Trots allt elände fick vi två mycket fina dagar med Sonen i studieorten. Efter att vi hade fått ut honom ur sjukhuset tog vi honom direkt till studiebostaden där rumskamraterna ( som hade varit ett enormt stöd dessa dagar med konstant kontakt med oss föräldrar plus ideliga besök till sjukhuset för att om möjligt få träffa sin goda kamrat.) plus en av tränarna för skolans tävlingslag i flygning ( Som Sonen är med i.) väntade.

Det blev stora kramar för alla och en del glädjetårar. Sonen, som inte ens hade blivit erbjuden en dusch de senaste dygnen försvann direkt in till sig och en kort stund senare hörde vi vattnet slås på.

Det blev middag ute på, av Sonen önskad restaurang. Naturligtvis bjöd vi med rumskompisarna också och det blev en trevlig kväll. Sonen, som hade överlevt på sjukhusmat i dagarna tre, åt som en häst!

Efter middagen följde Sonen med oss föräldrar till hotellet som Maken hade bokat under eftermiddagen medan jag satt bakom ratten. Vi fick äntligen prata ostört endast vi 3 och det kom fram vem Sonen tror ligger bakom detta: två andra flygelever som han hängt mycket med den senaste tiden och som han trodde var två goda vänner. Istället hittar de på idioti och ringer till flygskolans säkerhetschef och meddelar att de har hört Sonen säga ett och annat och är oroliga för att han tänker begå självmord! Varpå säkerhetschefen måste, enligt skolans regler, ringa till polisen och anmäla Sonen och så gick det som det gick…. ( Nämnas skall här att det som påstods ha sagts av Sonen var ngt som han aldrig skulle säga. Han står på sig och vi tror honom till 120%! Att bevisa att han aldrig yttrade sig på detta sätt blir däremot svårt att bevisa. )

Vid 20 tiden på torsdag kväll skjutsade Maken tillbaka Sonen till studiebostaden där han slocknade i egen säng och sov i hela 12 timmar! Likadant blev det på vårt hotellrum. Jag rastade Fiona hunden på kvällen vid 22 tiden och vid det laget hade Maken redan slocknat. Det var inte mycket sömn ngn av oss hade fått de senaste nätterna, så det var inte alls så konstigt.

På fredagen skred Maken och Sonen till verket med projektet: Rädda Sonens karriär. Sonen har en mycket stark självbevarelsedrift och under dygnen på sjukhuset skrev han ner precis allt som hände och inte hände. Nu renskrevs denna lista på datorn och en plan gjordes upp för allt och alla som behövde kontaktas. Advokat som specialiserar sig på fall inom flygbranschen, en advokat som specialiserar sig på medicin, universitetets psykolog, vissa professorer vid universitetet etc etc.

Vi parkerade oss på ett cafe med datorer och stickning i hand och hela eftermiddagen gick åt till detta.

Efter ett sådant digert arbete blev det åter dags för ett restaurangbesök. Väntan på ett bord blev lång eftersom det var fredag kväll och denna resturang tog inga reservationer. Vi gick ner till floden och tittade oss omkring. Vi bjöds på en vacker och rätt kylig kväll.

Sent omsider fick vi ett bord. Maten var god och sällskapet ypperligt.