Proppmätt!

Svärfar ville bjuda oss ut på restaurang denna lördagskväll. Reservationer hade han också lyckats göra, vilket Inte är  alldeles så lätt här i Tvillingstäderna eftersom många av restaurangerna inte längre tar emot förfrågan om reservationer. Speciellt inte på helgerna då många gärna går ut på en matbit.

Eftersom Dottern är hemma från studierna denna helg, passade det ypperligt för oss alla att åka ut på middag. Sagt och gjort. Svärfar reserverade tidigare i veckan,  så ikväll, på utsatt tid, åkte vi i samlad tropp till den italienska restaurangen.

Behöver jag säga att servicen var utmärkt? Eller behöver jag nämna  att maten och sällskapet var ännu bättre?

Jag beställde en portion spenatfettucine med gräddsås och rökt lax! Otroligt gott! Jag är normalt ingen stor pastavän, men jag måste säga att denna rätt var utsökt. Och mättande! Jag är heller ingen stor vän av rött vin, men vinflaskan som Maken beställde och som delades mellan fyra vuxna, passade  alldeles utmärkt med de olika pastarätterna som vi alla hade  beställt och kompletterade måltiden.

Efter den utsökta maten kom vi hem till oss för efterrätt. Jag hade inte hunnit baka något fantastiskt, utan istället köpt en färdiggjord citrontårta. Svärfar är ingen chokladvän ( jo jag vet, stackars karl alltså!) och eftersom det var han som bjöd oss på mat på utsökt ställe, var det ju inte mer än rätt att han skulle få ngt med citron ( eftersom han gärna äter mera syrligt än sött)  till efterrätt, eller hur?

En trevlig kväll med trevligt sällskap och utsökt mat helt enkelt. Nu känns det mera som om att jag inte behöver äta ngt på ett år eller två!