Conflicting messages…

… tyckte jag onekligen att vi fick där vi satt bänkade ikväll. I auditoriet i gymnasiet för informationskvällen för åk. 9. Första året i gymnasiet. För undertecknad var det en informationskväll som inte innehöll ngt nytt precis, eftersom Lillasyster är det tredje barnet som börjar i detta gymnasium inkommande vecka.

Däremto tyckte jag det var intressant att rektorn stod där uppe på podiet och berättade att visserligen är betyg och vitsord viktiga, men egentligen är det ännu viktigare att eleverna utvecklas socialt, får goda vänner och lär sig studera, jobba och umgås med andra. Helt rätt och jag höll med på alla sätt och vis. Har man inte det sociala i behåll, kvittar det om man har toppen betyg, för man lär inte klara sig lika bra ute i arbetslivet som man gör om man kan umgås med andra.

Däremot sades detta fina av rektorn ganska strax efter att en av studiehandledarna hade stått vid samma podium och bedyrat att betyg och vitsord är nog så viktiga och räknas från och med nu på allvar. Universitet och högskolor vill ta sig en titt på vad din elev har gjort ända sedan den första degen i åk 9 när det ses på ansökningar till de respektive institutionerna om si så där tre år. Ju bättre en elev presterat, desto bättre chans har hen att komma in till det universitet hen vill studera vid.

Alltså vilken press säger jag! Visserligen har vi duktiga barn som alla klarat sig bra i skolan, men åndå…. Jag tycker rektorn och hans personal kanske borde ha tagit sig en liten gemensam funderare vad de skulle prata om innan detta informationstillfälle, eller…?

Fast visst känns det märkligt att Lillasyster, som det sista barnet ut skall börja i det fyraåriga gymnasiet nästa vecka. Det är ju endast fyra år sedan Sonen började och fyra år före det var det Dottern som var först i tur så att säga.

Jaaaa, åter får jag bara konstatera att åren går…. Medan jag och Maken fortfarande inte är en dag över 25!