Åter denna eftermiddag körde jag iväg till en liten flygplats en bit från vårt hem. Sonen skulle mer eller mindre mellanlanda där. Flög hem till Tvillingstäderna för att hämta god kompis, tanka planet och sedan återvända till delstaten North Dakota. Ungdomarna, eller egentligen de unga vuxna blev goda vänner under åren då de alla tre tränade och tävlade simning i mellanskolan och har hållit kontakten. De träffades senast i julas.

Egentligen skulle kompisen som Sonen hämtade idag köra upp till Sonens studiestad. Oturligt nog blev hon påkörd av en annan bilist tidigare i veckan och hennes bil är nu inne på reparation. Hastigt och lustigt ändrades planerna och det bestämdes att Sonen flyger ner och hämtar kompisen och sedan flyger de vidare nästan ända till den kanadensiska gränsen där den tredje kompisen numera bor och studerar.

Anledningen till att Maken och jag mötte upp på flygplatsen (Han blev klar på jobbet precis i tid!) var inte bara att få träffa Sonen utan också för att kompisen skulle låna Makens hörlurar för flygningen.

Vi anlände båda två några minuter innan Sonen landade. Jag lyckades inte få några bilder av då de vita, silvriga vingarna började synas högt uppe i luften, men återigen var det lika kul att se hur proffsigt Sonen landade planet.

Sedan körde han snyggt ända fram till byggnaden där också kontrolltornet finns för att parkera och tanka.

Det fanns en enorm cistern med tillhörande slang och stege för att fylla planets vingar med flygbränsle. Detta var inget nytt för Sonen. Det märktes. Jag frågade på skoj om han tankat ett plan alldeles själv förut och svaret blev, på klingande svenska:

-Bara ett par hundra gånger, mamma!

Efter att planet var tankat var det då dags för Sonen att knuffa ut det lilla, gula planet igen för att återigen flyga iväg. Kompisen hade anlänt med en liten kappsäck och kudde som stuvades in i bagageutrymmet. Hon tog plats, tog på sig de lånade hörlurarna och Sonen visade henne hur säkerhetsbältet fungerade och gav henne andra instruktioner. Hon hade aldrig förut åkt i ett litet plan. ( När jag senare frågade Sonen vad hon tyckte, hade hon sagt att det var väldigt roligt att få flyga i ett litet plan!)

Innan denna bild togs kramade vi om Sonen och så bar det iväg norrut igen.

Maken och jag åkte hem till Förorten, packade snabbt bilen och så bar det iväg igen… till sommarstugan!

Fram kom vi vid 21 tiden efter en bit middag på mysig restaurang. Det var fortfarande väldigt rökigt i luften till följd av samma orsak som de senaste dagarna och hela sommaren, skogsbränderna i Kanada. Hörde förresten på radion att Tvillingstäderna låg på andra plats i hela världen idag för den mest ohälsosamma luften! En stad i Congo i Afrika låg på första plats! Helt otroligt!

Nu åter sovdags här hos oss. Väderprognosen för helgen här i norra Wisconsin ser härlig ut med endast +25 grader!

Trevlig helg önskas alla och envar som tittar in här!