Hon hade glömt miniräknaren hemma. Normalt skulle jag ha bett henne låna en, men eftersom det handlade om slutprovet för skolåret ville jag naturligtvis inte att hon skulle vara utan sin egen. Maken var inte tillgänglig, så jag bestämde mig snabbt. Vi bor några km från gymnasiet, så jag bestämde mig hastigt. Jag beslöt mig för att köra miniräknaren till skolan åt Lillasyster.
För en vecka sedan togs stygnen ur tån och ärret ser rätt bra ut nu. Foten är visserligen svullen, men det lär jag få leva med en bra tid framöver. Specialsko går jag fortfarande i. Läkaren hade föreslagit att jag inte kör på 2-4 veckor ännu beroende på hur foten känns. Däremot är beslutet mitt och jag beslöt mig alltså för att pröva.
Sgat och gjort. Den högra sandalen kom med mig ut till bilen. Eftersom specialskolan har en tjock, fodrad sula, bad läkaren mig avlägsna denna i bilen och lägga på mig en normal sko innan jag kör. Däremot får jag inte gå i en vanlig sko, så jag måste byta om medan jag sitter i förarsätet innan jag kör iväg. Rätt knepigt faktiskt visade sig, men det gick.
När jag väl hade bytt om trampade jag både på gasen och på bromsen innan jag startade bilen för att känna efter… Jodå, det verkade nog som att foten skulle hålla så länge jag inte använde den nyligen opererade tån.
Jag körde långsamt och försiktigt till skolan och följde hastighetsbegränsningen noga. Gav mig själv en längre bromssträcka än vanligt och var tacksam för att det var sent på förmiddagen och litet trafik.
Till gymnasiet kom jag och det gick alldeles utmärkt . Parkerade i handikapprutan nära huvudingången och hängde den tillfälliga skylten som jag har fått i vindrutan. Bytte åter om från sandal till specialskon och steg försiktigt ur bilen. Stegade iväg till huvudentrén och lämnade miniräknaren med damen i luckan. Gymnasiet är låst under skoldagen och obehöriga kommer inte in om det inte ges specialtillstånd.
Jag stegade ut till bilen igen och skickade ett meddelande till Lillasyster att hon kunde hämta sin miniräknare och att den var på plats. Hon var så tacksam och hämtade den i tid för lektionen i matematik.
Själv låste jag upp bilen, satte mig i förarsätet och bytte åter om till min högra sandal. Körde hem lika försiktigt och var nog mest lättad när jag parkerade min fina, gamla trotjänare till bil i garaget igen.

Min högra fot iklädd specialskon och jag tog en första tur i bil sedan operationen i mitten av maj.
2 svar till ”Första turen…”
Nöden har ingen lag, heter det visst. Så bra att det fungerade fint o du fick levererat miniräknaren
GillaGillad av 1 person
Tack! Ja, verkligen!
GillaGilla