… trots full rulle vid sommarstuga nu med döttrarna plus Svärson plus Pokvän på plats.

Andra gången gilt brukar man väl knappast tala om, men i detta fall blev det så angående toppen ovan. Stickad i ett mjukt och skönt kombinerat garn i bomull och alpacka stickade jag först en åt mig och sedan en åt Dottern. Det första försöket åt Dottern blev inte alls bra. Toppen var stor some ett tält på hennes. Hon hjälpte mig riva upp, lyckades rädda allt garn och sedan var det bara att sätta upp makorna igen och börja om på nytt. En storlek mindre.

På bilden ovan ser garnet väldigt orange- aktigt ut, men i verkligheten är det mera rostbrunt /rött skulle jag vilja påstå. Jag tog bilden efter att Dottern hade provat toppen och nu är endast tråkgörat kvar. Fästa alla garnändar.

När det är varmt ute tycker jag faktiskt att det går alldeles utmärkt att sticka sockor av restgarner som jag har hemma i Förorten. Paret till vänster blev klart i måndags under resan hit till sommarstugan och den lila, lite lustigt formade sockan, blev alldeles precis klar. Kände verkligen för att sätta upp maskor till en kompis till den lila, men det kanske vore klokt att sova ett par timmar också….

Och vet ni? I förmiddags, innan routern till vårt modem som i sin tur ser till att vi ha uppkoppling till nätet här vid sommarstugan, gav upp, hann jag anmäla mig till en KAL! Detta har jag aldrig deltagit i förut, en Knit-Along, där man stickar under en viss tid, ett visst projekt.

Under denna KAL skall en tröja stickas och jag har beställt både mönster och garn. Det roliga lär få sin början mot slutet av augusti och förhoppningsvis hinner mitt garn, som råkar vara slutsålt för tillfället, komma innan dess.