När Lillan var liten, jag tror vi just hade flyttat in i vårt nya hem, så hjälpte hon mig att skala och rensa majskolvar innan de skulle kokas. För varenda blad som vi tog bort, märkte hon att vi kom allt närmare majskolven.

När så till slut den gula, fina majskolven syntes helt och vi hade dragit bort alla silkestrådarna utbrast hon:

– God morgon majs!

Så, nu, tre år senare , fast hon har hunnit fylla hela 6 år, gör vi fortfarande samma sak när vi rensar majsen!