Vårens första skörd

Igår, lördag skördade jag de första stjälkarna av den jättelika rabarbern som vuxit och frodas så till den milda grad att den blommar! Ve och fasa, nu blev det ju nästan panik då Maken googlade och vi fick reda på att om rabarbern blommar, går all energi till blommorna och färre ätbara stjälkar kommer att produceras!

Blomman skars bort i all  hastighet och nu får vi ju då se vad som hända skall…

Den fösta skörden var dock väldigt rik och jag plockade tio stjälkar för att göra en god efterrätt på rabarber och jordgubbar, Ovanpå detta sätts sedan en blandning av havregryn, farinscoker, smör och kanel och sedan skall allt in i ugnen.

Servera varm med vaniljglass och det blir en  vårig/somrig efterrätt!

Ny import!

Som sig bör var jag en sväng til mataffären här på eftermiddagen. Det är måndagsledigt som vanligt och en del förnödenheter behövde inhandlas. För en gångs skulle var listan inte lång, så jag åkte till en nyare mataffär här lite närmare i grannförorten. Den öppnade faktiskt redan för ett år sedan, men eftersom utbudet är digert med olika mataffärer här runtomkring, hade jag inte åkt dit igen och ångrade detta lite nu.

Jag hade helt enkelt glömt bort hur trevlig denna affär är och vilket fint utbud med mat och varor det erbjuds.

Döm om min häpnad när jag såg detta:

Det är alltså smör, eller bredbart smör gjort i Finland! Importerat ända hit till Mellanvästern! Det låter ju nog lite oklokt faktiskt, men för USD 1.99 var det inte dyrare än den  motsvarande amerikanska produkt som jag vanligen köper, så det skall bli intressant att jämföra smaken. Att se hur salt det är.

Ni som är hemmaboende har ju säkert hört att den finländska maten är ordentligt salt, men kanse inte upplevt det på samma sätt eftersom ni är så vana med detta.

Numera märker jag det betydligt när jag är hemma på besök. Den finländska maten är väldigt salt när den jämförs med den amerikanska och jag använder väldigt  lite salt då jag kokar mat. Någt som amerikanerna dock är mycket bättre på än salt, är sött! Socker är den stora kryddan här på andra sidan Potten och jag måste säga att inom detta klår amerikanerna finländarna med hästlängder!

På tal om mat, bäst jag tänder grillen och lägger igång kvällens matlagning!

Så där hux flux på en måndag!

Det är svårt att köpa en liten skinka! Alltså hade vi en hel del kvar efter påskskinkan som vi jag tillredde i lördags. Denna skinka behövde ätas, så detta i sin tur ledde till att det blev en skinkpaj till middag ikväll. Eftersom jag gjorde en extra stor paj med mycket skinka, röd parprika, och ost som fyllning, fanns det en hel del, så Maken ringde till sina föräldrar och hux flux kom de på middag en helt vanlig måndagskväll.

Efetrsom skinkpaj är  ( i vanliga fall) morgonmat  på den här sidan Potten, rörde jag till en fruktsallad bestående av skuren mango, jordgubbar, blåbär och bananer och till denna severade jag också vaniljyoughurt tillsammans med skinkpajen. För de kaffedrickande såg Maken till att det fanns nybryggt, hett kaffe och alla åt och lät sig väl smaka.

En gråmulen och regntung dag som denna, blev det lite extra mysigt kring middagsbordet ikväll. Så där hux flux helt enkelt!

Proppmätt!

Svärfar ville bjuda oss ut på restaurang denna lördagskväll. Reservationer hade han också lyckats göra, vilket Inte är  alldeles så lätt här i Tvillingstäderna eftersom många av restaurangerna inte längre tar emot förfrågan om reservationer. Speciellt inte på helgerna då många gärna går ut på en matbit.

Eftersom Dottern är hemma från studierna denna helg, passade det ypperligt för oss alla att åka ut på middag. Sagt och gjort. Svärfar reserverade tidigare i veckan,  så ikväll, på utsatt tid, åkte vi i samlad tropp till den italienska restaurangen.

Behöver jag säga att servicen var utmärkt? Eller behöver jag nämna  att maten och sällskapet var ännu bättre?

Jag beställde en portion spenatfettucine med gräddsås och rökt lax! Otroligt gott! Jag är normalt ingen stor pastavän, men jag måste säga att denna rätt var utsökt. Och mättande! Jag är heller ingen stor vän av rött vin, men vinflaskan som Maken beställde och som delades mellan fyra vuxna, passade  alldeles utmärkt med de olika pastarätterna som vi alla hade  beställt och kompletterade måltiden.

