Vi satt inte stilla många minuter under resan i helgen och på detta sätt hann vi med en hel del. Efter endast en natt i Phoneix, fortsatte färden norrut ca.250km norrut till området Sedona i mellersta Arizona.
Sedona kännetecknas av de röda klipporna och när solstrålarna faller på precis rätt sätt, är de verkligen röda. Vi var ute och vandrade på förmiddagen och då var det redan för ljust ute för att den berömda röda färgen skulle visa sig, men bilderna talar nog ändå rätt bra för hur fint det är i detta område.
Här befinner sig Dottern på den bakre sidan av Bell Rock. Hon och Maken vandrade rätt långt med tanke på hur vamt det var, hela 34 grader!
Detta är Bell Rock från framsidan. Ser lite ut som en klocka om man låter fantasin flöda lite…
Bilden ger förhoppningsvis en glimt av hur stor denna klippa är!
Medan Maken och Dottern fortsatte att vandra, gick jag och de andra två barnen tillbaka till parkeringen och satte oss i skuggan för att svalka av oss en aning. Solen är otroligt intensiv på dessa breddgrader, men så fort du håller dig i skuggan, märks det att det inte är högsommar på dessa breddgrader längre heller. Fast visst, höstväder som vi nordbor är vana med, existerar ju inte!
I skuggan hittade Lillasyster en liten kompis, en vandrande pinne! Dessa hade jag och syrran i glasburkar på 😯 talet som husdjur! Och här hittade vi en alldeles livs levande på marken i Arizona! Först tyckte nog Lillasyster att den var lite otäck, men medan den kröp omkring på handen och armen hennes och det kittlade, så började hon tycka riktigt bra om den! Ville till och med ta hem den!
Nja, tyckte mamman i huset. Det var nog bäst vi lämnade den hemma i sin öknen. Gissar nog att vintrarna i Minneapolis med omnejd är lite kalla för denna lilla kompis! Lillasyster höll med, lekte med den en stund till och satte sedan ner den lilla insekten på marken igen.
Nu var det dags för vandrarna att komma tillbaka. De hade nog gått lite för långt. Svettiga och törstiga var de, men kom i alla fall helskinnade tillbaka till parkeringen. Inte lätt att vandra i en sådan hetta, minsann! Dock tyckte både Maken, hans syster och Dottern att det hade varit en intressant vandring och ångrade inte sitt beslut att fortsätta när jag och de yngre två barnen gav upp!
Från andra sidan Potten 
9 svar till ”Fullspäckat program!”
Jättefint. Kan förstå att den fått namnet Bell Rock. Får också en flash back av det där krypet … hahaha … de kostade väl 1-2 kronor slutet av 70-talet? Hahaha
GillaGilla
Jo, vandrande pinnar fanns det gott om hos oss på 80 talet. Dock var alla våra gratis, eftersom de lägger massor med ägg då de är tvekönade och vi gav varandra, kompisarna och jag. otäcka små kryp tycker jag nu, men inte då…!
GillaGillad av 1 person
😂
GillaGilla
Å vad vackert det ser ut! Skulle säkert vara en upplevelse att nångång åka dit. Oftast är det på sommaren vi har möjlighet att resa, vilket jag antar att inte är den bästa årstiden att besöka Arizona… Förstår att ni haft en avkopplande resa!
GillaGilla
Jo, som nordbo rekommenderar jag nog att ni besöker Arizona på jullovet! Då erbjuds mera humana grader… Jotack, vi hade en fin resa!
GillaGilla
Vandrande pinnar – ja de var en hit när jag var liten. Hade inga själv, men mina kompisar hade istället desto fler… 🙂
GillaGilla
Det var lustigt att se en livslevande, vild vandrande pinne! Vi hade dem som unga, Syrran och jag. De var ju SÅ populära där ett tag- och otäcka!
GillaGillad av 1 person
Håller med om att de var otäcka. Den på bilden var ganska stor! 😨
GillaGilla
Ja, den var stor, minsann! Ganska lustigt att se dem vilda!
GillaGillad av 1 person