Höst

Jo men visst. Trots denna veckas otroliga värme och fukt ( eller vad sägs om +27 och +29 grader och 64% luftfuktighet?) skriver vi första oktober vi med och träden är vackrare än vad de var för ett par veckor sedan. Vi har mest gult runtomkring oss, men även gult, brunt och orange syns nu överallt. Alla dessa fantastiska färger bevittnade jag idag när jag var ute på en körtur och gjorde ärenden, men även här hos oss på andra sidan Potten är Farbror Polisen mindre glad om man sitter med mobilen i handen när man rattar en bil, så det blev inga bilder naturligtvis.

Något annat hos oss som är ett klart hösttecken är homecoming. Detta är en stor tradition i gymnasiet och sgs alla elever åker för att se på den amerikanska fotbollsmatchen som spelas mellan hemmagymnasiet och ett annat lag på hösten. Lillasyster och fem andra kompisar åkte på matchen ikväll. Det märks att hon går sista året i mellanskolan och börjar på gymnasiet nästa år. Mitt i allt är ngt sådan som denna fotbollsmatch viktig. Eftersom Sonen går sista året är han liksom färdig med allt vad gymnasiet heter. Han är som bekant redan antagen till pilotutbildningen vid universitetet dit han ville komma in, och nu är det liksom bara att tuta och köra igenom detta sista året i gymnasiet, för att sedan äntligen få börja lära sig flyga ännu flera olika plan och så småningom kalla sig fullfjädrad pilot. Vad är en amerikansk fotbollsmatch vid gymnasiet längre, liksom?

Däremot var det väldigt snällt av honom att skjutsa Lillasyster till hans skola och om en stund hämtar han hem henne också, som utlovat.

Bilden ovan visar en del av träden bakom vårt hem. Snart ser vi grannarna igen när alla löv har fallit. Tyvärr är färgerna en aning tidigare i år än normalt. Detta till följd av stressen som träden erfor hela sommaren till följd av den långa torkan. Hösten har hittills också varit relativt torr, även om vi fått mera regn än vad vi fick under hela sommaren. Förhoppningsvis får vi en ordentligt lager med snö denna vinter, men det är ju lite si och så med den vita varan numera också. Vilket i sina tur får mig att tänka på Greta Thunberg och hennes outtröttliga kampanj för klimatet och mot världens regerande herrar. Hon är onekligen tuff den unga damen och man kan ju bara hoppas att världens ledare börjar lyssna till henne och alla andra klimat aktivister så fort som möjligt. Jag är helt övertygad att vår jord anpassar sig. Däremot tvivlar jag lite på att människan överlever många hundra år till… eller? Vad tror ni?