Sommarläsning nummer 4

Natten mellan lördagen och söndagen läste jag färdigt den fjärde romanen denna sommar. Boken Maine, skriven av den amerikanske  författaren J.Courtney Sullivan visade sig inte alls vara som jag hade tänkt mig.

Boken handlar om en amerikansk familj med rötterna i Irland. Familjen Kelleher och deras liv och leverne, deras alkoholism och deras bråk sinsemellan, men också djuprotade traditioner i katolikens mysterier och seder. Den yngre generationens allt mindre tillit till den katolska kyrkan och matriarken Alices misstänksamhet gentemot sin enga barn och också barnbarn.

Svårläst var de inte. Språket flöt på och det var inte många ord som jag inte förstod. Ändå var jag inte helt förtjust i boken. Den hade sina roliga stunder, visst och skrattet bubblade ur mig mot slutet av boken, men jag läser den knappast igen. Gissar att denna hamnar i loppislådan.

Dock har jag faktiskt redan inhandlat en annan bok av samma författare, som jag helt klart ämnar läsa, men just nu kommer jag att ta en paus från henne och läsa en annan författare som jag gillar skarpt.

Elin HIdlerbrand har jag redan läst flera romaner av och den som jag nu skall ta mig an heter Winter Solstice. Gissar att denna bok kommer att falla mig mera i smaken eftersom jag hittills inte hittat en bok av Mrs. HIdlerbrand som jag inte gillat.

Så medan den heta, fuktiga dagen just nu  utlöses i en ´hejdundrande storm med regn, åska, blixtar och hagel, skall jag krypa up i soffan med en ny bok. Bättre läsväder får man söka efter!

På återseende kära läsare!

Tog vara på stunden

Denna torsdag bjöd på en massa körande hit och dit och runt en liten bit och det hela började rean vid åtta tiden på morgonen. Denna vecka har Lillasyster deltagit i en kurs som ges av Röda Korset och som lär barn och ungdomar hur och om att sitta barnvakt! Dottern tog samma kurs i samma ålder och det visade sig att kursen var fortfarande väldigt bra med en massa nyttig information om barn, deras utveckling och en hel del första hjälp kunskaper rymdes också med. Kursen hölls i en skola inte så långt härifrån, men likväl skulle Lillayster köras dit.

Efter att jag hade lämnat henne på kurs, körde jag vidare til loppis. Igår kväll bad jag barnen/ungdomarna att fylla bakluckan med alla påsar och lådor de fyllt de senaste veckorna med urvuxna kläder och leksaker som de inte längre vill behålla. Imorse körde jag allt detta  då till loppis. Loppisen som jag anlitar ligger nära mitt jobb, så det är en bra bit att köra. Intäkterna som fås in på detta loppis går sedan vidare till välgörande ändamål här omkring i Tvillingstäderna. Alltså, tycker jag det är värt körandet i alla fall.

När allt var avlämnat vid loppisen, åkte jag vidare till klippningen som jag hade på schemat. Denna man behövdes ses över och vem är bättre att göra detta än min frissa som jag anlitat de senaste tjugo åren…? Dock är det ju förstås så att hon fortfarande finns i förorten som vi bodde i då det begav sig för alla dessa år sedan och inte där vi bor nu!

Alltså, körde jag söderut en tjugo minuter till! Jag hade tänkt gå omkring i en av klädaffärerna som finns i närheten, men jag kom på en helt annan ide. Det var en oerhört varm och  vacker morgon och boken som jag läser just nu hade jag tagit med.  Snabbt slog jag om i tankarna, parkerade nära ett kafé istället, högg tag i boken och gick och köpte mig en kall kaffe ( som faktiskt inte var väldigt god. Jag försöker bli kaffedrickare då det kommer till iskaffe, men jag har hittills inte lyckats så bra…) och hittade ett trevligt bord ute i solen! Klockan var endast just över nio och min klippning hade jag inte beställt till kl.10, så jag hade bra med tid att sitta och njuta. Det var ännu inte tjugo grader varmt och luften var torr, inte tung och kvav, som är mera normalt här i juli månad.

