När den finländska kocken ger sig i kast med amerikansk-irländsk matlagning

Det 17.3 firas alltid St.Patricks dagen här i USA  ( och säkert på Irland också) och på den dagen skall man ha gärna ha på sig grönt och äta Corned beef and cabbage.Är man sedan ölrdrickare skall man gärna också ta sig en äkta, mörk Guinness, men detta lämnade jag upp till Maken och Svärfar och drack ett glas vatten med min middag istället!

Det blev gott, trots att finländskan gav sig i kast med denna, typiskt irländska maträtt idag. Egentligen, säger min goda amerikanska vän, med irländskt ursprung och en far från landet, att denna maträtt äts egentligen för att fira det nya året, inte  St.Patricks dagen!

Hur som haver, så provade jag ett nytt recept som jag hittade via Pinterest ( alltså, den nätsidan är ju farligt värre! Går inte ofta dit, för jag fastnar! Det finns alldeles för mycket att titta på och begrunda! Hur är det med er? Är ni stora Pinterest anhängare?)

Köttet skulle gräddas i ugnen på svag värme i hela tre timmar. Kålen skar jag nästan i klyftor och stekte i olivolja på båda sidorna och saltade och pepprade. Efter det åkte den in i ugnen på en halv timme där jag ångkokade den i inget annat än öl!

Den stekta kålen är klar att läggas i ugnen. Ölen  finns i plåten under gallret som kålen ligger på.

Vad serverar man med en traditionell irländska maträtt då? Jo, vad annat än potatis och kokta morötter förstås!

Efter måltiden bjöd jag på efterrätt, som dagen tlll ära inte var irländsk, utan finsländsk blåbärspaj med Ekströms vaniljsås!

Någon måtta med det irländska måste det ju vara ändå… 😏

 

 

Pi Day! ( Pi= pie)

Idag, den 14.3 eller 3.14 firas Pi Day eller Pi dagen! Uppmärksammas eller firas denna dag hemma? Här firas den mer eller mindre, beroende på om man bryr sig eller inte. Dottern, i Wisconsin på studenthemmet har bakat pajer hela veckan och sammanlagt tror jag hon fick ihop hela sex stycken pajer för sig och sina kompisar! En annan studerande bakade också, men jag tror han fick bara ihop en paj.

Jag har inte hunnit baka pajer idag, har inte ens kokat middag, men Maken inhandlade en paj åt oss istället och den var riktigt god!

I år firades Pi Dagen med med en chokladpaj. Väldigt god om än lite väl söt…

11!

Glasstårtan var precis så god som hon hade hoppats och presenterna var till och med bättre än väntat!

Lillasyster har fyllt elva och nu , efter att familjen firat henne måste vi planera barnkalaset som skall gå av stapeln nästa helg…!

Enligt ‘ryktet’ skall en pinata inhandlas och en tårta bakas, lekar och priser planeras och köpas…. Tur att det är ledigt från skolan imorgon så att vi kan komma igång och förhoppningsvis få en bra början!

Fyrtiofem minuter kvar….

… innan jag skålar in det nya året här på andra sidan Potten. Jo, du läste rätt. Jag. För resten av familjen gav upp för en stund sedan. Maken, efter en väldigt lång julvecka på arbetet har somnat och snarkar  redan högljutt. Dottern, som har en träff med goda kompisar ute på restaurang till morgonmålet imorgon på Nyårsdagen, slocknade för en stund sedan hon med. Både Lillasyster och Sonen är vakna ännu, men sitter på varsin skärm och väntar in nyåret efter att vi just sett färdigt den härliga filmen Dumma mej. 

Fast vi inte hade några vilda utsvävningar precis, blev det ändå en riktigt mysig kväll, trots att de inte varade till midnatt.

Enligt traditionen hos denna familj, blev det plockmat till middagen, istället för en vanlig middag. På bilden syns ostbrickan och räkorna i bakgrunden och i försgruden quesadillas som jag stekte.