Efter den utsökta maten kom vi hem till oss för efterrätt. Jag hade inte hunnit baka något fantastiskt, utan istället köpt en färdiggjord citrontårta. Svärfar är ingen chokladvän ( jo jag vet, stackars karl alltså!) och eftersom det var han som bjöd oss på mat på utsökt ställe, var det ju inte mer än rätt att han skulle få ngt med citron ( eftersom han gärna äter mera syrligt än sött)  till efterrätt, eller hur?

En trevlig kväll med trevligt sällskap och utsökt mat helt enkelt. Nu känns det mera som om att jag inte behöver äta ngt på ett år eller två!

 

God fortsättning!

Julen har vi också  firat. Kanske inte med så mycket pompa och ståt detta år, men dock med julbesök i kyrkan, Svärföräldrarna på julmiddag och den sedvanliga julklappsutdelningen som sig bör.

Inga gäster på besök blev det i år. Maken jobbade ett nattskifte mellan julaftonen och juldagen och en del kontakt mellan Norden och andra sidan Potten blev det också. Ljuvliga teknik! Trots alla dessa år så långt borta från Jakobstad, lyckas jag  fortfarande drabbas av hemlängtan runt juletider. Med den underbara teknikens hjälp, lättas denna hemlängan och det är bara så roligt med täta kontakter OCH att dessa kontakter är möjliga!

Pepparkakor och äkta rågmjölslimpor hör nog julen till fortfarande ävenom sillen och sillsalladen, kålrotslådan och morotslådan fallit bort. Dessa är alla lite för exotiska för mina amerikanska släktniingar.

Dock  njöt vi av julskinkan, potatismoset och annat gott och hade en väldigt trevlig julmiddag på alla sätt och vis!

God fortsättning!

 

Säsongens första chili

Varm och god slank den ner i halsen i går kväll. Sväföräldraran uppskattade höstmiddagen en kylig kväll. Chili är egentligen en amerikansk rätt, härstammar alltså inte från Mexiko som många tycks tro.

Det finns alla möjliga recept på chili, men de är alla baserade på tomater och bönor och ngt slags kött. Jag använde min s.k ‘slow cooker’  och lät chilin koka hela dagen  på svag värme, vilket gör att den blir så god.

Chilin skall också gärna vara starkt kryddad för att riktigt räknas som chili. Jag hade lagt i två klyftor  vitlök och en halv lök, salt, två teskedar  socker, rikligt med både chilipeppar och Red Hot Sauce, vilket påminner om tabasco sås där hemma. I och med att chilin kokade på svag värme i åtta timmar, fick kryddorna blandas ordentligt och det starka kokade bort och chilin fick en väldigt riklig smak istället. Jag stekte malet kött och lade till tomaterna och bönorna och sedan fick hela härligheten koka under dagen.

Till chilin serverade jag färskt, hemmagjort bröd. Visserligen knådat och gräddat i maskin, men lika gott ändå och mycket behändigt.

Det blev en god middag udner en kylig kväll i slutet på september. För endast två veckor sedan  var det över 30 grader varmt…

Loggat in

Jag har länge vetat om det, men inte velat göra ngt åt saken. Eller egentligen inte funnit motivationen. Dock är det nu höst  och dags attdra på sig långbyxorna igen och det faktum att mina jeans är alldeles för tajta, gjorde att jag tog tag i saken.  Dag att banta…igen!

De där vanliga tio kilona som kommer på och sedan tas av igen. Loggade in till  den trogna appen  på mobilen gjorde jag igen, räknar kalorierna för varje måltid, allt som stoppas i munnen. Subtraherar  efter Zumbapass eller annan aktivitet och försöker att inte äta ngt extra.

Efter  bara en dag har det gått väldigt bra och jag har en hel massa kalorier över. men det är bara en dag… Motivationen måste hållas uppe och kilona måste börja rasa, annars  är det inte kul. Mat är god. Jag tycker om att stå i köket och koka och vill följaktligen smaka på vad jag kockar till också.

Hur gör ni andra för at hålla vikten nere? Jag har förstått att det bara blir svårare ju äldre man blir. Tips emottages gärna. Tycker vekligen inte at jag är lastgammal, men så fort jag inte håller koll på vad jag äter och hur mycket jag rör på mig, kommer kilona smygande.

Jag hoppas att jag orkar hålla motivationen uppe och gå ner de där samma tio kilona igen. Vi får se…