…. Är namnet som den relativt nya garnaffären lystrar till. Mycket passande namn, eller hur? Denna affär hann vi med att besöka inte en, utan två gånger under mitt besök hos Väninnan förra veckan. Inte långt från hennes hem och inte så långt från flygplatsen heller ligger den nya affären. I ett industriområde, som så ofta verkar vara brukligt för garnaffärer här på andra sidan Potten. Möjligen är hyran för lokalerna förmånligare i dylikt område? Det spelade däremot mindre roll, för denna lilla, men mycket mysiga affär bjöd på väldigt mycket fint.. Och inte bara det, utan en oerhört trevlig, glad och pratsam innehavare och vid det andra besöket, henes mamma, som hade hoppat in och skötte om ruljansen den dagen.

Den Goda Väninnan lyckades övertyga mig att inhandla garn till vantar… men inte vilka vantar som helst, utan dessa stickas på tunna stickor, som jag hänvisar till som tandpetare och ett mycket fint, men ngt krävande mönster. Bland annat med en tumkil.

Vid detta laget har jag stickat en del mönster från DROPS nätsida, som alla är gratis och jag gillar dem. Beskrivningen är lätt att följa och det visade sig vara lika med detta mönster. Däremot kräver dessa vantar koncentration och tystnad vid skrivbordet så det är ett rätt långsamt framskridande projekt.

… fast egentligen ganska roligt projekt ändå!

Nu är det onsdag och vi har vaknat till en mörk och mulen sådan. Jag, som normalt gnäller över ändrandet av tiden två ggr om året. Välkomnar denna höst den faktiskt och ser fram emot nästa vecka när morgnarna inte kommer att vara fullt så mörka efter att vi återgått till Vintertiden/normaltiden.

Däremot verkar det inte regna idag. Lillasyster är sedan en liten stund på plats i gymnasiet och Maken på jobbet. Själv skall jag fortsätta att hjälpa svärföräldrarna med att gå igeno och sortera. Flytten till äldreboendet går om några veckor och Svärfar har bestämt sig för att sälja hemmet nu istället för att vänta. Detta innebär att vi har ett digert jobba framför oss, även om vi fått en liten, blygsam början…..