Grattis 105 åringen!

Jo men visst sattes fanan ute även här! Långt borta från fosterlandet! Grattis, grattis på självständighetsdagen kära fosterland!

Annars uppmärksammas ju inte ngn finländsk självständighet här naturligtvis, så en helt vanlig skol-och arbetsdag var det ju förstås.

Nu på kvällen påpekade Maken att de upphängda snöflingorna i fönstret också lyser i Finlands vita och blåa färger. Inte illa!

För min del började denna självständighetsdag som alla tisdagar numera gör… med vår lilla bönegrupp i området. Under pandemin drog en av grannarna igång en bönegrupp för alla och envar som var intresserade att hänga på i grannskapet. Mammorna träffades utomhus och stod 2 m ifrån varandra och det var ett sätt att umgås och kolla läget hos alla. Ett fint initiativ som har fortsatt och varenda tisdag vid 08.45 samlas vi. Fortfarande utomhus. Jag har inte varit med förut, men gick med i september då inbjudan kom. Gruppen är öppen för alla som har möjlighet att komma den tiden på förmiddagen. Många jobbar fortfarande hemifrån och tar sig 30 lediga minuter att komma till vårt gathörn där vi samlas. Andra är hemma mammor, liksom jag och ser fram emot lite socialt umgänge, en kort läsning, ett bibelord och en kort bön innan dagens sysslor fortsätter.

Denna morgon stod vi ute i -13 grader och det var allt annat än varmt, men åtminstone blåste det inte. Som för det mesta en liten grupp på 7 kvinnor samlades denna morgon och som alltid är det intressant och roligt att lyssna till de andra deltagarna.

En blek decembersol gjorde inte mycket för att värma upp oss där vi stod i vår lilla grupp just före kl.09….