… som faktiskt är himla roligt att sticka. För ca. fem år sedan började jag lära mig sticka spets. Den första sjalen var allt annat än snygg, men jag var stolt över den ändå. Jag lärde mig en massa nya maskor och så småningom blev det en enorm sjal av hela stickningen. Inte helt rätt, men ändå…

Betula Scarf heter detta mönster och jag har nu kommit till en längd på 99 cm. Halsduken stickas i härliga Malabrigo Rios och varierar som ni ser, i blåa nyanser. Jag har ett helt nystan kvar, förutom det lilla som fortfarande finns kvar av nystanet jag håller på med.

Det var ett tag sedan jag höll på med detta projekt, så jag fick sitta en stund och tänka igenom mönstret innan jag kom igång igen. Jag har stickat så många mössor, sockor och vantar i flera färger och olika mönster och det har varit så himla roligt. Nu tror jag däremot att jag skall hålla mig till spets ett tag framöver…. Vi får se. Inga (nyårslöften) som sagt.

Jag hittade också tre böcker fulla med mönster på olika sjalar och halsdukar i spets som jag beställde hem förra vårvintern. Jag hade glömt bort dessa böcker men har precis suttit och tittat igenom dem. Det finns en hel del fint i dem! En del mönster är nog en aning för svåra för mig, men jag kan ju sticka ngt lite lättare istället. Att sedan bestämma mig vilket jag vill börja med lär bli en smula knepigt….

Tre böcker fulla med mönster och motiv på härliga sjalar och halsdukar i spets…. So little time, so much fun stuff!