Då mamman skickas ut i skoärenden

Tofflorna som jag hade köpt åt flickorna till julklapp var för små. Trodde att jag hade köpt tillräckligt stora, men ack nej, de var  som sagt en storlek för små.

Dottern som går, går och går över hela universitetsområdet har gått hål på sina tennisskor och behövde nya. Sonen, som går, går och går i de långa hallarna och korridorerna i gymnasiet ( 3 000 elever. Ingen liten skola…) hade också ett begynnande hål i sina tennisskor och behövde nya.

Dock ville han inte komma med att handla skor främst pga att Dottern och jag hade ytterligare ärenden att ta hand om efter skoköpet.

Istället bad jag Sonen att hålla koll på  sin mobil och så skulle jag skicka bilder på skor som jag trodde han skulle vara intresserad av. Både Maken och jag har båda utdelats stora fötter, altså är ungdomarna i familjen inget undantag.

Jag visste vilket skomärke Sonen var intresserad av, så det var bara att stega till herravdelningen i skoaffären efter att Dottern och jag hade hittat tofflor åt henne och hennes syster.

Urvalet var riktigt bra, trots så några dagar efter jul och bilderna regnade in till Sonens mobil. Han är inte den som velar och tvekar, utan när han får syn på ngt han gillar, väljer han direkt!

Efter en del meddelanden fram och tillbaka valde han den skon med lite blått på. Väl hemkommen tog han emot skolådan och satte på sig det nya paret direkt för att prova.

Jodå, de passade perfekt och Sonen ( och mamman) var mer än nöjd!

Mysfaktor på maxnivå!

Jodå, vi lever nog här på andra sidan Potten och har firat jul  också med allt vad detta innebär. Bloggen har lidit ett tag, tror inte jag kommit mig för att blogga på en vecka eller mer, men nu så…! Tack ni alla som tittat in i alla fall för att se  om det finns ngt läsvärt här på denna sida. Skall försöka åtgärda detta nu….

I fredags packade vi in hela familjen, samt båda hundarna, en del packning, provianter och styrde kosan 240 km österut till den nya stugan/villan i grannstaten Wisconsin. Projekt: familjetid tillsammans!

Dottern är hemma på jullov från universitetet och fick se den nya, villan/stugan för första gången. Det blev schack matt med brorsan direkt!

Hundarna var inte så säkra på allt det nya. Höll  sig nära sin människoflock sgs hela tiden.

Två veckor tidigare, då Maken flyttade Sonens säng, inhandlade han en mysig ljusstake till villan/stugan från den skandinaviske butiken/gåvoaffären. Den lyste trevligt och jullaktigt i köksfönstret under hela helgens vistelse.

Maken och jag står enade i beslutet att ingen uppkoppling kommer att finnas vid vilan/stugan. Här är det spel, pussel, ngn film och gammaldags familjetid som gäller! Lustigt nog verkar ungdomarna i familjen vara av samma åsikt!

Innan vi åkte gjorde jag pepparkdaksdeg att ta med. Kaveln, formarna och extra mjöl fick också nerpackas och på lördagseftermiddagen blev det till att baka pepparkakor! Fort gick det med tre duktiga bagare och snart hade vi en hel hög med pepparkakor och hela villan/stugan fylldes av ljuvlig pepparkaksdoft!

Trots minusgraderna på lördagskvällen tände vi en brasa utomhus. Grannarna, som bor där året om, tyckte säkert att stadsfolket var en aning galna då vi stod runt brasan i mörkret och huttrade innan den gav ifrån sig ordentlig värme!

På söndagen efter intagen lunch, åkte så stadsfamiljen  med peparkakorna i bagaget hemåt igen efter en trevlig helg. Nu var det dags att fira jul på hemmaplan…

 

På lägerskola

Ja, mornarna ja… Nästan normala, men den här veckan är det alltså bara vi flickor hemma. Pojkarna befinner sig på lägerskola i norra Minnesota. Sonen med  sina klasskamrater i åk.6 och Maken som en av ledarna. Här kommer ett smakprov av bilderna som Maken skickat…

En rufsig och trött pojke klar för avfärd tidigt på måndagsmorgonen.