Vilket bra beslut och vilken skön och avkolpplande stund det blev där i solen denna torsdagsmorgon!

Resten av dagen innehöll mera körande, denna gång in till Minneapolis och lektion i harpa för Lillasyster, så att ladda batterierna och bara njuta på förmiddagen visade sig vara helt rätt.

Tar du dig tid att njuta och ge dig tid denna sommar?

From scratch

Så heter det här på andra sidan Potten då man kokar och bakar ngt från grunden. Inte köper halvfabrikat, utan börjar från början så att säga.

Dottern älskar att baka och koka from scratch, vilket hon nog har fått sedan barnsben, eftersom jag gör likadant. Dock är jag inte riktigt lika hurtig som hon är och gör pizza med jäStieg och god fyllning när det är +30 och fuktigt ute…!

Eftersom det hade lovats regn och åska denna eftermiddag och kväll då jag hade tänkt grilla griskoteltter, passade det ju faktiskt bra att Dottern  kände för att stå i köket. Eftersom hon sommarjobbar dagarna i ända, åkte jag till mataffären och inhandlade det hon behövde. Hon skulle ju i alla fall koka middag för hela familjen.

Mjöl och jäst hade vi redan, det var ingredienserna för fyllningen hon behövde: tomater på burk, lök, svampar, paprika, riven ost, skurna oliver och färska basilikalöv.

Hon kom hem från jobbet mitt på eftermiddagen och satte igång direkt. Som bekant tar det ju ett tag att göra deg på jäst. Liillasyster hjälpte till och flickorna verkade ha roligt  i köket. Jag höll mig  ur vägen och lät flickorna hållas. Säkrast så. Om de ville ha råd, gissade jag att de skulle komma och söka upp mig på verandan där jag satt och läste min bok.

Strax före kl.18 presenterades pizzoarna, rykande heta.

Denna pizza var otroligt god. Krossade tomater med ost och basilika. Alltid en vinnande kombination

Garbage pizza  eller skräp pizza kallas dessa pizzor faktiskt som har lite av varje som fyllning. Denna var utsökt med krossade tomater, svampar, oliver, lök och riven ost.

Eftersom flickorna tog hand om vår goda middag ikväll, tog mamman i huset hand om disken. Det verkade vara rättvist, eller hur?

Imorgon kväll har det lovats ostadigt väder igen. Frågan återstår om  jag kan grilla de där griskotletterna eller inte…?

 

Diverse från stuglivet

Efter just under tre timmar är vi hemma i Förorten och visst är det lyxigt med uppkoppling igen, ingen diskussion om den saken. Förmiddagen i Wisconsin bjöd på ypperligt väder med sol, svala vindar och varm sjö att simma i. Varken Maken eller jag ville komma hem, men ungdomarna ville det och lovat är lovat. Efter lunch på resterna som fanns i kylskåpet efter en veckas stugvistelse, hjälptes alla åt och en timme senare var allting packat och klart. Stugan dammsugen, skräpet omhändertaget. Den kvarvarande maten nerpackad och till och med de två badrummen renskrubbade.

Sedan satte vi oss i bilen och styrde kosan hemåt.

Det blev som sagt en mycket fin vecka, trots en seg början och jag tänkte lägga in några bilder från den nu, när jag, som sagt har uppkoppling igen:

De röda stolarna med tillhörande bord som kom med stugan, behövde verkligen lite TLC ( Tender Loving Care) och Maken och Lillasyster tog hand om den saken. I bilden ovan har stolarna blivit spacklade och tvättade och skall få sitt första lager primärfärg.

Det blev ett vitt undre lager som också skall skydda mot mögel eftersom stolarna står ute året runt.

