En smula brustet mammahjärta…

Publicerad av
Denna bild togs strax innan tårarna kom….

… sitter jag med här denna söndagskväll. Tillbaka i Förorten medan inte ett, utan två barn befinner sig långt borta hemifrån! Ett i södra Wisconsin och ett i södra North Dakota! Märkligt är det minsann och det kommer att ta lite tid innan vi vänjer oss med att ännu ett av barnens rum står tomt. Helt normalt och allt har sin tid och allt det där, men…. VART tog tiden vägen? Var det inte igår han satt i rummet sitt och lekte med tågen och bilarna…?!

Däremot gick färden hem mycket smärtfritt och det var bra. Kör man elbil, som i vårt fall, måste man stanna och ladda emellanåt och det hamnade vi att göra två gånger idag under färden. Helt normalt och kostnaden att ladda elbilen är en bråkdel jämfört med att tanka med bensin även hos oss. Alltså är det ju bara smart att ta lite extra tid på sig och stanna och ladda.

Teslor på rad…

Hem kom vi ju och nu tar då det nya normala vid…. Att jag dessutom fick en hel vante stickad idag är inte fy skam och jag har mitt allra första par vantar klara! De är långt ifrån perfekta, men fullt användbara och jag är så nöjd och stolt att detta inte är klokt! Ännu skall garnändar fästas, men så småningom så… Vi har ju några veckor på oss ännu innan snön lär singla ner. Speciellt eftersom vi ännu springer omkring i shorts och har just under +30 grader under dagarna.

Inte perfekta, men fullt användbara.

Tyvärr tog vi hem lite extra bagage från North Dakota och Lillasyster testade idag positivt för Covid… Hon har halsont och är täppt i näsan, men mår annars bra. Heja vaccinet säger jag bara. Inte perfekt, men så mycket bättre än att inte ha ngt vaccin alls! Vilket jag tror att folk glömmer. Ingen annan har symptom ännu, men vi får ju se hur det hela utvecklar sig….

10 kommentarer

  1. Visst är det vemodigt när barnen flyttar hemifrån och visst blir det tomt. Samtidigt så är det också som det ska och var sak har sin tid. De kommer ju hem på besök dessutom och man kan hälsa på dem. Vi har döttrarna i närheten medan sonen bor i Stockholm. En bit alltså men mycket än när han bodde i Brasilien.

    Önskar en bra start på den nya veckan

    Gillad av 1 person

    1. Alldeles riktigt. Uppfostrar barnens gör man ju så att de skall få breda sin egna vingar. Dock tror jag ingen förälder är beredd på hur snabbt det hela går från spädbarn till utlyft!
      Trevlig fortsättning på veckan!

      Gilla

    1. Jodå! Det skall det absolut bli. Ett rum för stickning i lugnan ro. Dock har vi alldeles för fint väder just nu att sitta inomhus med stickningen, det är ute på verandan som gäller. Så småningom när höstvindarna tar vid, då så!

      Gilla

  2. Ja visst är det lite ”ödsligt och tomt” hemma nu då barnen flyttar ut. Här är inga barn hemma fr.o.m fredag. Allt har sin tid, men nog är det som du säger…vart tog tiden vägen?! Man var så mitt upp i allt annat så man hann inte riktigt ta till sig den tiden…

    Du hinner med en hel del stickande minsann!

    Oj nej fick ni Corona ”på köpet”, bläh! Var det så att dottern haft det tidigare också?
    Krya på hälsningar till dottern och hoppas ni andra hålls friska från eländet!

    Gillad av 1 person

    1. Tack! Lillasyster är den första av ungdomarna att drabbas av Covid. Maken och jag hade sjukdomen i april, men delade inte med oss.
      Det går bra att sitta och sticka under en bilresa på fyra timmar, så visst hann jag få vantarna sgs färdiga på motorvägen till och från North Dakota!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.