Inte riktigt, men nästan…

Alltså, vet ni vad ni har hemma i Finland som är rysligt gott och något som jag ännu till denna dag saknar, fast jag nu bott på andra sidan Potten i mera än halva mitt liv? Jo, yoghurt!

Det lustiga är att familjen , som vuxit och växer upp här tycker likadant! Jag vet inte hur många litervis med Valios goda yoghurt i tetraförpackning som vi köpte när vi var hemma för lite över en månad sedan.

Amerikanerna tycker om sitt socker och allt är mycket sötare här än hemma. Nåja, kanske inte frukt och grönsaker precis, men allt annat verkar det som. Finländsk mat är väldigt mild och då sätter jag verkligen betonignen på MILD. Inget fel i det alls, alla kulturer har sin egen mat och sina egna kryddor och här i landet gillas  alltså då sockret.

Men nu var det ju då mjölkmat, närmare bestämt,  yoghurt som jag skulle berätta om…

Efter att vi kommit hit till Minneapolis igen och inte längre kunde få tag på Valios yoghurt bad barnen (!) mig att damma av min värmeplatta för att göra hemgjord yoghurt! Maken köpte  den åt mig till julklapp för en hel massa år sedan och som jag helt enkelt inte hade tagit mig tid för att använda. Det var ju så mycket snabbare att köpa yoghurt!

Sagt och gjort, jag tog fram den, diskade ur de små glasbehurkarna , kokade mjölk, silade avsvalnad mjölk, blandade med lite färdig yoghurt för att få igång kulturen och ställde sedan på värmeplattan i 8 h. Sedan efter att den processen var avklarad så skulle  den färdiga  yoghurten in i kylskåpet i 3 h.

Att produera sin egen yoghurt är verkligen inte alls så svårt, men det tar sin tid. Jag hade endast 7 st. glasburkar för yoghurten och efter ngn veckaa bad jag Maken beställa en låda till via nätet.

Sagt och gjort, om ytterligare några dagar kom lådan med 8 st. burkar till och nu kokar jag yoghurt varannan till var tredje dag och familjen är mer än nöjd!

Här står värmeplattan påslagen med locket över. Om 8 h är den hemgjorda yoghurten klar. Inte Valios, men dock en god tvåa! 😉