Dottern med Fästman har spenderat långhelgen i delstaten Illinois ( visste ni förresten att den delstaten uttalas Illinoi, utan s?) därifrån han är hemma och hälsat på hans släktingar. Sonen med Flickvän var natuligtvis hos oss vid stugan och de bor och studerar båda två i delstaten nordväster om både Wisconsin och Minnesota i North Dakota. De hade en lång färd åter och kom iväg redan strax efter kl. 8 denna lediga måndagsmorgon.

Maken och jag, som hade en kortare färd hem till Förorten än vad Sonen hade tillbaka till universitetet slog oss ner och njöt en stund av utsikten och frukosten innan vi började packa ihop efter den trevliga helgen.

Vackert, inte sant?

Molnen kom inseglande efter en liten stund vilket visade sig vara perfekt. Den rätt kyliga morgonen blev med ens märkbar när solen inte fick värma upp oss längre och det gick gick då lätt att gå in i stugan och göra oss klara för avfärd. Vid 10.30 kom vi iväg och tre timmar senare rullade vi in på våran uppfart i Förorten igen.

Eftersom min gipsade högra fot inte låter mig köra, fick Maken åter agera chaufför medan jag försökte bolla med tre garnnystan och ett mönster i famnen i bilen. Det gick väl någorlunda….

Nu under kvällen har jag jobbat vidare på sockan jag fick en bra början på i bilen ändå. Jag har anpassat mönstret för en mössa och stickat det på skaftet på sockan istället. Garnet är väldigt mjukt, merinoull och alpacka. Imorgon blir det att sticka färdigt denna och börja på den andra. Inga stora planer under dagarna ännu i några dagar. Foten är fortfarande gipsad, men visst mår stortån bättre, det märks.

Trevlig tisdag önskas alla och envar som tittar in här medan jag sussar här på den västra sidan av Potten.