Gårdagens mat på restaurangen var så god att Maken och jag bestämde oss för att själva testa. Jag menar, hur svårt kunde det vara?

Sag och gjort. Vid hemkomst från stugan vid 17 tiden tände Maken grill-och rökmonstret och jag kryddade tre bitar lax. Sedan åkte han i snabba ryck till den närliggande matbutiken medan jag satte igång och kokade Wild Rice. Detta ris är ett ris som förekommer här i norra USA och i Kanada. Egentligen inte ens ett ris, utan en gräsart och eftersom det användes av ursprungsbefolkningen kallas det också indianskt ris. ( Dock används inte längre ordet indianer, utan man pratar helt enkelt om ursprungsbefolkningen) Denna gräsart heter Zizania Palustris på latin och då jag sökte upp samma namn på svenska nätsidor, kom inget svenskt namn upp. Därav fortsätter jag med benämningen vilt ris.

Det tar runt en timme att koka detta ris. En halv timme på kokning och sedan står det en halv timme i det heta vattnet med hällan avstängd.

Medan riset kokade satte jag laxen på gallret ute på grillen. Maken kom hem med det vi behövde för dressingen: en citron, olivolja ( som jag alltid har hemma, men råkade vara utan för tillfället ) och mera grönt.

Nu tog han över grillen medan jag fortsatte med kokningen av riset och gjorde dressingen. Blandade 1 dl olivolja med saften ur den pressade citronen, salt, peppar och så rev jag ner en del av citronskalet i dressingen också. Blandade/skakade om väl.

Under tiden blev riset klart och jag hällde bort det resterande vattnet. Sedna lät jag det kallna medan fisken rökte klart.

Körsbärstomaterna skar jag upp och sedan gjorde vi tre sallader direkt på tallrikarna: först en handfull spenat och andra gröna blad, sedan uppskurna tomater, det svalnade riset, dressing och sist, men inte minst den färdigrökta laxen. Jag råkade ha baguette i frysen som vi hastigt och lustigt värmde i ungen på några minuter och serverade till salladen.

Lillasyster som kände sig krasslig fick rumservice men en bricka uppburen. Hon gillade salladen lika mycket som Maken och jag. Vi åt inomhus vid köksbordet ikväll. Ute var det närmare 30 plusgrader och kvavt som i tropikerna. Att vistas ute var det inte på tal om!

Nöjda med vår eget försökt till restaurangens sallad var vi däremot! Så gott det blev! Detta gör vi nog flera ggr.

Efter middagen testade Lillasyster sig för Covid för säkerhets skull. Hon och en hel del andra ungdomar hade haft fest i fredags hos en kompis och där hade Covid befunnit sig som objuden gäst. Imorse vaknade Lillasyster med ont i halsen och snuva.

Testet var negativt, så tydligen rör det sig om en helt vanligt förkylning. Skönt eftersom hon har sin sista körlektion med bilskolan imorgon och det kostar hela USD 75 att annullera den med så här kort varsel. Samtidigt borde man ju inte köra med instruktör om Covid är med som gäst!

På vägen hem från stugan satt jag natuligtvis med stickningen medan Maken och nya Teslan körde oss hemåt. Åter blir det ett beställt par sockor. Tummarna som jag fortfarande behöver sticka till vantarna som är nästan klara, får vänta lite till…

Nu på kvällen har jag precis stickat klart socka nummer ett och måste säga att jag blev nöjd med denna. Nu gäller det då att se till att den andra matchar den första…

Men nu kanske ni hajade till ni som följer dessa skriverier. Vad då, ny Tesla? Jo för drygt en månad sedan köpte Maken sig själv en ny Tesla. Till följden av ett blogguppehåll har jag inte skrivit om denna.

Samma modell som tidigare, en Y. Tystare går den och bättre stötdämpare har den än den som vi köpte för fyra år sedan. Samma rymlighet som tidigare och Maken låter den sgs köra själv medan han sitter i förarsätet. Jag kör den däremot som en helt vanlig bil.

Denna häftiga bil flyttade hem till oss strax efter vi hade firat Dotterns och Svärsonens bröllop i juli.

Nu är det dock åter kväller, eller egentligen natt. Hög tid att åter krypa i säng. Trevlig måndag där i öster får jag önska medan vi sussar i några timmar!