Smått äventyrligt en helt vanlig fredag i januari

Det skulle äntligen bli färd till stugan i norra Wisconsin. Maken har varit på besök flera ggr sedan i somras, men den senaste gång jag kommit var i början på september. Denna helg skulle det då bli av.

Det var tänkt att vi skulle åka då Maken var klar på jobbet på eftermiddagen. Han kom hem, vi lade det vi behövde ta med oss i bilen och satte kurs genom Tvillingstäderna och österut.

Vi hade kört en och en halv timme ungefär när vi upptäckte att vi hade väldigt lite energi kvar i Teslan! Detta var mycket märkligt eftersom vi, enligt bilens kalkyleringar, hade tillräckligt med energi när vi startade hemifrån. Det är visserligen vinter och då går det mera energi och uppe i urskogen finns det ännu få ställen att ladda.

Jaha… Vi var lite mitt ute i urskogen när detta upptäcktes och efter en snabb förhandling och uppsökande efter laddnigsstationer, kom vi fram till att det var bäst att köra tillbaka en halvtimme. Om alla beräkningar gick rätt och vi inte använde för mycket energi, skulle vi ha några procent el kvar vid framkomst av laddaren.

Vi svängde om och körde tillbaka. Fortsatte först i samma riktning vi kommit, men när vi väl nådde motorvägen och hade endast 9% kvar på batteriet, svängde vi norrut. Vi hade fortfarande 27 km att köra innan vi var framme vid laddningsstationen.

Jag höll blicken borta från bilden av batteriet medan Maken körde. Ville inte riktigt veta om vi skulle nå ända fram eller inte… Möjligen skulle det bli att ringa bogserbil och ha den att skjutsa oss fram de sista kilometrarna till laddningsstationen…..

Enlige bilen skulle vi ha 5% kvar på batteriet då vi kom fram. Då vi svängde av motorvägen hade vi 4%…. Fram kom vi och det var verkligen en lättnad när Maken lade i kontakten och batteriet började laddas igen.

Framkomna till laddningsstationen. och endast 4% kvar på batteriet….

Har man så lite energi kvar i bilen tar det en stund att ladda, men ändå inte längre än 30 minuter tills vi hade tillräckligt med energi igen att ta oss fram till stugan. Restaurangen vi hade tänkt besöka på vägen upp skulle hinna stänga innan vi hann fram dit, så det blev ett annat val. Till den nyvalda restaurangen kom vi fram vid 19.30. Tack vare liten medhavd matsäck i bilen var vi i alla fall inte vrålhungriga. Beställde varsin rätt god hamburgare och kunde sedan fortsätta fram till vår stuga.

Fram kom vi äntligen just före kl.21, runt två och en halv timmar senare än vi hade planerat från början, men nu är vi i alla fall på plats. Det var förstås alldeles mörkt när vi kom fram, men åtminstone varmt och skönt inne i stugan eftersom Maken har ordnat så att han sköta värmen hemifrån Förorten. Innan vi kom in i denna värme dock, måste vi skotta oss fram! Helt otroligt vad mycket snö det har kommit här med! En mycket snörik vinter på alla håll får man konstatera! Vi lyckades få upp bilen på sin vanliga parkeringen trots all snö och imorgon i dagsljus får vi skotta noggrannare.

Vi har drivor utanför stugan och fick skotta en del innan vi ens slapp in!

Trots att julen äv över tog jag fram ljusstaken som vi förvarar här och nu sprider den värme och ljus och ger en trevlig stämning på en ngt äventyrlig kväll.