…kom han! Maken körde båten, jag satt bakåt och höll ett öga på Sonen ( enligt lagen i Wisconsin måste man ha en sk spotter då ngn dras bakom en båt.) och visst kom han åter upp på vattenskidorna direkt. Duktigt jobbat eftersom det blåste rätt kraftigt ändå.

Om det ser disigt ut på fotot beror detta på ytterligare rök från bränderna i Kanada, norr om både Wisconsin och Minnesota. Dag 26 med denna rök…. tack och lov inte i rad, men visst börjar vi bli en aning trötta på den dåliga luften av och till. Man kan ju också undra över mängden hektar skogar som brinner där i norr….

Efter en stund bytte männen platser… lättast tyckte de att bytet gjordes i sjön…..

Maken kunde ju inte vara sämre och kom upp på första besöket han med och stod stadigt på skidorna länge. När Sonen svängde i motvinden efter en stund blåste det verkligen hårt och det märktes att det var svårare för Maken att hålla balansen, men han gav sig inte. Efter en stund fick han i alla fall nog och släppte repet.

Vi åkte runt igen och plockade upp en genomblöt men en nöjd Make. Ngn tur på vattenskidor för mig blev det dock inte. Så äventyrlig är denna mor inte. Däremot var det riktigt roligt att vara ute på böljan den blå med Maken och Sonen. Lillasyster hade tyvärr ingen lust att åka vattenskidor idag, så hon stannade inne i stugan och höll hundarna sällskap. De tyckte inte alls om då Matte och Husse åkte ut med båten och skällde rejält berättade Lillasyster sedan då vi kom iland.

Särskilt varmt var det inte idag, men väldigt skönt. Jag njuter så mycket mera av sköna 24 plusgrader än 32…!