Höstgrillat

Grillar ni under andra årstider än sommaren? Jag har en arbetskamrat som grillar året runt och hon har övertygat mig att det här med grillning faktiskt går hur bra som helst  året runt. Det tar lite längre försåts, speciellt med kolgrill, eftersom  kolen svalnar fortare än vad den gör under varmare sommarmånader.

Eftersom den här oerhört vackra måndagen bjöd på sol från en molnfri himmel och tepmeraturer över det normala beslöt jag mig  att vi borde grilla till middagen när jag befann mig vid mataffären.

Sagt och gjort. Nötbiffar inhandlades och vid 17 tiden tände jag grillen. Det gick förtäffligt trots de hårda vindarna på baksidan av vårt hem. Vindar, som jag inte hade precis räknat med när jag satt ute i höstsolen på framsidan och stickade ngn timme tidigare.

Trots vinden fick jag grillen tänd och en halvtimme senare åkte de marinerade nötbiffarna på gallret.Kolen hölls riktigt heta, trots den hårda vinden. Jag öppnade ventilerna nästan på vid gavel för att få in så mycket syre som möjligt och det måste ha fungerat.

Nöjd och glad severade jag grillade nötbiffar till familjen ikväll tillsammans med potatismos med vitlök och en stekt grönsaksblandning bestående av grön paprika, skivad rödlök och champinjoner. För onvalighetens skulle stekte jag i smör, normalt använder jag olivolja. Saltade och pepprade och  stänkte sedan lite sherry över hela härligheten. Mums! Gott blev det!

Säsongens första chili

Varm och god slank den ner i halsen i går kväll. Sväföräldraran uppskattade höstmiddagen en kylig kväll. Chili är egentligen en amerikansk rätt, härstammar alltså inte från Mexiko som många tycks tro.

Det finns alla möjliga recept på chili, men de är alla baserade på tomater och bönor och ngt slags kött. Jag använde min s.k ‘slow cooker’  och lät chilin koka hela dagen  på svag värme, vilket gör att den blir så god.

Chilin skall också gärna vara starkt kryddad för att riktigt räknas som chili. Jag hade lagt i två klyftor  vitlök och en halv lök, salt, två teskedar  socker, rikligt med både chilipeppar och Red Hot Sauce, vilket påminner om tabasco sås där hemma. I och med att chilin kokade på svag värme i åtta timmar, fick kryddorna blandas ordentligt och det starka kokade bort och chilin fick en väldigt riklig smak istället. Jag stekte malet kött och lade till tomaterna och bönorna och sedan fick hela härligheten koka under dagen.

Till chilin serverade jag färskt, hemmagjort bröd. Visserligen knådat och gräddat i maskin, men lika gott ändå och mycket behändigt.

Det blev en god middag udner en kylig kväll i slutet på september. För endast två veckor sedan  var det över 30 grader varmt…

Who needs a recipe anyway?

Det ekologiska köttprodukterna  som vi köper från de närliggande bondgårdarna är inte altid valbara. Eller egentligen aldrig. Vi får en eller två lådor med olika köttprodukter/leverans  och senaste gång fick vi flera påsar med malet griskött.

Jaha, vad i all världens tider gör man med malet griskött funderade jag? Maken föreslog att jag skulle prova på att göra biffar att lägga på grillen och så sökte han upp några recept på nätet. Detta var ngn vecka sedan redan och idag på eftermiddagen fick jag för mig att jag skule försöka mig på dessa biffar då.

Jag tog mig ingen tid att söka fram recept. Tog fram skålen, vispeln och min köksmixer och satte igång. Tinade upp det frusna köttet i mikron och hällde ut det i skålen. Hackade lök med hjälp av mina andra köksmaskin och hällde ned i skålen. Saltade, pepprade och lade till en lite starkare grillkrydda och lät mixern blanda ihop det hela.

Sedan blev det till att forma biffarna och så tog Maken över vid grillen. Jo, jag kan faktiskt grilla på kol, men idag valde vi att använda gasgrillen och där är det Maken som regerar, helt klart.

Efter bara några mintuer på grillen, på varsin sida, visade köttermometern att biffarna var klara och vi kunde sätta oss till bords. Till biffarna hade jag gjort en potatissallad och marinerat grönsaker för att läggas på grillen de också.

Och nu måste jag säga, att jag var mäkta stolt över biffarna! Inget recept, de höll ihop  på grillen och de hade en rikigt bra smak. Inte för starka, men ändå fylliga i smaken.

Det här gör vi om- utan recept! 😉

Frukosten är serverad!

Så här otroligt glad blev Lillasyster igår på söndagförmiddagen när hon själv hade kockat ihop sitt favoritmorgonmål. Hon har nämligen aldrig varit förtjust i att äta på morgonen dä hon vaknar och när hon var yngr fick vi hitta på alla möjliga knep för att åtminstone få lite mjölk i henne.

Nu har vi hittat ett fungerande recept: två rostade brödskivor och emellan dessa ett stekt ägg med lös gula och en  skiva  stekt skinka. Gärna skivade jordgubbar, äpplen eller annan frukt serveras på sidan. Mums!