En tidig skål under middagen fick vi också in.

Efter att middagen var överstökad och bortplockad spelade vi, på Sonens begäran Dominos.  Ett roligt  spel och nu är alla barnen stora och kan och orkar hänga med. Men innan vi kom så långt, skrämde Lillasyster oss med att i misstag slicka i sig lite glass med jordnötter i! Hon visste inte att vi hade använt denna sked till båda glassorterna efter middagen då vi serverade efterrätten. Maken hade serverat kolaglassen först och efter att de allergiska flickorna fått sin glass, använde Maken skeden till glassen som innehöll jordnötter.

Något senare såg Lillasyster skeden på diskbänken och slickade  av den!  Varpå hon gav ifrån sig ett litet utrop och på Makens begäran gick direkt in tll badrummet och skjölde ur munnen. Dock är hon så allergisk att den undre läppen genast vsvällde upp och tungan blev tjockare den med. Maken gav henne snabbt två antihistamintabletter  och sedan var det bara att hålla ett öga på henne. Hon kliade på läpparna, och tungan var tjock, men hon hade inga problem med andningen, tack och lov. Rädd var hon inte heller utan rapporterade symptomen då de uppstod. Tio minuter senare kliade det över hela kroppen, fast inga utslag syntes och några mintuer efter det hade hon ont i magen. Vi kunde lugnt konstatera att hon inte vuxit ur denna allergi och behöver fortfarande vara försiktig!

När anithistaminen började hjälpa, blev hon fort fri från sina symptom och kvällen fortsatte utan fler  sådana överrsasknginar.

Det blev MarioKartWii  för hela slanten! Maken tävlade mot Sonen och Dottern och det blev en  tävling som hette duga! Som det säkert märks på bilden var spänningen på topp, se bara på Sonen som sitter alldeles på kanten av soffan för att riktigt kunna koncentrera sig! Dottern är halvvägs in i TV rutan hon med, medan Maken bara njöt  över att få spela mot sina barn. Jag måste säga att jag inte  vet vem som sist och slutligen vann, däremot vet jag att det kanske blir en till omgång imorgon eftersom de hade så roligt!

Kvällen avlustades alltså med filmen Dumma  mej. Vi hade tänkt att vi skulle ta ett filmmaraton och se både ettan och tvåan, men så blev det inte. Kanske vi får ta följetongen imorgon, precis som mera MarioKart?

Nu känner jag själv att ögonlocken blir tunga och att det är dags att krypa til kojs.

Önskar er alla medbloggare och ni som läser och följer med bloggar en riktigt fin början på 2019! Vi bloggar/läser vidare!

Gott Nytt År!! 🎊🎉🥂🍾🎆🎇

God fortsättning!

Julen har vi också  firat. Kanske inte med så mycket pompa och ståt detta år, men dock med julbesök i kyrkan, Svärföräldrarna på julmiddag och den sedvanliga julklappsutdelningen som sig bör.

Inga gäster på besök blev det i år. Maken jobbade ett nattskifte mellan julaftonen och juldagen och en del kontakt mellan Norden och andra sidan Potten blev det också. Ljuvliga teknik! Trots alla dessa år så långt borta från Jakobstad, lyckas jag  fortfarande drabbas av hemlängtan runt juletider. Med den underbara teknikens hjälp, lättas denna hemlängan och det är bara så roligt med täta kontakter OCH att dessa kontakter är möjliga!

Pepparkakor och äkta rågmjölslimpor hör nog julen till fortfarande ävenom sillen och sillsalladen, kålrotslådan och morotslådan fallit bort. Dessa är alla lite för exotiska för mina amerikanska släktniingar.

Dock  njöt vi av julskinkan, potatismoset och annat gott och hade en väldigt trevlig julmiddag på alla sätt och vis!

God fortsättning!