En rufsig och trött pojke klar för avfärd tidigt på måndagsmorgonen.

Framme i den lilla staden FINLAND, Minnesota!

Framme i den lilla staden FINLAND, Minnesota!

Skidning stod på programmet strax efter ankomst.

Skidning stod på programmet strax efter ankomst.

Efter vila och middag blev det att klättra på en bergvägg- inomhus..

Efter vila och middag blev det att klättra på en bergvägg- inomhus..

Dag 2. Lite natur...

Dag 2. Lite natur…

Vinteröverlevnad.

Vinteröverlevnad.

Lekar inomhhus....

Lekar inomhhus….

Lekar utomhhus....

Lekar utomhus…

Maken ringde just. Allt går bra. De hade just varit på kvällsvandring i den vackra naturen. Mörkt, några minusgrader, inte alls  kallt. Snötyngda granar och knarr under skorna i den annars så tysta midvinterkvällen. Det lät enormt mysigt och Maken trodde att barnen var ganska tagna av den vackra kvällen. Om det bara hade varit en aning kallare kanske de skulle ha fått uppleva ett vackert  norrsken också, men tyvärr inte den här gången. Det lät mycket trevligt ändå måste jag säga…

Skål med äkta Coca Cola!

Jag är och förblir en icke kaffedrickare. Har aldrig tyckt om smaken, inte ens med socker och/eller mjölk i det beska kaffet. Däremot tycker jag om doften av kaffe. Då jag växte upp och ännu till denna dag doftar hemmet där jag bodde som barn av kaffe. Doften betyder för mig hemtrevnad och familj.

Eftersom jag inte är kaffedrickare måste jag ju intaga mitt koffein på ett eller annat sätt. Måste ju hålla den där huvudvärken på avstånd! Alltså, anlitar jag Coca Colan istället.Vanligen är det Diet Coke som jag dricker, som egentligen är samma sak som Cocoa Cola Light hemma i Norden. Fast hemma i Norden och i Europa används helt vanligt socker och andra sötningsmedel för denna dryck. Socker som smakar naturligt och ger limsan ( läsk, för er som läser i Sverige. Limsa är ett finskt ord och har inlånats i finlandssvenskan för läsk.) en god smak. Här i USA används inte socker, utan ‘corn syrup’ som sötningsmedel i en hel massa mat, så också i olika sorters limsor och detta sötningsmedel ger inte alls samma smak som helt vanligt socker.

När vi tillbringade vår vecka i Arizona för två veckor sedan så frågade min Svägerska om jag ville smaka på en Coca Cola från Mexico. Jovisst, det går väl an tänkte jag och tog emot den gammaldags flaskan av henne. Gjord av glas, såg den ut som de klassiska Coca Cola flaskorna gjorde då jag var barn hemma i Jakobstad. Och inte bara med att flaskan såg ut som den skulle, limsan smakade som den skulle! Det vill säga, den var lika god som Coca Colan är där hemma och jag utbrast: -This is what Coke taste like in Europe!
– Really?, frågade min förvånade Svägerska.

Hela familjen tyckte mycket om denna nya limsa och vi sgs tömde Svägerskan förråd på den mexikanska Coca Colan. Eftersom hon är en av de snällaste människor som jag träffat, störde det henne inte det minsta och hon var bara glad över att alla tyckte att limsan var så god.

Nu efter hemkomsten tillbaka till Minnesota, har Maken åkt till samma affär som finns i Arizona och köpt hem denna magiskt goda mexikanska Coca Cola åt oss. Mums! Och dessutom håller den huvudvärken borta… 😉

Skål i riktig Coca Cola!