Igår morse, innan jag begav mig iväg till gudstjänsten lät jag henne steka ägg och skinka och hon gjorde egna smörgåsar både till sig själv och stora syster. Stora syster uppskattade denna gest och båda flickorna åtnjöt ett gott morgonmål tilsammans.

Här steker hon ägg under mammas vakande öga och bra gick det! Roligt hade hon och detta gav mersmak. Innan hon begav sig till skolan idag frågade hon om hon får hjälpa till med middagen ikväll!

Tacksägelseveckan

Idag, måndag inleds tacksägelseveckan här i Staterna. Själva högtiden   Thanksgiving  firas alltid den sista torsdagen i november och som jag skivit  förut i denna blogg, så har jag verkligen adopterat denna högtid.

Men, jag täntke  inte orda så mycket om själva högtiden, däremot tänkte jag orda lite om detta:

Nänligen, amerikansk paj! Finländsk paj är ju ofta gjord på smuldeg, men jag kan lugnt påstå att ingen förstår sig  så bra på paj  ( och desserter i övrigt!) som amerikanerna gör!

Pajbiten ovan  är persikopaj. Svärmor hade bakat två pajer i lördags som hon tog med sig när hon och Svärfar kom på middag på kvällen. Och som man utrrycker sig på engelska: She had outdone herself! 

Degen var god, inte  för tjock och tung, utan precis lagom utkvalad och knaprig. Fyllningen hade hon faktiskt inte gjort själv, utan köpt persikofyllning, men endast hällt  i den i pajskalet utan att tillsätta mera socker. Amerikanerna älskar socker och det tog en tid innan jag lärde mig att äta vissa maträtter här, eftersom finländarna verkligen inte sockrar mycket alls. Vilket i och för sig är riktigt bra, men det kan bli lite kulturkrock på smaklökarna när man först lär sig äta amerikansk  mat…!

Egentligen skall frutkpajer serveras med vaniljglass, men eftersom Svärmor glömde att ta med sådan och vi ingen hade, vispade jag grädde istället. Passade utmärkt det med och det tyckte samtliga runt bordet, inte bara jag!

Men är det tradition så är det och på torsdagen lär det nog bli paj med äkta vaniljglass till skulle jag tro… 😏

Omaka par

Kommer så bra ihåg dem. De där första måltiderna när jag bodde här som utbyteselev på 1991-92. Maten var god, min värdmamma var kanske ingen gourmetkock precis, men hon klarade sig hyfsat i köket. ( jag växte nämligen upp med en mamma som  var gourmetkock, som tycker om god mat och gärna kokar god mat. Då är det svårt att anpassa sig till burksoppa! )

En av de allra första måltiderna som jag serverades var ngt slags kött, kokt potatis och en sallad till. Inget märvlvärdigt med detta, eller…? Jo, salladen var en fruktsallad, inte en grönsallad!

Här  på andra sidan Potten blandas alltså salt  och sött friskt och det trodde jag aldrig jag skulle börja göra när jag själv stod för maten!  Men se, människan är ett vanedjur och nu blandar jag  sött och salt hur enkelt som helst också.

Så här såg nämligen gårdagens middag ut: Fattiga riddare med romrussinsås och ugnsstekt bacon! Salt och sött, båda på en gång och gott blev det! Inte ngt som man skulle servera som middag hemma i Norden precis, gissar jag, men här fungerar det utmärkt.

Har ni förresten kokat romrussinsås någon gång? Passar bra på våfflor, ugnspannkaka och plättar också! Här är receptet som jag använde: ( konverterat från amerikanska mått.)

2.5 dl vispgrädde

2.5 dl socker

0.5 dl mjölk

1 tesked vaniljsocker

0.5 dl russin

1 matsked potatismjöl

100 g smör

1 matsked rom eller Romsmak

Blanda alla ingredienserna, förutom rommet  i en kastrull och sjud upp det under omrörning på hällan. Låt blandningen koka upp och tag sedan av värmen. Tillsätt till sist Rom eller romsmak. Servera  såsen varm över fattiga riddare, plättar eller våfflor! Mums!

 

Morgonöverraskning

På samma gång som jag var ute och hittade skor igår, gick jag in  till köks och husgerådsaffären bredvid och inskaffade ett våffeljärn till familjen! Vi har aldrig haft ett och istället har jag köpt dessa halvfabrikat som man lägger  i brödrosten och får något som skall kallas till våfflor! Inte speciellt gott egentligen, men de gick väl an…

Fast nu hade jag bestämt mig att vi behövde ett riktigt våffeljärn för att tillaga riktiga våfflor! Jag tog fram det igår kväll efter att barnen hade gått och lagt sig, eftersom jag inte ville att de skulle veta vad jag hade i görningen.

Hos oss är våfflor nämligen inte efterrätt, utan serveras varma till morgonmålet! Men eftersom vi stiger upp i ottan klockan 6, behövde jag göra så mycket klart som möjligt igår kväll, så att jag skulle få stanna i sänghalmen lite längre!

Alltså blandade jag ihop smeten så mycket som möjligt. De torra ingredienserna skilt i en skål och sedan mjölken och äggen blandade jag ihop imorse. Gick snabbt och smidigt!

Redan vid kl.06.45 kom barnen ner till köket och fick se detta:

Gissa om det blev glada miner och åts med god apptit! Mamman i huset var mer än nöjd!