Fast inte då en fredag med en massa rymdskepp och rymdvarelser utan en fredag med UnFinihsed Objects vad gäller stickningen.

Denna halsduk påbörjades för ganska exakt tre år sedan. Jag var alldeles grön vad gällde sk color work och hade precis börjat lära mig sticka med mera än en färg samtidigt. ( På engelska heter det color work eller stranded knitting när man stickar mönster i flera färger samtidigt.)
Igår tog jag åter upp halsduken ovan eftersom jag går i väntans tider på posten och garnet som jag beställde tidigare i veckan till Strömsötröjan. Lika bra att jobba på denna medan jag väntar istället för att börja på ngt nytt.
Sagt och gjort… och egentligen är det en riktigt enkel och trevlig stickning, annat kan inte påstås.
Numera kan jag mera om denna sortens stickning också och vet hur man håller de olika garnen för att få en tydligare bild av det som man vill skall framhävas. Det visste jag helt enkelt inte när det begav sig och när jag påbörjade halsduken ovan. Det syns rätt bra på nära håll då jag jämför hur mönstret framträder med de nyare varven jag stickat. Men det tänker jag att är helt ok, för mina framsteg syns tydligt och det i sig själv är ju roligt. Jag har helt klart lärt mig ett och annat.

Dopfilten ovan är egentligen inget UFO, utan helt klar att ge bort till nästa bebis som döps i vår församling. Föräldrarna får dessa filtar som dopgåva av församlingen. Filtarna stickas anonymt av oss församlingsmedlemmar. För några dagar sedan kontaktades jag av en av de anställda vid vår församling och hon undrade om jag kunde tänka mig att sticka några dopfiltar igen eftersom det endast finns två kvar på lager. Jo, men visst tyckte jag och beställde genast samma garn som jag använde för två år sedan från samma garnbutik på nätet. Ett skönt yllegarn, super wash, som kan både tvättas och tumlas, men är ändå inget akrylgarn.
Alltså har jag två olika garnbeställningar på kommande med posten, vilket i sin tur betyder att jag behöver fortsätta jobba på halsduken så att den förhoppningsvis inte ligger i korgen i ytterligare tre år och väntar på min uppmärksamhet.

Lämna en kommentar