett extra par stickor.

Medan Sonen sprang omkring ute på fotbollsplanen, blev det sticklektion vid sidan av och jag måste säga att det gick riktigt bra ändå. Jovisst, var det en hel del att hålla reda på och jämna blev ju maskorna inte, men någonstans skall man ju börja och Lillasyster tyckte att det var riktigt roligt att lära sig detta! Det slutade med att hon stickade tio maskor alldeles själv, men sedan blev det helt enkelt för mörkt för att kunna se stickningen särskilt bra. Vid det laget var det dags att packa ihop tälstolarna, fotbollen och ta med sig barnen hem i alla fall. Fotbollsträningen och sticklektionen var avslutade för den här gången.