
… har jag suttit den senaste timmen eller så. Makens tröja börjar ta form och det var så dags att dela upp de 334 maskorna efter att jag blev klar med raglan sömmarna. Nu skulle garn trädas igenom de 67 maskorna respektive för höger och vänster ärm och så skulle xtra maskor stickas under ärmen…. Det var jag mindre bra på kan man ju säga. Däremot ger övning färdighet och tack vare YouTube och en fantastisk stickerska som förklarade lugnt, sakligt ch tydligt hur det hela skulle gå till gick det rätt bra ändå.
Nu är stickningen bortlagd fram tills imorgon måndag då det gäller att sticka, sticka och sticka 30 cm till på själva tröjan. Ärmarna tas sist.
Det var snudd på att denna tröja inte skulle bli av faktiskt. Jag hade enorm tur i oturen nämligen. Jag beställde garnet ända från Danmark den 15.8. En och en halv vecka senare fick jag veta att PostNord stoppat alla paket från vidarebefordran till USA på grund av… ja, ni vet vem. He who shall not be named…
Tills maken fick ett mejl från vårt postkontor som meddelade att en leverans skulle komma senaste måndag och kunde ngn av oss vara så god och vara hemma den dagen för underskrift?
Pga obestämda tullar på små paket till USA skulle mitt fina garn som hade sålts på en otrolig rea, inte nå fram och jag kan säga som så att besviken var inte ens en nära det jag kände….
Tills Maken fick ett mejl från vårt lokala postkontor som meddelade att en leverans skulle komma senaste måndag och kunde ngn av oss vara så god och vara hemma den dagen för underskrift?
Det stood inte VAD leveransen innehöll, men jag jämförde leveransens nummer och koder från mitt kvitto från företaget i Danmark och hör och häpna, numren stämde!
Ni som följer dessa vardagliga skriverier vet att jag hjälpte till med ett läger förra veckan. Lägret avslutades varje dag kl.12 och jag rusade hem på måndagen för att förhoppningsvis hinna innan den unga kvinnan som delar ut vår post, hann hem till oss.
Lillasyster, som var hemma, hade strikta order att hålla utkik efter postbilen, men ngt paket kom inte på måndagen….. Däremot dök det upp på tisdagen och ngn underskrift behövdes sedan inte…

Som ni ser handlade det inte om lite garn, så jag var oerhört glad och nöjd när paketet hann nå den amerikanska östkusten ( delstaten Connecticut för att vara exakt.) och fortsatt färd vidare på amerikansk mark innan tullarna tog vid!
Det rosa garnet till vänster skall förhoppningsvis bli till en sommartorp till mig själv, men det gråa garnet till höger är det som jag för tillfället jobbar med. Den enda oron som kvarstår är, vad göra ifall, jag mot förmodan, behöver mera garn….? Högre hastighet på stickorna innan garnet tar slut?
6 svar till ”Med tungan i munnen och andan i halsen…”
Vilket krångel med garnet! Nu får vi verkligen hoppas att det räcker. Jag log igenkännande när jag läste sista meningen – har precis samma funderingar kring den stickning jag håller på med nu.
GillaGilla
Jo, men då får vi väl sticka snabbare båda två tänker jag…!
GillaGilla
Puh… Det var nära ögat… Tur att du hann få garnpaketet, och så ska vi hoppas att det räcker till…
Det är ju vansinnigt med de höga tullavgifterna. Här har också posten meddelat att vi kan inte sända paket till USA….
GillaGilla
Jo det blev en aning spännande jo… Jo vem skulle vilja betala de galna tullavgifterna på små paket? Helt korkat!
GillaGillad av 1 person
Vilken tur att det löste sig med garnet så att du fick det. Det är verkligen inte klokt hur det har blivit med dessa tullar. Suck säger jag bara…
GillaGillad av 1 person
Ja, sucka får man och gör man, men föga hjälper det…
Det var tur i oturen att jag hann få garnet, ja.
GillaGillad av 1 person