Potato chip knitting! Jo, jag tackar jag!

–it’s just as easy as eating potato chips!, bedyrade den Goda Väninnan under våra timmar i stickjuntan på måndagskvällen om disktrasan som hon gärna stickar under sommarmånaderna i lätt bomullsgarn. Lovade skicka mönster och när jag öpnade mina blå imorse hade detta mönster redan hittat sin väg genom etern och landat i min brevlåda.

På eftermiddagen grävde jag fram stickor och restgarn för att börja på. Satte upp de 45 maskorna som mönstret krävde och började sticka. De första två raderna hur enkla som helst, även den tredje och den fjärde. Redan då var det dags att byta färg på garnet. Sagt och gjort. Klippte av färg A och satte till färg B, inga problem så här lång heller…. Efter det var det absolut färdigt med potatis chipsen! På alla sätt och vis! Detta stämde icke!

Vid detta laget var det dock dags att ta tag i kvällens middag och jag lade denna potatis chips stickning åt sidan…. Kom hem efter ett möte på kvällen och rev upp det lilla jag hade fåt gjort. Det var ngt som inte stämde. Satte upp nya maskor. Stickade förnöjt eftersom det hela såg rätt ut. Precis som den Goda Väninnans och som på bilden som följde med mönstret. Nämen, så nöjd jag blev! Fortsatte ngn rad till….. och märkte att detta inte heller var rätt. Alltså rev jag åter upp och skall alldeles just ta tag i försök nummer tre…. Den Goda Väninnan äter helt enkelt mycket mera invecklade chips än jag gör fick jag konstatera!