Sonen med Flickvän är åter på sin plats i universitetsstaden i delstaten North Dakota. Även om de fick en sen start på söndagen, kom de fram i någorlunda rimlig tid ändå vid 22.30. Sonen skulle i jobb kl.07 denna måndag morgon.

Han har fortfarande ont i munnen, men inga komplikationer har hittills tillstött plus att han duktigt använder sin sköljning två ggr/dag och tar antibiotika tre ggr om dagen. Sedan värktabletter ännu vid behov.

Dottern som har ett kontorsjobb hade fått lov att jobba hemifrån idag. Hon steg upp i ottan och kopplade upp den medhavda arbetsdatorn till Makens större skärm och jobbade frenetiskt hela dagen. Till och med lunchapusen tog hon framför skärmen, vilket visade sig vara klokt. Vädret söderut visade blev allt mera ostadigt och hon ville komma iväg tidigare än tänkt för att undvika dåligt körväder.

Strax efter 15 hade hon bilen packad med det lilla hon hade med sig. Den vanliga kramen och så begav hon sig iväg hem till mannen och deras trevliga lilla radhus. Strax efter 20 meddelade hon att hon åter var hemma hos sig och Mannen.

Den obligatoriska selfien innan Dottern satte sig i bilen och började sin resa söderut och sitt nya hem.

Kvar var då Maken, Lillasyster och jag åter. Vårt hem känns åter stort och rätt tyst. Samtidigt som detta är det nya och faktiskt invanda, normala.

Lillasyster har två veckor kvar av sommarlovet och sedan tar det sist året i gymnasiet vid. Det lär bli ett roligt skolår för henne med goda kompisar, Pojkvän, teater, harplektioner etc etc.

Och nästa höst blir det bara Maken och jag kvar hemma… Men dit har vi inte riktigt nått ännu. En dag i taget….