Bordet står här alldeles färdigmålat. Vilken förändring!


Mycket snyggt blev det och frun i huset är mer än nöjd!

The bald eagle,USAs nationalfågel som har blivit mycket vanligare igen tack vare lyckosamma försök att rädda den, fick vi se flera gånger under veckan. Denna bild tog Maken imorse innan vi styrde kosan hemåt. Den flög upp i en tall högt ovanför våran brygga och satt sedan där länge och tittade sig omkring. Inga vackra fåglar kanske, men majestätiska minsann!

Under de regniga stunderna, som nog var ganska många i alla fall, hann det bli en hel del bakande. Här jobbar Lillasyster med chokladrutor.

Många fina stunder på den nu fungerande båten blev det och så kanske höjdpunkten imorse innan vi styrde kosan hemåt igen:

Maken och jag paddlade ut i kanoten runt tiosnåret på förmiddagen och det blev en alldeles underbar färd. Ingen mobil tog jag med, så det blev inga bilder av den oerhört lugna, vackra lilla ström vi hittade att paddla i, komplett med en hel massa näckrosor. Vi var ute runt en timme och solen gassade ner på oss i skydd från vinden från sjön i strömmen där vi befann oss. Eftersom vi inte hade med ngn karta och inte riktigt visste hur långt in vi kunde paddla innan våra ovana armar skulle bli för trötta, höll vi oss till en timmes tid. Dock visade sig, då vi kom till stugan igen att vi nog båda gärna skulle ha varit ute en bra stund till.

Kort och gott, det blev en helt underbar vecka. Imorgon är det söndag och dagen lär börja med sedvanlig gudstjänst. Det ser jag fram emot!

Frustrerande förberedelser

I denna lokal kommer jag att befinnna mig varenda förmiddag mellan kl.09.30 och 12 nästa vecka. Jag hjälper nämligen  till denna sommar igen att dra bibellägret vid kyrkan för barn i åldrarna 3 till 11.

Denna tisdagskväll hade vi ledare informationskväll och förberedande arbete och stundvis var det svårt att inte säga ifrån på skarpen. Inte  under informationen, den var ganska glasklar, men när de var dags att pynta hela kyrkan och göra alla rummen klara etc, då blev mamman i huset en aningen irriterad.

Som så mycket annat i detta landet drivs även mycket inom kyrkans ramar med frivilliga händer. Detta är ju väldigt bra i och för sig, men att få folk att hjälpa till ibland, kan vara mycket svårt.

Vi var flera stycken som hade anmält oss att hjälpa till med att göra de olika rummen klara för de olika aktiviteterna för nästa vecka, men eftersom den kvinna som skulle hålla i trådarna och delegera, var aldeles för hispig och hade alldeles för många tankar och järn i elden på en och samma gång, åkte hälften av de som hade anmält sig att hjälpa till, hem igen! Då de inte fick någon ledning och bara stod och väntade på direktiv och inte fick dem, så gav de upp och åkte! Istället för att fråga ngn annan eller helt enkelt ta saken i egna händer!

Till slut var vi endast sex stycken som var kvar vid kyrkan ännu vid 21.30 tiden, men vi hade i alla fall fått en hel del gjort och nu får allt vila till söndagen, då vi tar i med nya tag för att göra allting klart.

Det är inte många barn som är anmälda och som kommer, hittills endast 55 stycken. Vid vår gamla kyrka rörde det sig om ett bibelläger i mycket större skala, då vi hade kring 300 barn som kom!

Dock är dessa läger så otroligt roliga med många fina, härliga aktiviteter. Det är sportande, det är olika pyssel, det är bibelberättelser med utklädda berättare osv, osv.

Mitt jobb blir att visa en kort filmsnutt om barn i Afrika, deras livssituation och hur den kan jämföras med barnen som kommer till lägret.

Nu hoppas jag bara att vi hinner få allting förberett under söndagseftermiddagen för att vara helt klara då barnen kommer på måndagsmorgonen….

