Ett år senare….

Idag har det gått precis ett år. Den 16.11 2021 tog jag äntligen tag i saken och började jobba för att få bort övervikten. Det var dags. Det var absolut nödvändigt och jag hade äntligen hittat motivationen.

Jag bestämde mig för att börja smått och uppnåeligt. För att peppa mig själv. Fem kg skulle bort. Mera var absolut nödvändigt, men 5 kg verkade som en bra början.

Jag gav mig själv ett år. Inte för de första fem kilona, men om jag lyckades gå ner dem skulle jag ta fem till.

Jag satsade på diet och träning. Jag tränade sgs dagligen redan eftersom vi hade köpt vår Peloton träningscykel ett och ett halvt år tidigare, men ngn riktig koll på vad jag åt hade jag inte. Pandemin var jobbig för oss alla på olika sätt. Hemma hos oss handlade stressen om huruvida Maken skulle smittas på jobbet eller inte. Innan vi hade vaccinet. Som anestesiläkare intuberade han Covid patienter till höger och vänster och det verkade bara vara en tidsfråga innan han själv insjuknade. Eftersom han själv har astma var detta inte ngt som fick ske….

Mitt sätt att hantera denna stress var att koka god mat här hemma. Vi åt verkligen gott. Kött, potatis, fisk, såser och sallader, grönsaker…. massor med kolhydrater och sockriga efterrätter. Det var inte alls underligt att jag gick upp i vikt i den takt jag gjorde, trots nästan daglig träning.

Till slut var det bara att se sanningen i vitögat. Det var nödvändigt att inhandla nya, större kläder och detta var inte på ngt sätt välkommet.

När jag väl bestämt mig och började logga kalorierna som jag intog i appen på mobilen började det hela gå av bara farten. Jag fortsatte träningen som vanligt, men åt väldigt mycket mindre. Främst mindre socker och kolhydrater. Efter bara 6 veckor hade jag gått ner mina föra fem kilon, så jag fortsatte…Naturligtvis sporrad av min kropps snabba respons.

Nu har det alltså gått ett år. Min totala viktnedgång blev, över förväntan, 18 kilogram! Jag väger i dagens läge tio kilo mindre än vad jag gjorde innan pandemin började. Till slut blev mitt mål att gå ner totalt 20 kg, men dit har jag inte lyckats komma riktigt. Nu i höst har jag jobbat och tränat mycket med magmusklerna och faktiskt gått upp ett kg igen, vilket först var en aning oroväckande, men det verkar inte bli värre än så. Tack och lov. Muskler väger ju som bekant mera än fett.

Jag loggar fortfarande allt jag äter, men inte för att gå ner ytterligare i vikt, utan för att behålla min uppnådda, nya vikt och mitt BMI på 26. Det skulle vara härligt om jag fick ner detta BMI ytterligare, men just nu är jag nöjd.

Som medelålders kvinna finns det en tendens att gå upp i vikt. Det gäller att hela tiden hålla ett öga på dieten och träningen framöver och så änge det går hoppas jag behålla denna nya vikt. Så länge jag har vilja och lusten jobbar jag vidare på detta. Hur länge jag lyckas återstår att se….

Maken och jag i oktober 2021 då vi hälsade på Dottern i studiestaden i oktober 2021 innan jag hade hittat den där motivationen….

Maken och jag vid vår sommarstuga. Denna bild tog vi i september 2022. Som synes har vi båda gått ner i vikt….