AskOnsdag

… det bidde inga fastlagsbullor igår på den tisdagen, som förresten kallas Fat Tuesday här i USA: Uppmärksammas lite här och där gör den, men inte nämnvärt. Tror faktiskt att den kommer från katolikerna, men är inte så säker på den saken… Den lite skojiga benämningen kommer ju naturligtvis från att man skulle äta upp sig på tisdagen innan fastan började.

Idag är det såldes askonsdag och som sig bör hade jag bänkat mig framför skärmen för att intaga kvällens gudstjänst från kyrkan. Endast gudstjänst online denna askonsdag. Covid fallen i Minnesota är långt, långt nere. Lägre än de var förra sommaren, men jag tror denna gudstjänst var planerad att sändas via nätet sedan länge och så förblev det. Tyvärr gick ngt galet med hela sändningen, så det blev stopp och belägg. Detta var verkligen synd, men jag gissar att hela gudstjänsten bandades ändå och streamas vid tillfälle via nätsidan. Ingen panik alltså, men det skulle ha varit trevligt och stämningsfullt med gudstjänst så här på kvällskvisten. Att inleda fastan på….

I och med världsläget känns det extra bra och lugnande att ta del av gudstjänsterna nu. I och för sig är detta inget ovanligt eftersom det hör till den vanliga veckorutinen i vår familj, men nu innebär dessa gudstjänster extra trygghet och tro på att det finns ngt större än den lilla, dumma människan som ställer till tråkigheter för andra.

Vissa världsledare som tror de är stora och mäktiga, men när det riktigt kommer till kritan är de lika små som vi andra och en dag kommer de att behöva stå tills vars för det de åstadkommit. Helt enkelt. Då skulle inte jag vilja vara den som invaderade ett helt oskyldigt land utan ngn som helst orsak!

Sådan tankar rör sig i mitt lilla huvud denna askonsdagskväll. Då fastan inleds och kulminerar om 6 veckor i påsk och vår. Kvittrande fåglar, träd som snart spricker ut, påskägg och harar och vår jord visar än en gång att det är vår och nytt liv föds. Förhoppningsvis är kaoset i Europa över vi det laget… Vi får bara hoppas och be….