 

På peniosnärsfest

I lördags, på samma dag som Maken fyllde år  faktiskt, var vi bjudna på fest. Två av Makens kolleger gick i pension i somras och nu skulle det till att festas då. Jag hade faktiskt ingen större lust att gå på denna fest, hade liksom tänkt skicka Maken på egen hand. Fast han ville ha mig med, så som den trogna läkarfru som jag ju är, följde jag då snällt med…! ( ha!)

Vi kom till ett fantastiskt vackert hem i en förort lite söder om vår. Högt i taket, stora fönster, omgivet av skog var hemmet och inredningen gick i vackra, ljusa färger. Ljusa soffor, vackert trägolv och naturligt bruna färger i det vackra och öppna köket, där det tillreddes enormt gott småplock. Den för kvällen inhyrda cateringpersonalen gick omkring och fyllde på vin och champagneglas. Eftersom vi skulle köra hem, höll jag mig till ett gott mineralvatten medan Maken tog några glas vin. Han skulle jobba följande dag så några vilda utsvävningar blev det inte för honom heller.

Den goda maten bestod av små skinksmörgåsar som personalen gick omkring och bjöd på. Små, söta gurkskivor med hackade tomater och sparris med gravad lax m.m. Flera slags ostar och kex, samt små delikatata chokladrutor och osttårtor till efterrätt.

Det belv en lyckad fest, med många kolleger samt fruar och äkta hälfter som kom. Jag som inte alls hade haft ngn lust att åka på fest, fann mig själv med att småprata med flera av Makens kolleger som jag hade träffat vid andra, liknande tillfällen. Flera av fruarna och jag hade faktiskt så trevligt att vi beslöt att ordna en till fest efter julen någongång. Det är klart att inte alla anestesiläkare kan närvara på samma gång någongång, eftersom de två sjukhusen och de tre klinkerna som de alla jobbar vid, alltid behöver ha personal!

Fast visst var det roligt att kvällen blev så lyckad ändå! Tal hölls det också till de två nyblivna persnionärerna och Maken höll ett så fint tal att han fick rungande applåder till och med. ( Jag hade  tänkte säga att han hade födelsedag, men det ville inte Maken, så jag lät bli…) Och så måste det ju skämtas en hel del på en sådan här fest också. Läkare, som dagligen håller på med blod och andra kroppsvätskor, är inte så finkänsliga som vi andra och det kom en del detaljer om blod och krossade skallar, men det vara bara att inte låta fantasin skena iväg alldeles för mycket.

Snaps bjöds det också på för den som var intresserad:

I sprutformat, förstås!

Efter en riktigt lyckad kväll var vi hemma redan vid 22 tiden, så att Maken kunde krypa i säng i normal tid för att jobba sitt söndagspass på 12 timmar som han hade på schemat följande dag.

 

Zumba party!

Idag  på eftermiddagen var jag bjuden på födelsedagskalas, och inte vilket kalas som helst, utan ett Zumba kalas! Min väninnna  har en s.k ‘mile stone birthday’ och fyller 40 imorgon. Och hon valde att inte sitta runt ett bord med god tårta, och champagne, utan bjöd istället upp till dans, Zumbdans!  Vi var runt 20 talet inbjudna damer som radade upp oss på studiogolvet i gymet och satte igång.

Flera av oss hade deltagit i Zumba förut, men det var många som aldrig hade varit med om denna härliga motionsform och det märktes att de hade väldigt roligt! Dans är ju en sådan bra motionsform också och kan man inte de rätta stegen, men har rytmisinne så är det bara att njuta av de härliga rytmerna och dansa på.

Det var en fartfylld timme och ett väldigt annorlunda kalas, men väldigt roligt! Egen dryck måste man ha med sig i form i vatten, ingen tårta bjöds det på, utan istället ett trevligt umgänge och en massa danssteg.

Detta tror jag att jag skall göra nästa år då det är min tur att fylla igen! Härligt!