Nya vyer, samma projekt

Hela helgen har det lovats regn och kallt. Vått och grått. På förmiddagen gav vi oss iväg. Vädret till trots. Packade vinterjackor och vinterstövlar för säkerhets skull medan vi hade på oss våra tunnare vårjackor. Det hade gått nästan fyra månader sedan jag hade besökt vår lilla stuga i norra Wisconsin. Maken kom strax före London resan för att kolla att allting stod rätt till.

Men nu var det äntligen dags för ett besök igen. Skulle ju verkligen ha varit trevligt med riktigt härligt, soligt vårväder. Dock är det ju väldigt lite man kan göra åt vädrets makter, så vi bestämde oss för att packa alla möjliga kläder för alla möjliga, tänkbara väder och begav oss iväg.

Blygrått och blytungt, men ändå… islossningen på vår lilla sjö skedde för två dagar sedan hade vi fått veta via mejl och mycket riktigt. Isen är borta. Bara för nyfikenhetens skull mätte Maken temperaturen i vattnet. Jodå, mitt på dagen registrerades 5 plusgrader. Inte aktuellt med ngn simning alltså!

Istället för simning blev det en enormt skön eftermiddag inne i stugvärmen med ljudbok i öronen och stickningen i handen. Och så sjön som erbjöd lite fågelliv och däremellan vågor vartefter vindarna blåste in regnskurarna som avlöste varandra.

Liknande program lär följa under lördagen om inte vädret helt plötsligt svänger. Detta verkar dock föga troligt….

Nya vyer, samma projekt….