Mitt i natten klättring- nästan i alla fall

Efter allt solande och simmande ville ungdomarna göra ngt annat på onsdagskvällen och eftersom det hade regnat hela dagen fortsatte vi med inneaktiviteter efter kvällsmaten.

Det blev klättring och balansering av alla de slag. På bilden ovan ses Sonen då  han hade klättrat uppför den första av de tre klätterväggarna, slagit i den lilla lampan som också utgjorde tidtagaren och halade ner sig med repet efteråt.

Lillasyster, som nu mäter 164 cm i strumplästen och har helt klart vuxit förbi den korta mamman i familjen, tyckte bäst om den här klätterväggen. Det var också den svåraste av de tre, men varken Sonen eller hon hade några som helst problem med ngn av  dem. Lite kul var det ju okså att den på bilden ovan var upplyst, eller hur?

Efter  klättring på väggar, blev det klättring med rep högt uppe under taket ovanför alla spel och människor nedanför. Naturligtvis fastspänd i en sele, detta  är ju landet där alla vill stämma alla så fort de får minsta lilla chans, så en ordentlig sele skulle se till att deltagarna som gick på trappor, rep, rullande stockar och alla möjliga slags svårigheter, inte föll ner. På bilden ovan ses Lillasyster som gick balansgång över en rullande stock, som faktiskt var ny detta år.

Sonen, som alltid har haft svårt med höjder, klarade detta klättrande och stigande med bravur i år, alla tre nivåer dessutom och var mer än nöjd! Här poserar han tillsammans med Maken just före de var klara med sin runda, som inte får ta längre än 30 minuter.

Och mamman då? Ja, alltså ngn skall ju helt enkelt agera fotograf, så  mamman avstod denna gång…! ( och för övrigt har mamman alltid avstått från dessa klätteräventyr, men det kan vi ju hålla lite hemligt kanske….😉 )

Traditionen påbjuder….

Då man vistats mycket på samma ställe bildas traditioner och vanor. Detta är faktiskt det tolfte året i rad som vi kommit till denna turistort, alltid i juni, alltid med Svärföräldrarna. På senare år har Kusinen  från Arkansas börjat komma med också, och ytterligare traditioner har skapats.

En av dessa traditioner handlar om att måla keramikgejer, vilket jag vet att jag bloggat om under våra  tidigare vistelser. Eftersom denna osndag bjuder på grå, tunga skyar, regn och en och anan åskknall passade det ypperligt att vi åkte till den lilla affären som säljer allt mellan himmel och jord i keramikform, för att låta ungdomarna ( för barn är de ju sannerligen inte längre!) välja och måla varsitt alster.

Efter att ungdomarna hade valt ut der som de ville måla, valde de färger och penslar och började på. Nu skulle det koncentreras och målas och faktum är att de faktiskt satt stilla i två och en halv timme och jobbade på.

Eftersom jag inte är mycket för att måla och teckna, hade jag tagit med mig min bok och satt och läste medan ungdomarna målade. Kusinen målade också, så vi satt och pratade på samma gång och det var synnerligen trevligt.

Sonen hann bli klar med sitt mästerverk, medan flickorna, speciellt konstnären till den äldsta Dottern som jag har, har en hel del kvar att göra på sina alster. De lämnade in dem  vid disken och planerar att åka tillbaka senare idag för att jobba vidare, medan Sonen lämnade in sin sköldpadda för förbränningen i kermaikugnen.

Jag gissar att vi traskar tillbaka ikväll, eller kanske vi rent av tar skyttelbussen med den halvsvenska chauffören tillbaka efter att regnskurarna pch åskan bedarrat för att måla ytterligare. Sedan finns det ju faktiskt en hel del annat att göra nära affären okså, men det tar vi i ett annat inlägg har jag på känn…..

Sonens ursöta sköldpadda som han målade!