Tillbakablick på intensiv, men trevlig vecka

Vi är hemma igen i den kalla nord. ( Dock inte lika långt norrut som hemma i Finland!) Det känns bra att vara tillbaka i snön efter en en vecka i sommaren. Det blev aldrig hett i Phoenix medan vi var där, men väl varmt! Vi prövade på lite allt möjligt under vår knappa vecka. Lite bergsklättring, åt gott på en äkta mexikansk restaurang, besök på botanisk trädgård med utställning med den amerikanske glaskonstnären Dale Chihuly ( som också haft utställning i Finland på sent 90 tal.) och sist men inte minst, lite kringvandrande i affärer.

Bilderna får berätta sitt:

Detta är en Saguaro kaktus. Saguarokaktusar växer rakt uppåt och börjar inte få sin första arm förrän de blir kring 50 år gamla. Vi såg en hel massa, väldigt gamla Saguaro kaktusar!

Detta är en Saguaro kaktus. Saguarokaktusar växer rakt uppåt och börjar inte få sin första arm förrän de blir kring 50 år gamla. Vi såg en hel massa, väldigt gamla Saguaro kaktusar!

Maken och barnen framför en jättelik Saguaro

Maken och barnen framför en jättelik Saguaro

'Yours truly' i South Mountain Park strax utanför Staden Phoenix.

‘Yours truly’ i South Mountain Park strax utanför Staden Phoenix, där vi provade på lite bergsklättring.

Något som jag inte hade väntat mig i detta ökenklimat var alla palmer! De är ju nog planterade och förekommer inte naturligt i öknar, men i alla fall… Denna blid togs utanför Phoenix Zoo.

Något som jag inte hade väntat mig i detta ökenklimat var alla palmer! De är ju nog planterade och förekommer inte naturligt i öknar, men i alla fall… Denna blid togs utanför Phoenix Zoo.

Dottern med girafferna i djurparken.

Dottern med girafferna i djurparken.

Utställningen ‘Chihuly in The Garden‘ vid ‘the Desert Botanical Garden‘  som vi besökte i onsdags.

Kusinerna tar ett mellanmål innan rundvandringen på trädgården fortsätter...

Kusinerna tar ett mellanmål innan rundvandringen på trädgården fortsätter…

Den här kartan tyckte jag var intressant. Den visar de olika öknarna i USA och Mexico. Phoenix ligger mitt i Sonora öknen.

Den här kartan tyckte jag var intressant. Den visar de olika öknarna i USA och Mexico. Phoenix ligger mitt i Sonora öknen.

Sista dagen i phoenix slappade vi i hotellpoolen hela förmiddagen innan vi åkte på lite rundvandring vid San Tan Village ( shoppingcenter) och sedan vidare för att hälsa på svägerska med familj en sista gång.

Sista dagen i phoenix slappade vi i hotellpoolen hela förmiddagen innan vi åkte på lite rundvandring vid San Tan Village ( shoppingcenter) och sedan vidare för att hälsa på svägerska med familj en sista gång.

Lunch på pizzarestaurangen Grimaldis.

Lunch på pizzarestaurangen Grimaldis.

Maken och hans mycket trevliga, äldsta syster. Innan avskedstårarna kom...

Maken och hans mycket trevliga, äldsta syster. Innan avskedstårarna kom…

Maken och Sonen fick snällt ta fram snöspadarna och skotta efter den senaste snöstormen efter hemkomsten!

Maken och Sonen fick snällt ta fram snöspadarna och skotta efter den senaste snöstormen efter hemkomsten!

En dag i solen

Det blev slappning av den högsta graden i går, måndag! Det började redan här på hotellet efter morgonmålet, då barnen bestämde sig för att simma i den redan varma ökensolen. När det närmade sig lunchdags packade vi ihop den slappa familjen och åkte till Svägerskans för mera sol och bad, medan vi väntade på kusinerna att komma hem från sin skoldag.

