Så ser det åter ut så här hos oss. Vintern kom naturligtvis tillbaka. Ngt annat borde man ju nog inte vänta sig i februari…egentligen. ( det är skräpkärl som syns på bilden. Utsatta på torsdagen på vår gata eftersom de töms den dagen.)

Vi fick inte massor med snö, ca. 5 cm, men den var blöt och tung och inte alls lätt att skotta. Varken för hand eller med snöslungan.

Eftersom grannarna mitt emot oss spenderar några varma dagar i Puerto Rico sköter vi om skottningen hos dem också. Maken gick över vägen med snöslungan eftersom det fanns ett betydligt tjockare lager på deras uppfart än på vår. Vi skottade nämligen bort det första lagret som föll på onsdagskvällen vid 21.30 tiden så att Lillasyster skulle ha lättare att köra iväg till skolan denna morgon.

Själv tog jag tag i spaden och började jobba på vår uppfart igen. Normalt gillar jag att skotta snö. När den är lätt och fluffig och temperaturen ligger på -5 till 10 minusgrader. Då bjuder snöskottning på bra motion och frisk luft. Idag var det visserligen skönt med temperaturer kring nollan, men ni vet ju alla hur sådan vatttentyngd snö är att skotta.

Jobbet blev i alla fall gjort och under resten av dagen skötte Moder Jord om resten. Dvs den svarta asfalten som utgör uppfarten blev så pass varm att läget mot söder och att vi nu är inne i februari, gjorde att ngn is inte bildades utan allt bara smalt.

Torsdag betyder numera städning hos Svärföräldrarna för min del och den fick jag gjord på eftermiddagen. Maken, som njuter av en semestervecka för tillfället, hade tänkt komma med, men se där hade jobbet andra planer. Han blev nämligen inkallad lite hastigt och lustigt till ett möte. Alltså åkte jag iväg själv, precis som normalt.

Som vanligt uppskattades städningen enormt och likaså den måltid jag hade med åt Svärföräldrarna. De äter sgs dagligen nere i kafeterian vid äldreboendet, men naturligtvis mot en avgift. Därför kokar jag ofta extra här hemma och tar med åt dem. En färre måltid de behöver betala för helt enkelt eftersom min svärmor, med långt gången demens, inte längre står i ngt kök..

Åter är det hög tid för sängen nu när Lillasyster åter är hemma efter en kväll inne i Minneapolis där hon och God Kompis varit på en konsert med Conan Gray. Ngn jag naturligtvis aldrig hört om, men hon var smått lyrisk när hon precis tittade in till mig i mitt lilla krypin. Biljetten var en del av födelsedagspresenten på hennes egen begäran och det var ju roligt att konserten var så bra som hon hade hoppats.

Fredag och en helt vanlig skoldag imorgon kommer emot. Gissar hon kommer att vara trött….