Det var varmt i solen och barnen och vi vuxna njöt i full drag. Dock var det endast 20 grader varmt i simbassängen och kontrasten mellan solen och vattnet var så stor, att det kändes väldigt kallt i vattnet. Dock är vi ju bosatta i norr, vilket betydde att  vi så småningom hade hela familjen ‘ i plurret’.

Medan vi väntade på kusinerna fick våra barn hålla och leka med  de stora ”Bearded Dragons”  som kusinerna har som husdjur! De är ett slags ödlor och de har hela fyra stycken av dessa försiktiga ödlor som gärna sitter på axlarna eller blir klappade! Våra barn fick alla stifta närmare bekantskap med hanen, Spike och honorna Sedona, Angel och Sun.

 

Dottern håller Angel

Dottern håller Angel

Sonen håller Sedona

Sonen håller Sedona

Efter avslutad skoldag kom kusinerna hem  och det blev mycket mera liv i luckan med 6 st. barn i huset. De böt också om till simdräkter och sedan var det fem barn i simbassängen.

Vi stannade hela dagen och på kvällen blev det god middag med mycket frukt, grönsaker och grillat kött. Efter en lång, men trevlig dag åkte vi hem till hotellet så att kusinerna kunde krypa i säng och förbereda sig för nästa skoldag…

 

Ute på äventyr!

Hälsningar från Phoenix i Arizona och värmen! Vi kom i lördags, sen eftermiddag efter en helt vanlig flygning på tre timmar, men vilken chock när vi steg av planet. Vi lämnade ett, för ovanlighetens skull, varmare Minnesota på lördag förmiddag. Temperaturen visade på några plusgrader när vi backade ut ur garaget för att köra till Minnespolis-St.Paul International Airport, MSP. 

Vi åkte extra tidigt, på nyheterna hade det varnats för långa köer vid säkerhetskontrollerna. Två och en halv timme på förhand rekommenderades att vi skulle vara på  plats. Sagt och gjort. Vårt plan skulle lyfta kl.14.30 och vi gick igenom vid tolvtiden. Ingen av oss behövde undersökas igen! Lillans Epispruta, som  vi har mot hennes jordnötsallergi, gick igenom utan några problem och efteråt fick vi vuxna sätta på bälten och skor igen. Pust, det var skönt att ha detta över.

På väg mot planutgången då.

Det fanns mycket att se på för Sonen! Flygplan som lyfte och landade. Väskor skulle på och av och han njöt i fulla drag.

Snart var vi på landet och alla var glada och spända när planet lyfte. Sonen var den som inte kunde hålla ivern helt under kontroll och ett litet skrik av iver lämnade hans läppar när det välbekanta kittlandet tog över i magen när planet åkte högre och högre.

När vi väl landat i Phoenix, slog hettan emot! Egentligen är det inte så väldigt hett så här på våren, runt 25 grader, men att gå från några plusgrader  på förmiddagen till 25 graders värme några timmar senare, kändes minsann i kroppen som en chock! Härligt!

Efter att vi får vår hyrbil och kommit till hotellet, blev det att snabbt byta kläder till sommarkläder och efter det kändes det mycket bättre.

Igår, söndag avverkades djurparken med Makens goda vän med familj och idag, måndag skall vi åka till han syster med familj. Deras barn har inget vårlov just nu, så vi tar det lilla lugna så här på förmiddagen, äter god frukost på hotellet och så gissar jag att barnen vill simma i hotellets simbassäng. Sedan frampå eftermiddagen bär det av till svägerskans för att hälsa på dem igen.

Det känns väldigt lyxigt med en semester och en veckas värme efter vår kalla vinter i norr och fortsatt kalla vårvinter… 🙂

Bergigt ökenlandskap omger Phoenix.

Bergigt ökenlandskap omger Phoenix.

Svägerskan med Make.

Svägerskan med Make.